torsdag 31 maj 2007

Varningsflagg för långvarigt röd-grönt oppositionsharvande

Redan någon vecka efter valet i höstas skrev jag ett inlägg på min S-infoblogg om socialdemokratins möjliga dilemma. Andemeningen i inlägget var att det inte alls är någon självklarhet att partiet återtar regeringsmakten i september 2010. Visst. Det ser bra ut just nu. Vi har en regering som ligger under i opinionen. En regering vars framtoning präglats av starten med statsrådsavgångar, som har befästs när förslag efter förslag har lagts som slår mot de redan utsatta, och gynnar de redan välbärgade. Men det är helt enligt den egna strategin som faktiskt kan fungera. Tidigt under perioden lägga sådant som socialdemokraterna vill riva upp. Först det sura, sedan det söta. Och inte glömma att de utsatta aldrig kommer att dominera i väljarkåren. Det gör medelklassen.

Det verkligt avgörande illustreras ganska tydligt i dagens DN Ekonomi. Stockholms tillväxt är god. Förvisso mattas övriga landets tillväxt, efter en nedgång på exportmarknaderna. Det ger Sverige den lägsta ökningen sedan slutet av 2005. Det kanske ligger nära tillhands för oss att göra som borgarna gjorde före valet: skrika ut att "titta nu, de kör Sverige i botten. Nu blir det sämre tider". Det var ju precis så, precis med den argumentationen de själva vann allianssegern. Måhända en klok argumentation. Men kanska lätt att slå hål på.

Det startades åter rekordmånga företag i Stockholm under kvartal ett i år. I går släpptes uppgifter i ABC om de nya jobben i regionen.
Antalet lediga jobb i Stockholms län har ökat med 70 procent under första kvartalet i år jämfört med samma period förra året, och med 80 procent i Stockholms stad. I länets kommuner och i landstinget läggs förslag om sänkta skatter. Samtidigt pekar boksluten på överskott, som trots skattesänkningar ger utrymme för välfärdssatsningar.

Valet 2010 kommer med stor sannolikhet att handla om framtiden. Men minst lika mycket om att vinna historiebeskrivningen. Vems förtjänst var det att tillväxten gav nya jobb? Vems politik grundlade den nästan unika kombinationen av sänkt skatt och välfärdssatsningar? Vem pratade inte bara jobb, utan fixade också fram dem? Hur blev det med Reinfeldts 1000-lapp och hur går det med återställarna? Att kunna redovisa en positiv utveckling i huvudstadsregionen är avgörande. För alliansen gömmer sig där ett rejält hot. Synen om bostadspolitik som onödigt. Tron att det handlar om betong och finansiering när det i själva verket också är en tillväxtförutsättning att det byggs. Trots det är jag ännu inte mogen att släppa varningsflaggan att en tid av (minst) åtta tragiska, släpande och maktlösa år i opposition fortfarande är en mycket möjlig framtidsbild. Suck!

Intressant: Andra bloggar om: , , , , ,

tisdag 29 maj 2007

Snabba cash efter politisk investering?

En rad medier, bl.a DN och SvD, kommenterar tillsammans med aktiva bloggare uppgifterna om det hemliga stöd på 30 miljoner som "någon" gett till moderaterna inför valet i höstas. För partiet måste bidragen ha varit värdefulla. Jag vill minnas att man 2002 förlorade ungfär 40 miljoner på den valförlusten. Nu blev de goda gåvornas givare välkomna räddare i nöden.

Det är inget nytt att partier får stöd av närstående intressen. Det facklig-politiska samarbetet som gett Socialdemokratin stöd av facket, har alltid kritiserats hårt av borgerligheten samtidigt som de själva fått stöd av näringslivet. Där är det i grunden en fråga om hur stöden beslutas i respektive givarorganisation. Det som nu "avslöjas" skulle kunna vara något sådant. Eller gåvor från enskilda, vars rätt att stödja sitt parti ingen kan ifrågasätta. Men....tänk tanken att något större vårdföretag står på den hemliga givarlistan. Eller möjligen potentiella investerare i privatiserade skolor. Eller tänk om där finns givare med kopplingar till de hemtjänstföretag som nu ser en skattefinansierad jättemarknad öppna sig. Eller sugna köpare av statens vinstrika företag som nu ska säljas. Om så är fallet kan den nu hemliga listan vara politiskt sprängstoff. Då borde den upp i offentlighetens ljus för debatt. Då har givarnas investering i Reinfeldt som statsminister redan påverkat de beslut som regering, riksdag och lokala politiker fattar. Då har investeringen redan börjat ge den förväntade avkastningen.

