Så har Fredrik Reinfeldt avslutat moderatstämman i Västerås. I öppningstalet var det de breda perspektiven. Försöken att ta folkhemsidealen till moderaterna. Försöken att överta rollen som det långsiktiga, självklara statsbärande partiet från..ja, Reinfeldt menade att rollen är ledig. Medvetet, förstås.
Avslutningen var inriktad på "hur"-frågan. Utgångspunkt i problembeskrivning efter "samtal med folk", frihetsbudskapet som visionen och kravet att sen berätta hur det ska gå till. Jobb, integration, skola, vård, klimat osv. Svaren på hur allt det goda ska genomföras utgick från Reinfeldts egna och statsrådskollegors resor och samtal i Sverige. Inte ett ord om att sänka skatter, något jag bloggat om här. Knappt en enda ekonomisiffra. Inte något om "hålla utgiftstak". Fokus om vad som ska göras på område efter område. "Hur"?
Reinfeldt vände sig till grupper som moderaterna helt klart har bestämt sig för att vinna. Resorna som illustration över detta. Början och slutet på Reinfeldts 100 resor var i det socialdemokratiskt styrda Södertälje. Inget snack om vad det ska berätta. Att moderaterna på allvar har bestämt sig för att utmana S på den egna planhalvan. Träffar med ungdomar där det kanske starkaste kortet, ordförandeskapet i EU, används för att få dialog med de ungdomar som flyr moderaterna. Möten med de kvinnor som arbetar i välfärden, och som knappast kan ses som moderaternas kärnväljare.
Att sätta bilden av ett moderat parti som förstår människor är det som gäller. Oavsett om politiker möter förskolläraren som hävdar att besparingar alltid har gjorts och "vi har inte sett några satsningar", så ska just moderater förstå och lyssna. Inte ta fram overheadbilden med stapeldiagrammet och visa "du har fel - titta så mycket vi satsar".
Fredrik Reinfeldts tal ger mig en känsla av att Schizofreni är något vi alla, också jag, bär på. Skillnaden mellan bilden som ska sättas och politiken som faktiskt genomförs. De ytterligare miljarderna i sänkta skatter som han tog upp i Vaxholm gör han i praktiken har gjort det Bo Lundgren fick sparken för. Samtidigt har retoriken - pratet - varit helt motsatt. Reinfeldt fortsätter sno socialdemokratins språkbruk. Idag gällde stölden det Mona Sahlin sa om "vi ska älska bilen men hata bensinen". (m) slåss nu för en "jämlik vård", detta ord "jämlik" som gett tidigare moderater kraftigt illamående används nu flitigt.
Vardagsberättandet: Fredrik höjer röstsen: "jag har fört de där samtalen själv" säger han till stämman och syftar på kvinnor i vård och omsorg som känner att ingen har lyssnat - bara fattat beslut över huvudet. Systemet som förr krävde svenska för att få jobba - nu får du jobba också under tiden asylansökan behandlas. Arbetsförmedlaren som bidragsutbetalare, som i Reinfeldts bild har blivit "jobbjagare". LAS är inget problem, säger man. Möjligheten med tillägget att trygghetslagarna ska bidra till "ökad rörlighet". Här kanske Reinfeldt ska avkrävas ett "hur-svar".
Men också imponerande. Socialdemokrater må debattera kritiskt och lyfta fram ihåligheterna. Bra och viktigt, ja till och med en plikt. Vi må kritisera det nästan aristokratiska med Reinfeldts von oben-perspektiv, stoltheten att ha rest och talat med vanliga människor i "den grå vardagen" som han säger. Men det ligger här en målmedvetenhet, en strategisk linje och tydlighet som imponerar., Att på samma sätt avfärda "Rejnfelt" som vissa gjorde när han var nyligen vald partiledare är grovt tjänstefel.
De nya moderaterna ska enligt partiledaren "förflytta sig till nästa steg". På samma sätt som "förnyelsen" tidigare har gjorts helt öppet och ärligt gör man nu. Jag är inte helt säker på att socialdemokratins svar på detta ligger i att tala om moderata finansiärer. Det ska förstås göras men huvudinnehållet måste handla om politiken, om det politiska alternativet. Något mitt i denna genomtaktiserade och polishbepenslade förnyelsen av moderaterna känns som en oerhört svag länk för dem: Att det är en polering för maximal chans till makten. Att det faktiskt är som Reinfeldt själv säger. "Vi rör oss inte på höger-vänsterskalan. Det är mest en fråga om tid".
Fler nya blogginlägg om moderatstämman:
- Aurora Felderman: "Ett parti - en stämma?"
- Sofia Arkelsten: "Partiledaren talar"
- Mitt i steget: "Om folkhem, förankring och idéutveckling"
- Roger Jönsson: "Moderaterna tar åt sig äran av bättre tider?"
- Huddingeperspektiv: "Nya moderaterna nya endast i retoriken"
- Mona for president: "Moderata samlingspartiet AB:s bolagsstämma"
- Eva-Lena Jansson: "Hur vänligt är det att försämra välfärden?"
- The Campaign Dossier:"Politik: Maud Olofsson jagar moderata väljare (förgäves)!"
- The campaign Dossier: "Politisk kommunikation: (M) vill sätta bilden av (S)!
- Dick Erixon: "Moderatstämman: sätter C på pottkanten?
-SvD: om avslutningen
- Kent Persson, "Framåt - inte bakåt"
Intressant?Läs även andra bloggares åsikter om politik, moderaterna, nya moderater, fredrik reinfeldt, val 2010, socialdemokraterna, folkhemmet, mona sahlin, välfärd, skatter,
2 kommentarer:
Peter, så bra formulerat inlägg!!
Jag har tidigare försökt formulera min oro, men jag inser efter lååång eftertanke och lyssnat på Reinfeldts tal om och om igen, att det är något schizofrent över det hela.
Det finns ett von oben perspektiv som är mycket obehagligt. Man pratar om värnandet av friheten, samtidigt som man inte tvekar att inskränka den.
Makt. Det handlar om att stöpa om ett parti efter den viktigaste övertygelsen. Att inneha makt. Var det inte det som var den primära överlevnadsinstinkten i de gamla totalitära staterna i öst?
Vi, medborgare. Du och jag är reducerade till objekt för att göra det möjligt för de nya Moderaterna att få makt och behålla den, länge.
Frihet, individens frihet, blir de omöjligas konst i det nya Sverige.
Trots att man retoriskt framhärdar värnandet om individens frihet.
Modernt ledarskap prövas i handling inte i ord.
Bortom retorikens vackra fraser. I mötet med människor, med dig och mig.
Där värderar vi engagemanget, empatin, värdegrunden.
Nej, det går inte att underskatta Reinfeldt. Det krävs list och mod, kunskap och visioner, att säga det som måste sägas... fråga det som måste frågas..
Vem är du Fredrik Reinfeldt? Vem är du...egentligen?!
Peter
Började tänka till om svar nästan direkt när du skrev det här. Men fick bara fler o fler tankar kring det. Det ligger förstås någon otroligt allvarligt...bakom tankarna. Vad det nu handlar om..egentligen.
p
Skicka en kommentar