fredag 27 april 2007

Schlingmans senkomna insikt i grunden en valbluff

När regeringspartiernas företrädare idag kommenterar Temo-mätningen i DN är det utan tvekan moderaternas Per Schlingman som ger inspiration till, och kanske till och med kräver, ett ytterligare blogginlägg. Partisekreterare Schlingman menar att förklaringar till Alliansraset är
Den ena är att alliansen fortfarande lider av att vi inledde med tuffa åtgärder. Åtstramningen av a-kassan till exempel.
Jag kan inte annat än dela grundsynen. Svenska folket ställer inte upp på den politiken. Men kommentaren bör leda oss tillbaka till tiden före valet. Till budskapet från valrörelsen, Bankeryd, Högfors. Fanns det någonstans där ett besked om tuffa beslut efter en alliansvalseger? Den som lyssnade fick veta att det var bättre med 100 procent än 80 procent i a-kassan. Jobb bättre än utanförskap. Vi skulle få komma till vår rätt, hette det. Skatterna skulle sänkas, ja, och varje gång en moderat öppnade munnen om detta lades den verbala kraftansträngningen på att betona "för låg-och medelinkomsttagare..".

Här ligger nog en huvudförklaring till dagens läge i väljaropinionen. Skillnaden mellan före och efter. Det polerade budskapet som fick fäste hos människor som nu möter den konkreta politikens effekter. Men fortfarande gäller att man ska kalla saker vid dess rätta namn, något som Schlingmans kommentar verkligen manar till. Att nu komma dragandes med förklaringar om att tuffa beslut ligger bakom opinionsfall duger inte.

Det fanns före valet inte en stavelse om några tuffa prövningar som skulle möta svenska folket efter en alliansseger. Visst, många insåg att det handlade om den vanliga moderata politiken och försökte nå ut med detta. Men tyvärr glittrade de nypolerade moderaterna alldeles för förföriskt i mångas ögon. Budskapet var jobb, komma till sin rätt, bryta utanförskap, hundra bättre än åttio. Beskeden om det tuffa besluten uteblev helt från ordsvadan inför valdagen. Att Schlingman nu verkar komma till insikt fråntar inte honom eller regeringspartierna från ansvaret att ha lurat skjortan och blusen av de svenska väljarna med något som verkade var godis för alla men som i praktiken bara var en i och för sig skicklig politisk kampanjstrategi.

Intressant: Andra bloggar om: , , , ,


2 kommentarer:

Anonym sa...

Kan hålla med dig om din analys av Sshlingmans analys. Men det här med sänkt a-kassa var det ju sossarna som började med i mitten av 90-talet. Svårt att, som 100 % sosse, klaga om man sitter i samma båt, om än på olika sidor av båten.

Peter Andersson sa...

jim
Förvisso är det kanske "skitsamma" för den arbetslöse om SKÄLET till sänkningar av a-kassan. Försämringarna då i början av 90-talet var ju effekterna av saneringen av ekonomin. Det borgarna gör i en högkonjunktur är helt och hållet ideologiskt betingat, en politik som blir än mer tydlig om man ser att det samtidigt finns möjlighet att sänka skatterna för de mest välbeställda...utan att det ger ett enda nytt jobb..

P