Idag fortsätter debatten om det parlamentariska läget efter valet nästa år. Nu mycket teorier - efter september kan det i hög grad vara skarpt och på allvar. Hur viktigt det än att att besked ges och att regeringsfrågan alltid diskuteras i en demokrati så finns det ändå en gräns för hur stort fokus en viss fråga ska få en debatten.Hade det varit jobben och det växande utanförskapet som talades: inte mig emot. Och oerhört viktigt för alla dem som drabbats eller kommer att drabbas av arbetslöshetens gissel. Inte minst för den tredjedel av alla unga som går utan jobb. Jobbpolitiken, det stora sveket jämfört med löftena från alliansen 2006, måste få utrymme.
Detsamma gäller sjukvården: i vårt landsting utlovades köfri vård. Så är det inte, när över 20.000 har väntat längre än vårdgarantin för en behandling. Så kan listan på politiska frågor där väljarna kräver besked om framtiden göras mycket längre.
Nu talas regeringsbildning. Ett litet främlingsfientligt parti med en ganska primitiv syn på tillvaron och en nedlåtande syn på människor med annan hudfärd, tro eller sexuella läggning slår igenom oerhört. Inte med granskningar av politiken. Utan helt enkelt därför att mätningar visar att de kan väljas in. Dess ledare, som gärna läser dikter som också Vit makt-musiken använder sig av, är nöjd. Han, Jimmie Åkesson är i fokus. Frågan är om väljarna tjänar på detta.
Som Mats Knutson twittrade om igår är dagens debatt en upprepning. Att mittenpartierna också stängt dörren för ett samarbete med de rödgröna är inget nytt. De borgerliga partiledarna försökte tidigare under hösten vända frågan genom att göra som idag: tala om samarbete med miljöpartiet, trots att man vet att Maria Wetterstrand sen länge har slagit igen och låst dörren.
Varför blir det så här? Ja, den som ser Svenska Dagbladets ledare förstår helt och fullt varför. Situationen kan användas för att spela ut partier mot varandra. PJ Anders Linder visar det i ett inlägg att man gärna slår in kilar mellan partier. Så kan förstås allianspartier också reagera.
Olof Ruin är till och med inne på en ren Miljöpartiregering efter valet i en DN-debattartikel. Jisses!.
Att valåret 2010 får ägnas åt sakpolitik och värderingar är viktigt för väljarna och för demokratin. Klara av den här eländsdebatten före nyår, vila upp och kom tillbaks till ett valår där respekten för väljarna styr debatten åt ett annat håll. För socialdemokratin är det också viktigt: de parti som nu i alltför hög grad tillåts styra debatten är inget alternativ för de allra felsta i den viktiga Stockholmsregionen.
Men statsministern försvårar utan tvekan den där viktiga vändningen. I gårdagens telefonväkteri verkar han envist fortsätta att bara svara på frågor om "regera med". Han vägrar fortfarande svara på om det kommer att finnas utrymme för SD att ändå vara regeringsunderlag för en försvagad allians. Skälet är förstås att inte stänga dörrar. Men ett besked på den punkten gör att valrörelsen kan handla om det den borde.
I spåren av detta ökar till och med debatten om huruvida den ena eller andra har gett ett eller annat besked eller inte om detta ena eller andra eller möjligen tredje. Det kryddas med uttalanden om att den ena eller andra är "desperat", "desperat och vill dumpa v", "spelar fult" osv. Tänker inte länka "Spikharry" som beskriver Sahlin som "nära ett psykiskt sammanbrott".
Ibland undrar man varför man befinner sig i bloggosfären. Som Annarkia säger, "Vilken soppa".
Reinfeldt kan bidra genom att deklarera att han avgår efter valet om inte hans allians får ett tydligt mandat. Det verkar han inte vara beredd att lova. Jag kan, till skillnad från en del andra debattörer, ändå hitta klara, rödgröna besked.
Några miljoner väljare vill snart ha svar om partiers färdriktning. 700.000 är första- eller andragångsväljare. En stor och viktig grupp bor i Stockholmsregionen, väljare som i många fall verkligen inte utgår från givna koalitioner i politiken utan dömer av den debatt som förs efter sina värderingar. Att vinna deras förtroende måste de kommande månaderna handla om vår färdriktning, vår samhällskritik och våra lösningar i viktiga frågor. Annars är det godnatt.
