Barn i fotboja: när lämnar vi den primitiva synen på brott&straff?

För ett antal år sen, vid en konferens med kommunstyrelsen i Strängnäs, kom vi in på den diskussion som människan har fört under hela sin existens: Är vissa från fosterstadiet "onda" eller är det miljön efter födseln som utvecklar det? Slutsatsen kan vara viktig: är det gener, så kanske inte så mycket att göra åt.

Lösningen varierar på "hårdhetens skala" men att skydda andra från den "onde" är självklart. Det med kunskapsorienterade samhället tenderar att se miljön som en viktig förklaring. Slutsatsen blir kanske att behandling, omvårdnad eller en kriminalvård som strävar till så kallad återanpassning förespråkas.

Vid den där konferensen fanns det en skillnad mellan partierna där de moderata företrädarna skiljde ut sig. "Ondheten" hos människor födde brott. Och brott ska beivras. Kanske är det de utgångpunkterna som får justitieminister Ask att idag kräva fängelsestraff för unga. För så är det med fotboja. Det är, som Thomas Bodström säger, ett alternativ till fängelse. Idén verkar importerad från England trots att det som oftast när det gäller "hårdare tag"-politiken inte finns ett uns av forskning eller erfarenheter som visar att samhället blir bättre och tryggare. Snarare tvärt om. England verkar också titta tvärt om, dvs på Sverige och någon form av ungdomsvård.

Hittar på BRÅ en historia som alltid kan berättas: när vi jämför Sverige med "hårdare straff-länder" så tycks det alltid leda till slutsatser att annat än låga straff är förklaringen till brott. Som utredaren Anna Eksten på Brottsförebyggande rådet skrev efter en resa till Texas:

"...vid ett möte med ansvariga för ungdomshäktet i Austin, berättar vi att antalet mord, dråp och annat dödligt våld i Sverige ligger på cirka 100 fall om året, vilket motsvarar ungefär 1 fall per 100 000 invånare. Det gör personalen väldigt förvånad, vilket inte är så konstigt med tanke på att cirka 1 400 personer blir offer för dödligt våld i Texas varje år vilket motsvarar cirka 6 fall per 100 000 invånare.

Den verkställande direktören Vicki Spriggs frågar nyfiket: "Vad har ni för straff som gör att ni har så få mord?". Hon vill veta hur vi genom straff avskräcker medborgarna från att begå våldsbrott. Jag tänker på mina erfarenheter från Dallas. Att man i Texas har dödsstraff för att begå mord på barn under sex år hindrade inte de två unga männen i den guldfärgade bilen från att ge automateld rakt in en villa med barn i.."

Vi kan göra otroligt mycket mer för att ge tidigare stöd till barn och unga som vi nästan vet kommer att fara illa. Att brotten följer den sociala situationen är solklart och där ges också självklara områden för lösningen. Vi kan se över ungdomsvården, förbättra kriminalvården, göra utskrivningarna bättre med bostad och jobb eller utbildning osv. Vi kan också sluta hyckla när det gäller alkohol och brott. Om man som Bea Asks parti kämpar för längre öppettider på krogen så vet man på förhand att argumentet "det minskar svartklubbar" bara är en sida. Det är samtidigt en ren beställning av fler brott.

Ok att det är ett mycket större och kanske svårare perspektiv. Men att avstå från "hårdare tag-linjen" när det gäller barn borde vara enklare. Kanske till och med en självklarhet.

Bloggar: Leo Erlandsson,
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, regeringen, brott, straff, kriminalitet, alkohol, beatrice ask, BRÅ, ungdomsvård, socialpolitik,

t.