Strax innan Socialdemokraterna presenterade förslag på äldreområdet gick folkpartiet ut i medierna med en motrapport. Hela situationen är så uppenbar: Tänk att du är anställd hos folkpartiet och ska gå ut med en sådan sak. Är det troligt att det sker utan ett resonemang om syftet? Och hur vet man en sådan sak, som folkpartist? Under tiden för datainrtången vet vi också att folkpartiets ledning i form av Jan Björklund hade informationer som gav tydliga debattfördelar. Är det sannolikt att Björklund bara gled runt med hemliga pappersbuntar från socialdemokraternas nätverk utan att ägna en tanke åt det rimliga i att Fp hade tillgång till materialet? Glöm det!
När nu det rättsliga prövningen sker av det tragiska dataintrånget får unga folkpartister skulden. Om detta berättar SvD i dag. Det var precis det som Lars Leijonborg också försökte göra det till redan under valrörelsen. Men skulden och ansvaret borde ha prövas också av dem som idag drar mest nytta av att valkampanjen öppnade dörrarna till maktens boningar för folkpartiet. Jag saknar verkligen Jan Björklund, när nu tingsrättsportarna slås upp och ansvar ska utkrävas.
Andra bloggar om: politik, folkpartiet, dataintrång, rättsröta, brott, alliansen, regeringen
