Stödet för att sprutbytesprogram fungerar mot spridning av hiv och hepatit är massivt, från forskarvärlden, via FN-organ, till europeiska och svenska myndigheter. De används i över 60 länder, bland annat Danmark, Norge och Finland.
Det här är utan tvekan en fråga som vållat debatt. Och mycket beroende på den ingång man har, den bild man ser framför sig. Den som ser eländet i knarkarkvarten, de smutsiga kanylerna, de många gånger kraftfulla avvisandet av behandling, avsaknad av kontakter med vården och smittspridningens farsot ser nog, som Skåne gjort sedan 1986, möjligheterna med ett system. En sammanhängande vårdkedja, främst en smittskyddsinsats, men som också ger kontakter med missbrukaren som kan inleda en positiv ingång till vården.
Jag förstår att motståndare kan bli det om man i sin inre syn ser slipsprydda sjukvårdspolitiker som står i gathörnen och pressar på ungdomar knark och sprutor. Har man den bilden ser man det gärna som en förödande narkotikapolitisk åtgärd. Något sådant skulle jag inte heller föreslå. Men att direkt avvisa varje form av studier för att se hur det skulle kunna fungera i vårt län är urbota korkat. Politiska debatter måste vara otroligt försiktiga om man ger sig in på diskussioner om huruvida ett beslut eller för den delen också frånvaron av beslut faktiskt leder människor i döden. Det är argument som inte ska användas i debatt, i första taget. Men i det här fallet kan de facto uteblivna beslut få sådana följder. Jag förstår inte att Rydberg så hårt kan avstå från att ens överväga frågan.
Intressant: Andra bloggar om: politik, sprutbyte, missbruk, folkpartiet
1 kommentar:
Rydbergs cynism är oförsvarlig. Vad man än tycker om knarkare så gagnar det ingen att HIV sprids via smutsiga kanyler. Knarkare kan sprida smittan vidare till andra än missbrukare via sexuell överföring som i sin tur sprider smittan vidare till någon ännu längre från missbrukarkretsar. Vad säger Rydberg när någon i hennes familj drabbas av HIV - skyll dig själv?
Skicka en kommentar