De pengar som vi gemensamt via skatten har avskatt ska gå till skolan och inte till enskilda aktieutdelningar.Hon understryker att det nu handlar om att stärka kvalitetskraven och att förhindra religiösa sekter från att starta skolor.Också Lars Ohlys Gnesta-tal innehöll tydligt besked från vänsterpartiet att några skattepengar till vinstutdelningar inte är tänktbart.
Den debatt som pågår är viktig inför kongressen i oktober/november. Har tidigare bloggat om att den är viktig men också med budskapet "glöm för allt i världen inte att diskutera skolans innehåll också". Och vad gäller vinstdebatten som Carin Jämtin drog igång handlade det om hela välfärdssektorn och med ordet "vinstbegränsning", inte "vinstförbud".
Samtidigt är det viktigt att veta varför man "brinner" för det ena eller det andra. För de flesta handlar det om en politisk åsikt som man slåss för. Allt heder åt alla debattörer. För andra må det vara åsikt men ibland också egna personliga vinningar. Det är bra om sådant redovisas öppet!.
Man kan kanske få intrycket att det här är nytt för (S). Så är inte fallet. I gällande partiprogram från 2001 skrivs:
Men kooperativa, ideella och enskilda alternativ kan också spela en roll. De ska därför ha möjlighet till offentlig finansiering om de följer samma regler som de offentliga verksamheterna. Möjligheterna till andra alternativ handlar om medborgarnas möjlighet att välja skola, vård och omsorg, inte om enskilda producenters möjlighet attHelt "objektivt" (försök till..) kan möjligen bloggdiskussioner få en att tro att "nej till vinst"-sidan är i opposition och "ja till vinst" har majoritet. Jag tror knappast att huvuddebatten framöver kommer att handla om det, utanför bloggosfären. Marie Granlunds budskap idag om kraftigare kvalitetskrav ligger helt i linje med den artikel som Robert Noord m.fl skriver om fristående skolor. Att sen fler konkurser uppmärksammas lär kanske ge en annan bild av läget.
välja de elever och patienter som är mest lönsamma. Medborgarnas tillgång till välfärden får inte styras av enskilda företags vinstintressen
Förhoppningsvis glider det också över till en fråga om innehåll och när det gäller hela välfärdsområdet, till lite av de tankar som Magnus Ljungkvist så klokt har bloggat om. Sannolikt kommer en ganska enig kongress att kunna travestera Olof Palme."Vi slår vakt om skolan - inte om kommersen". Sen applåderar kongressen hjärtligt sitt beslut.
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, friskolor, marie granlund, socialdemokraterna, partikongress 2009, välfärd, skatter, vinst, välfärd, carin jämtin,
8 kommentarer:
Jag hörde Marie på radion i morse. Har väntat på vad partiet officiellt ska säga om detta och när Marie talar tror jag det är förankrat. Jag har som nyhet citerat ingressen till din blogg och länkat till den på vår AK:s hemsida: www.harnosand.sap.se
Vi HAAAAAAAAAAAAR redan jämställdhet i det här samhället. Detdär rödgröna ältandet är bara ett sätt att smita från samhällets verkliga problem.
- Peter Ingestad, Solna
Kvar är då frågan om hur (s) ska hantera läkemedelsföretag som tjänar pengar, hur det går för byggföretag som bygger skolor, hur entreprenörer som blir upphandlade att göra olika typer av service, som ploga vägar, tömma sopor och köra tåg ska hanteras.
tord: tack för infon. Imponerad över snabbheten i härnösands nyhetsflöde också.
Peter: du är välkommen in till mig på partiexpen på skytteholmsvägen så ska jag lyssna till din berättelse om det jämlika Sverige. Jag ser själv ganska stora klasskillnader fortfarande.
Stig-Björn. Lååångt svar till din andra synpunkt som delvis berör detta. Tycker dock att det är en skillnad att göra vinst på den andel av skattepengar som avsätts för köp av varor o tjänster genom upphandling på en marknad och att göra det utifrån en given ersättning till elev eller patient där vinsten genereras genom så kallad effektivitet. OM den effektiviten skapas genom en sämre undervisning eller sämre vård så är det inte något jag förordar. Det är lite skillnad på att effektivt hantera sopor och att undervisa barn. Förhoppningsvis.
Anser du att även de överskott som en enskild kommunal skola oavkortat ska gå tillbaka till denna skola?
Anders: tycker det är knepigt. Å ena sidan får man inte slå sönder initiativ som skolor och andra verksamheter tar för att göra saker bättre, för att öka engagemanget osv. Generellt måste kommunal verksamhet bli mycket bättre på det.