Fler bloggar, som exempelvis Claes Krantz som beskriver svagheterna i den borgerliga alliansen, Kulturbloggen som pekar på det respektlösa i att avvisa samarbete, Röda berget som har uppmaning till (S)-folket att i stället kavla upp ärmarna och jobba in de få procent som krävs för majoritet, Andrea Doria om risken att prata in SD i riksdagen, Martin Moberg om Sahlinsk handlingskraft, Maria Ferm om vad "vågmästare" är och inte är, detsamma gör Johannes Danielsson, ...och förstås fler progressiva på NetRoots.
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, val 2010, socialdemokraterna, mona sahlin, miljöpartiet, maria wetterstrand, centern, centerpartiet, folkpartiet, moderaterna, alliansen, fredrik reinfeldt, sverigedemokraterna, jimmie åkesson, demokrati, jobb, jobbävning, sjukvård,
13 kommentarer:
Varför skulle Reinfeldt avgå om det inte finns en majoritet i riksdagen som kräver att han ska göra det? Socialdemokraterna har regerat i minoritet hur länge som helst.
Det är bara för de rödgöna att tillsammans med SD väcka misstroendetalan så tvingas Reinfeldt avgå. Så enkelt är det faktiskt. Kruxet är ju (alla fattar det men ingen vågar säga det) att de rödgröna då måste samarbeta med SD för att fälla regeringen. Med Mona Sahlins "samarbetsförbud" kan hon inte vara med och fälla regeringen utan hon vill att Alliansen ska avgå frivilligt för att inte få henne att framstå som dum. Den fällan kommer Alliansen inte att gå i.
Dessutom kommer Alliansen inte att behöva samarbeta med SD för att få igenom sin politik. Det är bara för dem att lägga fram sina propositioner och låta kammaren ta ställning. Om SD röstar för alliansens förslag så finns det en majoritet. Om SD röstar mot Alliansens förslag så måste oppositionen rösta för propositionen eller lägga ner sina röster. Annars samarbetar de med SD. Alliansen kan alltså lugnt regera vidare utan att säga så mycket som ett ord till SD.
Det komiska är att sossarna faller på eget grepp. Eftersom de tidigare gynnats av den absurda regeln att en regering inte tvingas avgå efter ett ordinarie val så har de motsatt sig att regeln ändras. Nu ser det ut att slå tillbaka mot sossarna med full kraft och för oss som finns på andra sidan blockgränsen kan jag berätta att det finns en viss skadeglädje :-)
/Johan
Mona Sahlin virrar omkring som en yr höna.
Nu har hon helt på egen hand halverat Socialdemokratiska partiet och måste samarbeta med något annat parti för att inte helt marginaliseras.
1 Först med MP
2 Sedan med MP och VP
3 Och nu med C och FP
Att ett parti skall vinna röster på sitt politiska program har hon inte fattat , hon tror att hon själv är den klart lysande stjärnan och röstmagneten som alla vill samarbeta med.
Dessa tre alternativ skulle alla ha olika politiska program så det enda hon ar ute efter ar en position for sig själv .
Vilken politik som skulle föras är helt betydelselös och
Idi Amin skulle också vara ett alternativ för henne om hon bara fick sitta i en regering.
Hon säger att hon brukar sitta på toaletten och läsa Fantomen.
Efter att ha sett resultatet av hennes politiska ledarskap under tre år inser man att det är det bästa hon kan göra,
Johan: "Om SD röstar för alliansens förslag så finns det en majoritet."
Det var ju precis detta som var en av mina vinklingar. Att reinfeldt är tydlig att han tänker så är viktigt.
Det andra är ju att (m) har drivit kravet att statsministern alltid ska avgå efter ett val. Ju närmare valet vi kommer desto längre bort från den
positionen drar han. Jag förstår i och för sig, för att lämna Rosenbad är väldigt tråkigt. Förbannat trist.
/P
Jag tycker dessa spekulationer om alla möjlig konstellationer efter 2010 är onödiga. Vad vet vi om läget då. Vi har två block. Mona Sahlin sa i en lång intervju i TV4 att det egen majoritet för De rödgröna som gäller. Vad som händer om ingen får majoritet får lösas efter valet.Då ska talmannen kalla alla partiledare. Det är 4 partier som ligger på runt 4 procent. Det säger jag för att belysa att såmycket kan hända.
