Borgarna är tröttsamt och helt omöjliga

Ja, rubriken den här gången är sannerligen ingen överdrift. Gårdagens fullmäktige i Huddinge var inte bara kvällen före ett tragiskt avslöjande mot en av fullmäktigeförsamlingens, också denna kväll, debatterande ledamöter.

Men utöver det tragiska som skulle följa efter sammanträdet var det en sorglig uppvisning i total brist på ambitioner när det gäller en bostadspolitik som ser till alla invånare. Då menar jag alla de, som precis som jag, tycker att hyresrätten är en alldeles utmärkt och bekväm boendeform. De unga som vill ha den där första bostaden. Eller pensionärsparet som sålt sin villa, har pengar, men vill hyra bostaden framöver.

Sådär 4 till 5 lediga hyresrätter i Huddinge. Inget mer. Till vår kommun vill väldigt många flytta. I vår kommun vill väldigt många unga bo kvar. Men få lägenheter byggs och planeras. Desto fler ombildas från hyresrätt till bostadsrätt. En illustration är att kanske 300 hyresrätter byggs, nästan alla för äldre eller studenter. Däremot ombildas kanske upp mot 700 till bostadsrätt.

Debatten var inte den första och inte den sista. Den här gången hade jag tillsammans med S-kollegan Tomas Henriksson ställt en interpellation som bordlagts och som som jag bloggat om här. Tre raka, angelägna frågor till den styrande alliansen. En om varför kommunen har rapporterat till länsstyrelsen och Boverket att vi har "balans" på kommunens bostadsmarknad. En om vilka ambitioner kommunen har när det gäller byggandet med hyresrätt. Den tredje om kommunen har någon gräns för hur många av hyresbostäderna som man tycker är rimligt kan ombildas.

Samtliga svar var bedrövliga. Kommunen vet inte varför man tycker att det är balans, trots bostadsbrist. Det råder en uselt låg ambition när det gäller nyproduktion. Och något tak på eller ens uppfattning om hur stor andel av bostäderna som kan ombildas har man inte.

Jag hör i skrivande stund Mats Odell i TV. Det är den "bostadsminister" som började sin karriär med att avsvära sig engagemang i "bostadspolitik". "Vi har ingen minister för långtradare", sa han och motiverade så sin passivitet i bostadsfrågor. Det kom under debatten ännu mer avslöjande uttalanden. En moderat ledamot förklarade att bristen på hyresrätter beror på för låga hyror. Eller omvänt. Hyrorna måste höjas. Eller ännu tydligare: marknadshyror.

En annan moderat ledamot, Anti Avsan, som också är riksdagsledamot och sysslar med bostadsfrågor, deltog och gav det rikspolitiska perspektivet. Även om det inte var detta vi frågade efter. I stället blev det ett resonemang om vad det förra S-regeringe gjorde eller inte gjorde. Dåligt. Det avgörande skälet till haveriet av byggandet (hyresrätter) är dels ett ointresse av allianspartierna, dels att regeringen har skrotat investeringsstöden. Att Odell till och med insett detta visade han genom att "sträcka ut handen" till (S) i riksdagen om en långsiktig politik. Däremot har Odell och hans chef Reinfeldt inte sen haft förmågan att utforma någon hållbar politik.

Det här är sorgligt för många: bostadssökande som inte får bostad. Näringslivet som inte kan räkna med att rekryterad personal får någonstans att bo. Boende som vill bo i hyresrätt som pressas av grannar att ombilda. På riksplanet för S-förslag för att stimulera byggandet bland annat med investeringsstöd. I kommunen finns S-företrädare som också har ambitioner att planera för byggandet. Därför är det rätt tröttsamt att försöka förmå borgarna att inse att man måste göra något. Men de sover en mycket djup, bostadspolitisk sömn.

Snabbprotokoll från debatten.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, bostadspolitik, byggande, mats odell, regeringen, alliansen, val 2010