Sommartalet - politikens verkliga renässanstillfälle

Det verkar som sommartal inspirerar partiledare. Teorier och insikter som annars inte visar sig i politikens vardag uppmärksammas. Så har en vår gått och en sommar passerat. Ständigt mörka rapporter om ökad arbetslöshet, inte minst hos unga. Opposition och experter som enigt höjer röster för mer men får nej. Så helt plötsligt, i sommartalen, dyker löften om det goda upp. Sommartal, som ett politikens eget barnbördshus som föder det mesta och det bästa.

Jan Björklunds tal innehöll inte bara löften till kommunerna rent allmänt. Det var också ett utspel för att möta arbetslösheten. Eller i Björklunds språkdräkt:

Jag tycker att det är bättre att ungdomarna utbildar sig än att de bara går runt och slår dank

Med sitt sommartal gav Björklund också ett sent erkännande att Mona Sahlins kritik vid partiledardebatten strax före semestrarna var riktig.Hans svar då var att:

Herr talman! Gång på gång har oppositionsledaren i debatten nämnt att antalet utbildningsplatser i Sverige minskar just nu. Det är en väldigt märklig beskrivning. Jag skulle gärna vilja ha belägg för den. Sanningen är att de ökar. Vi bygger ut yrkesvux i Sveriges kommuner just nu. Om två veckor öppnar den nya svenska yrkeshögskolan.

Då gjorde regeringen enligt egen utsago tillräckligt och oppositionskritiken var fel. Men i sommartalen föds insikter om samtiden och verkligheten. Kanske en bekräftelse att det också för en partiledare kan vara uppfriskande och hälsobringande med semester och rekreation.

Bloggar: Claes Krantz, Alliansfritt Sverige, FiA VG,

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, jobbävning, arbetslöshet, jan björklund, sommartal, jobbkris, folkpartiet, regeringen, alliansen,