Om det leder till ekonomiskt överskott som sen "tas tillbaks" till den stora kommunkassan så känns det totalt fel. Lika fel om en alternativ verksamhet gör bättre och samtidigt billigare.
Å andra sidan, och det är väl det som jag inte kan släppa: om det samtidigt på en annan skola finns elever som inte får det stöd som man behöver för att klara skolgången därför att pengarna inte räcker. (samma skattepengar) så har jag mycket svårt att släppa att de borde få det stödet..och skattepengar finns ju kvar fast på en annan skola. Man kanske med väl så stor "sanning" skulle kunna använda etiketten "felfördelade medel" på det.
(om du eller annan läsare tycker att jag har fel så ge gärna det jag väntat på väldigt länge: det perfekta resursfördelningssystemet)
Vad beror överskottet på? Är det en förklaring som ovan så är det en sak. Men nu är sällan kommunala ersättningssystem något av gud givet och fullkomligt fulländat.
Om överskottet på en skola teoretiskt har skapats därför att skolan i stället för att ha jobbat bra o effektivt har (kanske medvetet)skaffat sig en sammansättning av elever som gör det lättare att skapa överskott än en annan så är det knepigare.
Vad tycker du? :-)
"OM den effektiviten skapas genom en sämre undervisning"...
Ja, det var just de där "OM" som är den springande punkten. Tror du verkligen att de föräldrar och elever som idag valt fristående skolor tycker att de får sämre undervisning? Tror du inte att de gjort sina val för att få bättre undervisning?
Undersökningar visar ju att friskolor ofta når bättre resultat nationella prov, eleverna trivs ofta bättre och problem med mobbing och dålig disciplin är mindre.
En skola som erbjuder något som är sämre än den kommunala skolan skulle naturligtvis inte få några elever, för inga föräldrar skulle välja en sådan skola för sina barn. Därför faller ditt resonemang platt till marken. Friskolorna utvecklar skolan och det är inte mer än rätt att det också syns i skolornas resultaträkningar.
A: bara en snabb kommentar. Kan rota lite färskare uppgifter vid tillfälle men för att försöka bli tydlig vad jag menar:
Du skriver att "Undersökningar visar ju att friskolor ofta når bättre resultat nationella prov, eleverna trivs ofta bättre och problem med mobbing och dålig disciplin är mindre"
Så är det ibland. Och det finns ingen anledning att försvåra för de fristående skolorna. Tvärt om.
Där behöver man inte heller vara orolig för att politikerna som ändå inför väljarna ansvarar för skattepengarna, ställer krav på högre kvalitet. Däremot köper jag inte synen att ingen annan än föräldrar ska "lägga sig i".
Föräldrar tenderar också att vart fjärde år bli väljare som utkräver ansvar och då inte enbart för hur det egna barnets skola/förskola har fungerat.
Det är lätt att byta...diskmedel... men att "välja om" skola för att den man valt var så kass är inte lika enkelt om man ser till elevens möjligheter att lära...
Och lite småsur blir jag på att den omvända logiken sällan gäller: TA vårdval Stockholm. Där har nu 15 procent av stockholmarna valt om sin vårdcentral. Resterande andel 85 procent rimligtvis har kvar sin tidigare vårdcentral, en stor andel av dessa är landstingsdrivna. Med den logik som ofta nämns om "alternativa utförare" så blir slutsatsen att patienterna är nöjda, eller eleverna är nöjda. Av någon konstig anledning dras inte samma slutsatser om folk väljer kommun (3/4 av huddinges föräldrar har valt kommunal förskola)
Nej, jag tror att 99,9999 procent av alla föräldrar vill sina barn det absolut bästa. Frågan är väl om man ska utgå från individnivå eller ha ett övergripande perspektiv. Rimligtvis båda perspektiven.
Vill vi ha en skola så krävs bra utbildade lärare. Finns undantag där också obehöriga är strålande lärare. (har själv haft det)
Såg en uppgift från LR i ett pressmeddelande som kanske illusterar vad jag tänker på
"I fristående gymnasieskolor saknar nästan varannan lärare pedagogisk högskoleexamen läsåret 2007/08".
På samma sätt med förskolan i min kommun. Kommunala har en mycket usel andel förskollärare, ca 34%, men de fristående ännu lägre, 26-27. Det handlar om rekyteringssvårigheter, att förskollärare hellre jobbar i skolans förskoleklasser. Men OM, teoretiskt, den lägre andelen hade skapats för att hålla nere kostnader och därmed skapa ett överskott - där ligger min oro. Och det är detta jag tycker att viktigt att resonera om så att förutsättningarna blir klara. Det är också viktigt för de fristående alternativen.
hmm sorry..långt..bladder men är engagerad :-)
Återkom gärna
Skicka en kommentar