Fler än vi kanske anar berättar otroligt positiva erfarenheter från svensk vård. Det är som det ibland sägs i debatten: svensk vård och omsorg är till kvalitet om jämlikhet bäst i världen. Problemet är att det inte hjälper de som ändå drabbas av brister i vården. Berättelser som författaren Inger Edelfeldts i dagens DN kultur är berättelser om vansinnigheter som egentligen borde kunna rättas till. Om det inte bara förblev berättelser. Om politiker och sjukvårdsbyråkrater tog det på mer allvar.
Det finns patientnämnd, det finns politiker som är valda som befolkningsföreträdare. Att vården fungerar är ett ansvar för både kommun och landsting. Många har länge krävt att ansvaret för vården om de äldre ska läggas till en huvudman. Att, som också Inger tar upp i krönikan, brister i samarbetet mellan alltför många aktörer faktiskt kan slå hårt mot enskilda i vården.
Kanske rätt, men jag tror inte att det första som måste göras är att "flytta rutor". Att brister mellan kommun och landsting finns är mycket omdebatterat. Men det finns också problem med samarbetet om enskilda patienter/äldre inom olika delar av landstinget, t.ex. mellan geriatrik och vårdcentraler. Debatten och förslag till hur en bra vård kan bli ännu bättre måste utgå från patienten. Sen får resten anpassa sig till patientens bästa.
Egentligen är Inger Edelfeldts berättelse en guldgruva för den som vill se var bristerna finns konkret. Egentligen borde alla sätta sig ner, läsa och granska, peka ut konkreta bristområden och sen göra något åt det. Om man gör samma sak, samma "processgenomgång" av brister på alla berättelser och anmälningar som patienter och anhöriga lämnar, så borde mycket kunna göras åt problemen.
Lägg inte Inger Edelfeldts berättelse i byrålådan! Låt i stället alla inblandade gå igenom de brister som hon pekar på. Del för del. Punkt för punkt. Samma sak kan göras med de rapporter som patientnämnden får in. De behandlas i dag seriöst men kan bli ett mycket mer spritt kunskapsunderlag för förbättringar av vården. Lägg fram konkreta förslag både i kommun och landsting om hur dessa brister konkret kan tas bort. De äldre och patienterna är värda den bästa vård och omsorg de kan få. Och i många fall är skillnaden mellan en god vård och mänskliga tragedier faktiskt ganska små.
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, inger edelfeldt, sjukvård, äldreomsorg, kommun, landsting, vård, patientnämnd,
