Min morgonbloggning handlade om tänkbara förklaringar till den så kallade statsministerduellen. I den visade jag dels att för Fredrik Reinfeldt kan mycket hända i fråga om trovärdigheten. Nedåt. Kärnbudskapet var ändå att det skiljer mellan person och politik. Väljarstödet för de rödgröna är större än för den borgerliga "gammelalliansen".Sen dess har jag genom Johan Ulvenlöv och Alliansfritt Sverige sett Henric Oscarssons sammanställning av mätningar. Den rödgröna kurvan uppåt och den nedåtgående allianskurvan är hoppingivande. En trevlig bekräftelse jag hade under morgonens bloggande.
Ibland har partivänner kommenterar liknande "optimistiska" inlägg med att "det är inte klart än". "Det ser sämre ut där jag bor". Ibland lyser till och med en ganska sorglig ton igenom som om det vore icke önskvärt att vara optimist. Den som känner mig vet att jag är sörmlänning. Det vill säga inte, som "nerkingen", uttrycker att "det går aldrig" utan mer sörmländskt "det är inte färdig än". Viktigt både och. Att komma ihåg att vallokalerna inte ens har öppnat. Men också att tillåta sig vara optimist, men väl medveten om hindren på vägen.
En sak att följa. Som flera har uppmärksammat är många medier och bloggare knäpptysta med Reinfeldts misslyckande om jobben. Däremot är hastigheten i att haka på missnöjesyttringar som handlar om person mer än politik ganska imponerande. Ser att Oscar Fredriksson är "på" om dagens förtroendemätning och börjat spekulera kring de rödgrönas laguppställning. I sig helt gripet ur en egen drömvärld.
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Alliansen, arbetslöshet, fredrik reinfeldt, jobbävning, Miljö- och klimatpolitik, moderaterna, mona sahlin, Politik, regeringen, Skola och förskola, Socialdemokraterna, val 2010
