"ägare och främjare av företag är regeringen en besvikelse. Listan över missarna var lång redan före kortslutningen i Vattenfall."Sen börjar uppläxningen:
Till den listan med näringspolitiska misslyckanden kan man lägga fler exempel bara ur dagens morgontidningar som borde få den mest entusiastiske allianssympatisör att bli orolig. DN berättar om försäkringskassans redovisning av sjukersätttningar/förtidspension där man har granskat åren 1991–2006. Under den granskade perioden har andelen förtidspensionerade nästan dubblerats i åldersgruppen 40–49 år.* Näringsdepartementet skickar folk som inte kan engelska att förhandla med amerikanska biljättar i Detroit
* Trots fagra löften har man inte underlättat företagandet.Var tredje småföretagare tycker att krångliga regler hindrar expansion,
* Regeringen bara levererat en tiondel av utfästelsen om 25-procentig minskning av företagens administrativa kostnader.
* Globaliseringsrådets slutsatser har spelats ned. Intresset för den dynamiska tjänstesektorn är på sin höjd förstrött, till exempel när det gäller satsningar på forskning.
* Storkapitalet stryks medhårs som alltid, genom generös behandling av bankerna, medan nyföretagandet behandlas styvmoderligt.
* De omtalade jobbskattesänkningarna inverkar föga på marginaleffekter, företagande och arbetslöshet. Hittills är det studenter och pensionärer som ökat sitt utbud av arbetskraft, eftersom de har mest att vinna.
* Till denna besvikelsernas lista kommer hanteringen av de statligt ägda företagen.
* Näringsdepartementets behandling av Josefsson har varit en sällan skådad uppvisning i dubbelspel. Maud Olofsson kände väl till både det tyska avtalet och planerna på att sälja av kraftnätet, genom sin representant i styrelsen.
*I ett par års tid försökte Josefsson få träffa näringsministern, ägaren, utan att beviljas audiens. I stället kommunicerade hon via medierna, utan att passera styrelsen som var satt att kontrollera bolaget.
Siffrorna har inte förändrats nämnvärt sedan 2006Kanske blir siffrorna mer användbara för att visa minskningar efter årsskiftet. Men det beror på att 54.000 sparkas ut ur systemet och där regeringen har tvingats till panikåtgärder. (rödgröna alternativ finns) Fler i utanförskap, inte färre som regeringen lovade före valet 2006.
Lägger man ovanpå detta att arbetslösheten har ökat blir förstås misslyckandet totalt. Det var ju den stora uppgiften, sa man. Före valet. Som jag skrev i ett inlägg igår handlar det inte främst om kalla siffror utan om människor vars hela livssituation sätts i gungning.
Och de två åtgärder man har räknat med, att försämra för sjuka och arbetslösa och att utan finansiering sänka skatter är två misslyckade åtgärder. Johan Ulvenlöv har tre postningar som också passar in här: han skriver om "jobbfail", "vattenfail" och "vellingefail". Efter gårdagens bakslag för Reinfeldt inför klimatmötet i Köpenhamn som jag bloggade om här kan ännu en rubrik sättas, "klimatfail".
Det finns förstås mycket mer att hämta i den granskning som de rödgröna gjorde av de tre första - och sista - alliansåren vid makten. Failinläggen kan som synes bli många, många fler.
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, regeringen, alliansen, fredrik reinfeldt, val 2010, klimat, miljö, maud olofsson, centern, centerpartiet, vattenfall, vellinge, jobbävning, arbetslöshet, dagens nyheter,
6 kommentarer:
Peter
Bra. Dock; länken till Ekdahls artikel funkar inte.
mvh
Johan
Om man vill vara rättvis (det vill man väl?) så kan man läsa i samma artikel
"Försäkringskassans huvudkontor, som har utrett hur gruppen förtidspensionerade och deras ekonomiska situation har förändrats under 1991–2006.
