Claes Sandgren har förstås rätt i sak. Med jämna mellanrum kommer kravet, såväl från partier som utanför politiken. Socialdemokraterna har länge krävt en offentlig redovisning av partiernas bidrag. Det gjordes av Maria Ulvskog i juni 2007, det gjordes av Ibrahim Bayland tidigare i år i ett brev direkt till m-partisekreterare Schlingmann. I somras redovisade medier moderaternas vägran att lämna ut uppgifter. Också inom grenar av arbetarrörelsen - som dess tankesmedja - har man försökt sätta ljuset på frågan. En rapport i våras s0m jag också bloggade om visade blandannat:
- M hade 2006 större intäkter per mandat än något annat parti
- De borgerliga hade större utgifter per mandat än de rödgröna
- M samlade in åtta gånger mer än övriga partier tillsammans
- M får mer pengar från hemliga donatorer än vad S får från fackföreningsarörelsen
- Insamlingsklubbar ökade insamling i M med 350 procent på ett år
- Osaklig M-argumentation om att S gynnas av partistöd
- Fackföreningsrörelsens stöd till S minskar
- De borgerliga hade 60 % högre utgifter än de rödgröna för mediaannonsering
Ni har själva uppgivit att medlemmarna i Tornet får möjlighet att i särskilda möten träffa Moderaternas högsta ledning. En källa inom Moderaterna har uppgett till tidningen Dagens Industri att Tornet ”är till för dem som vill skaffa sig en kanal in i partitoppen, utan att behöva gå den vanliga vägen genom partietDen känns som om dagens DN debatt har en given mottagare för läsning och åtgärd. Och det är inget nytt: I något inlägg har jag mest som kuriosa visat en redovisning från den tid då företagen gav direkta bidrag till moderaterna: Så här såg det ut 1973:
ASEA 420 000 krI övrigt har Claes Sandgren en rad andra åtgärder som föreslås för att olika delar av samhällssystemet ska stärka sitt skydd mot mutor. Utnämningar i staten, kommunal revision, statsråds övergång till näringslivet och statligt kulturstöd får sig en känga. Säkert befogat. Dock kan jag tycka att Sandgren har en för enkel och för negativ syn på kommunal revision. Den är faktiskt "säkrad" med både kommunala förtroendevalda och auktoriserade revisorer.
Atlas Copco 180 000 kr
Bofors 150 000 kr
LM Eriksson 400 000 kr
SAAB 300 000 kr
SKF 190 000 kr
Min stora invändning handlar om den totala tyngd som Claes Sandgren lägger på att exemplifiera med namn kopplat till (S) och med ett omvänt beröm till regeringen. Även om institutet han företräder är nära kopplat till näringslivet borde Sandgren vara mån om någon form av neutralitet. I artikeln underlåter Sandgren att nämna att det är moderaterna som är det stora bromspartiet om redovsining av partistöd. Han ger beröm till en utnämningspolitik som annars får kritik för att "vara som förr". Och på tal om Täby; finns det inte mer klockrena fall just där som kopplar ledande politiker till märkliga affärer?
Att som i min rubrik tala om ett mutat institut mot mutor är möjligen något överdrivet. Men man blir onekligen rejält irriterad när så tydliga vinklingar används av en "institution" som borde vara för god för att ens kunna misstänkas ha partipolitiska syften. Det lyckas inte Sandgren med.
Fler som bloggar?
Mitt i steget
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, mutor, partistöd, val 2010, moderaterna, demokrati, lobbying, täby, institutet mot mutor,
Rapporten Makten Över Debatten
View more documents from mpartistaten.