Oups...att en Leijonborg hit eller dit skulle avgöra de liberala idéernas liv eller död är väl möjligen att ge folkpartiet en allför betydelsefull roll i svensk politik. Men onekligen är, om inte själva idéeerna, så ändå folkpartiet uppenbart hotade. Suget efter maktpositioner verkar tyvärr ta övertaget framför partiets eget bästa. Det är ett agerande som aldrig i något parti har slutat bra.
Jag har i ett antal inlägg berört det jag ser som folkpartiets roll i svensk politik. Senast jag skrev om avgångskraven var det fyra, nu fem, distrikt som önskar byta ledare, något som nämns i SvD. Hur många det till slut blir vet väl ingen men jag är ändå beredd att instämma i Johan Hellströms synpunkt: Behåll för allt i världen Leijonborg då. Det leder i och för sig till att moderaterna, de "nya", får behålla sin starka position, dragningen mot ett i praktiken infört tvåpartisystem går vidare och de mer eller mindre underliga utspelen från ett uppmärksamhetstörstande parti lär fortsätta. Vem vet, nästa varv kanske kommer redan i morgon när Namko Sabuni besöker Malmö och Rosengård.
Intressant: Andra bloggar om: politik, folkpartiet, lars leijonborg, liberalism,
1 kommentar:
Ja visst är det jobbigt med människor som försöker bryta ett utanförskap.
Men jag håller med dig, fp snurrigare än snurrigast.
Skicka en kommentar