Under den granskade perioden har andelen förtidspensionerade nästan dubblerats i åldersgruppen 40–49 år. Siffrorna har inte förändrats nämnvärt sedan 2006"
Man kan alltså konstatera att den katastrofala utevekling som var innan 2006 helt har avstannat sedan Alliansen. Det normala före Alliansen var ständig ökning av förtidspensionerade. Detta har nu tack och lov stannat av.
Hur kan du får detta till något dåligt?
Jag tittade på er senaste budget om sjukförsäkringen. Mycket intressant läsning där S ställer sig bakom Alliansen i frågan :)
Johan. Tack för ..kommentaren om länken. Även om jag har slitit idag och inte såg förrän nu.
Tor: tack för ..synpunkten. Det är förstås inte dåligt om en utplaning sker därför att människor blir friska. Däremot kan jag känna visst vemod över om det planar ut därför att det tillförs någon form av politisk diagnos, efter den medicinska.
(Dvs okey att du är sjuk men vi har i vår politik en syn att du är frisk..och kan jobba)
Nu är det inte min huvudinvändning att det har planat ut. Min invändning är att alliansen i retoriken lät som det dagen efter valet 2006 skulle vara NOLL sjuka och NOLL i utanförskap. (ska man vara precis: från en nivå på ..1,2 miljoner, eller 1,6 eller 1,7 miljoner. Det varierade lite.
Så har det inte blivit och därför förtjänar man den retoriska råsop som DN:s utdelar. Tycker jag.
Edvin: tack för dina alltid så observanta iaktagelser. Jag får kolla upp det där..
Sammanfattningsvis, du är alltså bitter över att Alliansen klarade det politiska skitsnacket bättre i valrörelsen 2006 än socialdemokraterna.
Tyvärr får du inte mina sympatier för detta, för som om en vinst för Perssonregeringen 2006 skulle ha mirakulöst löst detta gigantiska problem, speciellt med tanke på att det var den regeringen som skapade problemet från första början och i synnerhet på att Perssonregeringen inte insåg problemet först det var försent.
Läs Den hälsosamme ekonomistens sammanfattning för att minnas den tiden och läget idag.
Så jag har svårt att se att din kritik har någon bäring på den punkten.
Sen i övrigt instämmer jag i kritiken från DN.
Företagarpolitiken har inte blivit bättre, precis samma döläge som under Perssonregeringen. Revederingen av 3:12-reglerna under dåvarande näringsministern Björn Rosengren och det ansvariga statsrådet Mona Sahlin rann helt ut i sanden.
Och politiker och statliga bolag är alltid en dålig idé. Ungefär som när Perssonregeringen pumpade in miljarder och åter miljarder i det misslyckade SJ - vilket drabbade inte bara skattebetalarna utan även de småföretag som var konkurrenter till SJ.
Och stryka storkapital är lika illa det eftersom det går ut över småföretagen. Ungefär som när Mona ville skicka skattemedel direkt till de amerikanska GM-direktörerna för att köpa SAAB.
Ja, borgarna är det nya socialdemokraterna som Ekdal skriver. Och det ska inte ses som positiv kritik.
Maud Flippflopp Olofsson har ju sagt allt mellan himmel och jord. Hon är bortgjord. Vem är förvånad.
Och så har vi Tomas Bodström, den stor ministern in spe. Nu har han hux flux upptäckt sin familj och sk resa till USA. Jaha. Det där kom ju lagom efter han ertappats med smiotning från riksadgsjobbet. Saken är klar: Bodström sjappar. Deserterar. Smiter. Gömmer sig. Så långt bort han bara kan. Och där står Mona Sahlin i all sin sublima enfald. Vem hoppar av härnäst? Börjar NÅGON fråga sig vad det här satans amöbapartiet egentligen håller PÅ med?
Höger som Vänster, samma skit!
- Peter Ingestad, Solna
Skicka en kommentar