Intressant: Andra bloggar om: , ,

Reinfeldt reser och väljarna flyr....

Statsminister Reinfeldt har onekligen en enastående förmåga att få en god bild i medierna i situationer där andra hade mött kraftig kritik. Vi minns hela det moderata partiet som kastade den tidigare politiken i papperskorgen, retoriskt. Vi minns Reinfeldt som så sent som i mars i år insåg klimathotet och lyckades få tidningar och TV att inte bara undvika kritik för det mycket sena uppvaknadet utan till och med skriva positivt. Och i dagens DN-ledare kompletteras gårdagens hela uppslag av nyheten: Statsministern reser i landet och träffar folk.

För den som har den allra minsta insikt i en heltidspolitikers liv, på alla nivåer, måste det vara tämligen frustrerande att se artiklarna om statsministern när han gör något som är så fundamentalt självklart i en kommunpolitikers, ett landstingsråds, ett statsråds, riksdagsledamots eller för den delen också en statsministers utövning av sitt ämbete. Att träffa människor i och utanför Sverige tillhör basuppgifterna. Det som möjligen skiljar ut Reinfeldt från övriga, där andra kan lära, är målmedvetenheten och strukturen i Reinfeldts turéer. Där fortsätter han bara det upplägg han gjorde som oppositionsledare. Allt enligt kampanjandets skolbok: om moderater betonar vård och jobb ska också ledarens besök spegla detta. Om partiet i stället vill lyfta kvinnorna, allt i syfte att vinna röster, så vrids statsministerns schema om för att passa den inriktningen. Där finns inget att kritisera. Andra borde i stället lära.

För den som känner oro över att detta ständiga kampanjresande ska ge ett lyft för regeringen och moderaterna finns ändå några tröstens ord. Hur mycket Reinfeldt än vallfärdar över landet och hur mycket människor han än möter är det den förda politiken som främst edöms av väljarna och avgör vilket parti man ger sitt stöd i nästa val. På den arenan får Reinfeldt oerhört svårt att vinna...

Intressant: Andra bloggar om: , , ,

måndag 28 maj 2007

Osmakligt "avslöjande" av Politikerbloggen

Den så kallade Politikerbloggen kom nyligen med "avslöjandet" att Riksrevisionens granskning av alliansregeringens ideologimotiverade företagsförsäljningar kunde vara politiskt infiltrerad av socialdemokrater. En tidigare anställd för olika socialdemokratiska statsråd som nu formulerat ett pressmeddelande på myndigheten, var tillräckligt för att väcka misstankar om en politiserad och mer eller mindre sosseinfiltrerad myndighetsutövning. Bloggens så kallade "avslöjande" borde väcka funderingar, frågor och kanske till och med en rysning längst ryggraden. Även hos andra en redan frälsta socialdemokrater.

Utan att närmare försöka utreda fallet i sak borde vi se upp. Visst: maktutövning ska granskas. Otillbörligt agerande ska ifrågasättas. Där har medier och i viss mån bloggar som politikerbloggen en uppgift. I en demokrati är det självklart att granskningen är omfattande av hur ledande makthavare beter sig och verkar, också ett tag efter att man lämnat en politisk post. Men även om jag själv möjligen kan vara jävig och tala i egen sak, tar jag mig ändå rätten att ifrågasätta utvecklingen. Rent hypotetiskt finns där en risk att vi närmar oss ett Sverige som i praktiken inför ett yrkesförbud för tidigare partianställda där varje koppling till exempelvis socialdemokraterna utestänger personer från att söka och få tjänster i offentlig förvaltning på samma villkor som andra, efter egna meriter, kvalifikationer och erfarenheter. Att en källa med tämligen begränsad spridning som politikerbloggen gör en grej av frågan kan möjligen vara något man står ut med. Men om företeelsen sprids på bredden och föranleder stora mediala drev så fort en misstänkt sosse får en anställning, har det annars demokratiska Sverige hamnat väldigt illa till....

Intressant: Andra bloggar om: , , ,

söndag 27 maj 2007

Sjukvården, Kd och lockande affärer...

I grunden är Kd och Stig Nymans nya utspel om sjukvården positivt. När de försvarar de offentligt drivna akutsjukhusen har de utan tvekan väljarnas stöd. I ett tidigare inlägg berättade jag om den undersökning om landstinget gjort efter valet. Där visar man att upp till 80 procent av stockholmarna INTE ställer upp på någon större utförsäljningspolitik av vården.

