Man kan förstås spekulera hur alla turer har varit. Kanske ska det beskrivas som en egen, ökad insikt. Eller, minst lika tänkbart, en regering nere för räkning i fjärde ronden efter en envis kamp mot en tung motståndare. Gång på gång har oppositionen, de egna experterna, egna regeringskollegor och andra viktiga samhällsaktörer sagt det: kommunerna behöver mer resurser för att klara välfärden och de ökande kostnaderna för arbetslösheten.
Timbro och Thomas Idergard tyckte ju nyligen att man i stället skulle sopa bort fritid och kultur från samhällets serviceutbud. De svenska kommunerna ansågs inte prioritera välfärden. Som väntat har idéerna varit tomma slag i luften utan att en enda seriös politiker har anamma förslagen.
Det utrymme som tydligen finns ska användas till kommuner, utbildning och rättsväsende. Men samtidigt aviserar moderaterna fortsatta skattesänkningar. Jag ser inga konkreta siffror vilket gör det svårt att bedöma idéerna. För det är idéer inför de kommande förhandlingarna inom regeringen. Men helt klart: varje skattekrona som faller bort ska värderas mot hur mycket resurser till välfärden - sjukvård och skola - som därmed inte kan erbjudas. För man klarar väl inte både ock?
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, regeringen, moderaterna, välfärd, skola, sjukvård, kommuner, landsting, anders bord, thomas idergard, timbro,
