måndag 3 augusti 2009

Utspel skapar välbehövlig bostadsdebatt

Det är nästan så man tar sig för pannan. Men nu verkar faktiskt bostadspolitiken vara på uppsegling som het debattfråga. Det är inte för tidigt. Det har varit dött sedan valet 2006 när vi tågade ut från dåvarande miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet. Den efterträdande ministern tyckte att till att börja med att han inte behövde göra något, och när kurvorna på byggandet rasat alltför kraftigt bad han oppositionen om hjälp.

Dagens utspel av Kristina Alvendal har både sina poänger och svarta fläckar. Hon vill att tomma kontorslokaler byggs om till bostäder. Det är förstås bra med varje ny bostad som byggs. Och gärna fler hyresrätter. Och gärna till hyror som unga och studenter kan betala. Jag betvivlar i och för sig att den sistnämnda kommer att bli hjälpt av dagens utspel. Det andra hon verkligen har rätt i är att stadsplaneringen behöver vidgas till mer helhetstänkt: arbete och bostäder blandat.

Att Alvendal har planer för Stockholms innerstad är väl bra det. Den stora bristen är att hon inte verkar ha några ambitioner i övrigt för bostadsförsörjningen i regionen där staden måste vara ledande. När så bristen på initiativ hos kranskommunernas borgerliga ledningar bidrar till det totala haveriet så duger inte några omvandlade kontor i innerstaden och lägenheter ovanpå Kulturhuset. 32.000 har under detta år anmält sig som bostadssökande till förmedlingen i staden. Det är samtidigt som byggandet är i botten.

Nej, det är inte främst finanskrisen som förklarar det. Boverkets indikatorer är bra läsning för den som vill bli av med sådana villfarelser. Eller kort ur dessa:
Under de senaste fyra kvartalen påbörjades cirka 5 800 bostäder, varav cirka 500 var nettotillskott genom ombyggnad. Det är en halvering jämfört med genomsnittet för åren 2005–2007.
Avskaffade investeringsstöd utan alternativ. Ensidig prioritering av bostadsrätter och ombildningar. Och oerhört låga ambitioner på byggområdet i största allmänhet. Så har en misslyckat allianspolitik slagit mot bostadsmarknaden.

Ibland får jag intrycket att man har skrotat bostadspolitiken och tror att det är ett politiskt straff som drabbar "politikens vänster". Så är det förstås inte. Det är bostadssökande som drabbas. Visst kräver de rödgröna partierna i regionen ökat byggande, inte minst de hyresrätter som behövs. Men så gör också Stockholms handelskammare som förstår helheten. Det gäller för övrigt inte bara byggandet utan också
infrastrukturfrågor.

Bra att utspelet drar igång en bostadspolitisk debatt igen. Jag har saknat den.

Bloggat:
Alliansfritt Sverige 1, Yimby,