Håller fullständigt med Inge
Varför ska vi diskutera dessa teknikaliteter. Leder ingen vart
Låt oss köra igång valrörelsen på allvar.
Vad gör det om SD tycker likadant som ett annat parti i en fråga? Måste man alltid tycka tvärtemot? Om SD vill placera ut parkbänkar, måste man rösta mot det förslaget då?
Det väsentliga för Alliansen är att de inte kommer att behöva föra några samtal med SD eller något annat parti heller för den delen för de kan vara säkra på att få igenom sina förslag ändå. Tack vare Mona Sahlins dumhet.
Mona har målat in sossarna i ett hörn och nu kämpar hon desperat för att Reinfeldt ska få ut henne därifrån. Det kommer han inte att göra.
/Johan
Först ville Mona Sahlin regera med MP därefter med MP och Vp och nu med Mp,VP,C och FP.
Dessa har helt motsatta politiska uppfattningar i de flesta större frågorna och kan omöligen komma överens.
Den enda som kan komma överens med samliga är Mona Sahlin eftersom hon liksom pastor Jansson "inte har någon bestämmd uppfattning om någonting."och alltid håller med den hon för tillfället talar med.
Efter tre år som ledare har hon fortfarande inte presenterat någon politik . Har hon ingen uppfattning och är det anledningen till att hon endast kommer med enfaldigt dagispladder när hon yttrar sig eller förstår hon inte bättre och försöker dölja detta.
I valrörelsen som börjar snart ska all allianskramare får erfara att svensk arbetarrörelse inte kommer att stå handfallen. Vi har ett klart politiskt alternativ till den orättvisa politik som väcker allt större ilska ute i landet.
Ett exempel: Nu måste halvtidsanställda som på grund av vår sjukdom inte kan jobba heltid säga upp sig och gå till arbetsförmedlingen. Det gäller också enligt av Reinfeldt sa i utfrågning i radion i går. Jag är engagerad i frågor av den arten och jag är överraskad över den ilska detta väckt. Det har strömmat till medlemmar för att göra något åt detta.
Inge: Svensk arbetarrörelse står säkert inte handfallen, men egen majoritet i riksdagen kommer det inte att bli om SD tar plats där. Det är i det närmaste helt uteslutet. Av den anledningen blir Mona Sahlin inte statsminister.
Som jag ser det är er enda chans att försöka få väljare att undvika att rösta på SD. Lyckas ni med det så kan ni vinna valet. Inte annars.
/Johan
Som alliansvan ser jag hellre att man vantar till sista minuten och till och med accepterar en vansterregering an samarbetar med S eller SD. S och V har brant sina broar. Deras kritik har varit over gransen. Snarare smutskastning an kritik.
Regeringsbildningen ar mindre viktig an att lata SD fa inflytande i fragor som ar rasistiska.
Varfor ar regeringsbildningen sa viktig ar det for att vidhalla en polemik som egentligen inte existerar?
Sossarna har ju tagit over mycket av hogerns politik anda.
Olof Ruin!? Dessa idiotprofessorer! Miljöpartiet har ju flippat ut totalt och framstår mest som en filial till Mona Sahlin. Dags att släppa LUFTEN ur denna ballong!!!
För fan, rögröneriet börjar lika ett mentalt kalhygge, det spårar ur i utarmad monomani, de kommer aldrig med något nytt, de bara ältar och ältar och ältar samma schabloner om och om igen som ett jävla tuggummi. Och det här med Sverigedemokraterna har blivit ren besatthet, en gökunge som tränger ut allt annat, en gas som fyller ut den tomma skallens insida. Det här är OSUNT, helt klart. Hellre Alliansen då, med alla sina bedrövliga brister.
- Peter Ingestad, Solna
Sahlin skapar själv alla dessa spekulationer genom hennes utspel. Medan väljarna kliar sig i huvudet och undrar vilken politik (s) kommer att föra?
Då är Reinfeldt klokare, han säger ingenting, istället låter han sina aliiansvänner stå för sådana utspel. I slutändan innebär detta ökat förtroende för Reinfeldt och minskat förtroende för Sahlin.
Skicka en kommentar