söndag 16 augusti 2009

Den svenska skolutmaningen fångad i en Expressen-tabell

Tomtbergsskolan Huddinge

Det är förstås inte så enkelt. Det är en mycket ytlig bild av den svenska skolan. Men ändå. Expressens tabeller om "bästa" och "sämsta" skola fångar ändå något av problemen i skolan, det som borde vara alla politikers, föräldrars och elevers stora diskussionsämne. Vår gemensamma dröm om hur vi får en skola där varje elev ses efter sin individuella person och får stöd efter det. Jag frågar mig ibland om diskussionerna verkligen utgår från det.

Expressen visar Skolverkets statistik, meritvärlden och det s.k Salsa-värdet. Man redovisar län för län, kommun för kommun. Topplista finns också, förstås. Överst den kommunala Karasuandoskolan med meritvärde 256 och en positiv utveckling av måluppfyllelse. På andra plats, friskolan Svenska interkulturella skolan i Spånga. Femteplatsen tas av kommunala Lillholmsskolan, Skärholmen och på 10-listan finns på sjunde plats Ahlafors fria skola i Ale.

Jag tittar på det jag själv känner till. I Huddinge ser jag att Vårbyskolan och Annerstaskolan ligger i botten. Annersta som genom åren har vunnit priser i massor, som har en skolledning som imponerar och vars elever till största delen har utländsk bakgrund. Man har dock klarat målen. I Huddinge verkar den fristående skolan, Södertörn vara den skola som går kraftigast minus vad gäller måluppfyllelse. Tomtberga (bilden) har gjort en liten förbättring.

Ser att utanför Huddinge verkar bilden (och därmed mina teorier) bekräftas. På Östermalm finns Carlssons, kungabarnens skola, med 271 i meritvärde. Utvecklingen verkar gå framåt med plus 26. Danderyd med skolor på 244, 245, 255. Haninge med Jordbromalm på 159, Fittja 176...osv.

Det verkar inte vara huvudmannaskapet i första hand som avgör "bra" eller "dålig". Utvecklingskraft tycks finnas både i privata kungabarns-skolan och i kommunala skolor som Karasuando. Även privata, som Vittraskolan i Solna, kan gå lite bakåt i måluppfyllnad.

Däremot verkar elever som går i skolor i områden som har hög arbetslöshet, större utanförskap, högre ohälsotal och ibland fler barn med utländsk bakgrund ha större problem att möta. Skolor där kungen sätter sina barn, i områden med fler i jobb, där kanske fler äger dyra bilar, gör fler utlandsresor, reser till sommarstugor, har mer i julklappskontot till barnen, har fler segelbåtar och kanske också fler höginkomsttagare, verkar resultaten generellt vara högre.

Debatten om kommunala contra friskolor, blir i det perspektivet, om den förs som en motsättning, ganska sorglig. Det kan vara en motsättning om elever som behöver extra stöd blir utan detta därför att förhållandevis mer resurser än vad som krävs har gått någon annanstans. Det är politikens ansvar att fördela efter behov.

Skolans problem verkar ändå ha kopplingar till annat, samhället omkring. Det som förr kallades klasskillnader och som fortfarande är verkligheten, verkar slå igenom också idag. Även om vi kanske är ganska tysta om det.

Här borde väl diskussionen ta sin utgångspunkt? Möjligen också med hur vi säkrar kvalitet. Möjligen om hur kunskaper bäst kan följas för varje elev. Och tänk om vi till och med kan anta utmaningen om lärarens roll: se och uppskatta de lärare och skolledare som gör stordåd men också inse att lärare precis som andra kan ha hamnat i fel karriär och borde göra annat. Elevers framtid kan faktiskt sättas på spel av usla lärare. Kanske eleverna framöver också ska betygsätta sina lärare?


Fler bloggar om skolan på Knuff.

Intressant?Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

2 kommentarer:

Henke sa...

Märk väl att tabellen upptar läsåret 2006-2007. En sådan här tabell är varken trovärdig eller sann. Meritvärden skiftat ofta från ett år till ett annat, ibland förvånansvärt mycket. En trovärdig tabell hade tagit upp snittmeritvärdet under exempelvis 5 år. Då hade man fått en mer rättvis bild.

Peter Andersson sa...

tack för kloka synpunkter från hemstaden :-) Hade tänkt ta med strängnässkolor också men..gjorde inte det.

Just med tanke på det du skriver så började jag med "varningar" om att det är mycket grovt. Däremot tycker jag det ändå var en bra bild av det jag ville illustrera.

Att resultat i skolan knappast avgörs om det är fristående eller kommunal. Inte av huvudmannaskapet i sig. Och att stora skolutmaningar finns kvar som man inte kan/får glömma i andra debatter..

p