Att just Stig Nyman inte bara är en trevlig person utan också har sunda åsikter visades i det debattinlägg han hade under min bloggkarantän, då han tillsammans med S-företrädaren Anders Lönnberg efterlyste mer samsyn i landstingspolitiken. Men trots det...får jag inte ihop det med det jag möter i praktiken i landstingssalen och i de förslag som läggs av alliansen. Senaste fullmäktige t.ex. (var och en kan se det här) Nästan helt utan en rimlig beskrivning i medierna om det omvälvande i vissa delar kom det fram tre viktiga besked under de 13 timmarnas debatt:
1. Närsjukvården ska utan några begränsningar öppnas för privata alternativ,oavsett det behov som finns. Inga ambitioner för att utveckla landstingets egen drift. I stället är avknoppningar, auktorisation och utmaningsrätt de nyckelord som användes. Därtill ett kundvalssystem som är helt oförberett, som arbetas fram i panik där konsekvenserna inte belyses med en rad.
2. OK till privata aktörer på sjukhusen (det sades faktiskt)
3. Ok för privat finansiering genom försäkringar. Patienter kan gå före med privat försäkring i handen. (dock lite oklart besked om varför dessa behövs om man som man säger tänker avskaffa köerna.... Oklart också om det med det menas att alla former av prioriteringar i vården därmed ska avskaffas)

De tre pelarna lämnar öppet för ett helt annat sjukvårdssystem. Under debatten funderade jag var och från vem jag hört kraven skalla om fler privata intressenter i vården. Visst tycker de flesta som jag att alternativ fyller en viktig funktion, att de som är bra ska vara kvar, att det viktiga är att vården fungerar. Men samtidigt har jag aldrig under drygt 20 år i politiken sett ett enda protest eller kravbrev från invånare om detta. Den mest frekventa floden av förslag och rapporter om att öppna vården för "Vårdföretagande" har alltid kommit från konsult- och PR-byråer i Stockholms innerstad, som inte sällan haft mycket starka band till moderaterna eller Svenskt näringsliv. Konstigt? Nej, inte ett dugg! Att få in foten och sedan hela sin lekamen på en marknad där inkomsten för företaget garanteras av skattepengar är naturligtvis en oemotståndlig dröm. Nu kan den, trots Kd:s positiva utspel i medierna, vara på väg att bli en sanndröm.

Intressant?
Andra bloggar om: , , , ,

lördag 26 maj 2007

En bloggares trevande återkomst..

Nej, det blev ingen större plåga. Den ofrivilliga bloggkarantänen efter en datorservice som varade i tre veckor gick att härda ut. Visst fanns det tillfällen då fingrarna nästan automatiskt började smeka på inbillade tangenter. Skrivklåda som lockades fram av både egna upplevelser och av nyhetsflödet. Men jag får leva med att inte ha lämnat bloggkommentarer om en radda politiska händelser under maj månad. Första maj-firande, vattenskämt mot statsminister, Hörnlunds attack mot alliansen, folkpartiets socialförsäkringsutspel eller S eget alternativ till statsbudget är onekligen sådant som skulle fått mina, som vanligt subjektiva bloggspeglingar.

Två seminarier om sprututbyte, ett händelserikt landstingsfullmäktige och aktuella budgetförslag i såväl landsting som kommun är också sådant jag borde kommenterat. Det är dock ämnen som jag med mycket stor sannolikhet kommer att återkomma till.

Mellan besök på Huddinge jazzdagar, strax före kvällens grillstund och samtidigt i ett mentalt skifte mellan dagens V75:a och morgondagens Elitlopp med V65:a som självklart avlämnas direkt på Solvalla tar jag lite tid för en smygande återkomst in i bloggarnas egen värld. En värld som vad jag sett har blivit ett par bloggare färre sen sist. Sunda, kloka personer som lade ned skrivandet efter att ha tröttnat på nätets egna nördar som ibland hemsöker också mig med anonyma kommentarer. Sorgligt, tragiskt och i sig en förlust för demokratin, när seriösa personer ser sig tvingade att tystna...

För övrigt vinner inte Going Kronos finalen i morgon. Visst vinner han första försöket men sen....Mr Muscleman ger USA segern, i alla fall om min kristallkulla fungerar...

Intressant: Andra bloggar om: , , ,