(S)tockholm

Nej, någon efterföljare av Allians för Sverige blir inte det rödgröna samarbetet om man ska tror den bild som sätts i medierna. Vi minns hur det var när de borgerliga lanserade sitt samarbete. En okritisk kår av reportrar som rapporterade rakt av från partiledarnas köksbord. Så har det fortsatt sen dess. Tyvärr för de rödgröna är det helt andra tongångar nu.

Det här följs alltid av avspisande kommentarer. "Ni skyller på medierna". Nej skulle jag vilja svara. Men det krävs ingen större hjärnkapacitet för att se att bilderna är dramatiskt olika. Den som läser DN:s ledarsida borde förstå. Det är en usel produkt.

Gårdagens rödgröna avstamp (jag bloggade direkt här och här) har inte speglats särskilt mycket i de borgerligt dominerade tidningarna. Om detta skriver Annarkia bra. Och har det gjorts så, så har det snabbt hamnat i antingen förtroendemätningar av Mona Sahlin som jämförs med något som inte är, (Wallström "är, så att säga inte i svensk politik) eller i form av övertramp som Ekots Inger Arenander gjorde sig skyldig till. Att rakt ut påstå att de rödgröna som satt ihop 15 budgetar för Sverige och tagit 40 överenskommelser inte har någon politik. Uselt!

Men lika fullt är det budskapet - helt fel- i stora delar av mediabilden. SvD uppdaterade knappt, men hade en artikel före. DN:s bild blir "en allians utan politik" och snudd på hånfulla bilder om upptakten. Aftonbladet, en tidning som före borgarnas Högforsmöte skrev om allt, inklusive Mauds mans bäddning av partiledarsängar, fanns väl inte på plats alls.

Som alltid när opinionen går fel väg kommer bloggare, medier och politiskt aktiva att försöka förstå den mätning om S läge i Stockholm som presenteras idag. 56,9 för borgarna och 40,2 för de rödgröna. S 21, 6 vilket innebär att moderaterna är snudd på dubbelt så stora som S. (!)

Tvärt emot trenden i riket verkar delar av EU-valsresultatet släpa sig kvar som ett ok på socialdemokratin. Och tvärt emot det nationella verkar Carin Jämtin ha högt förtroende men partiet lägre. Eller är det, vilket gud förbjude, en långsiktig utveckling? Samtidigt påstår Skop att regeringen får gott betyg av väljarna.

Vare sig nedgångar i Stockholm eller i övrigt kan vändas genom kritik av hur medier beskriver politiken. Det kan bara vara en del av en förklaring. Inte något som Socialdemokratin själva äger makten över att direkt påverka. Att moderaterna i Stockholmsregionen har ett stort förtroende hos väljarna i viktiga politiska frågor är fakta. Tiden och kraften måste läggas på att (ganska snabbt) beskriva detta och svara detta.

Jag är ytterst orolig för fel slutsatser. Att längta efter "Wallström" är ett exempel hur bra man än gillar henne. Jag tror inte heller (förstås) på en lösning som Christian nämner är möjlig: att S helt skulle lämna storstäderna. Teorier av mer organisatorisk karaktär brukar alltid presenteras, som "vi delar flygblad av fel format" eller "vi fanns inte med bord vid stadsdelens dag". Glöm det!!!

Nästa års val avgörs av storstäderna. För första gången är storstädernas riksdagsledamöter flest. Att inte ta läget på största allvar är grovt tjänstefel hur mycket fritidsengagerad man än är. Att tro att någon annan eller medierna gör jobbet är att blunda. Socialdemokratin måste fram med det politiska alternativet till stockholmarna, ett alternativ som är relevant för deras vardagsproblem, för deras orosfrågor, för deras drömmar och krav på sina företrädare.
Det kommer bara att gå om partiet internt klarar ett politiskt samtal med de utgångspunkterna.

Läs mer:
- Rödgrön politik på rödgrön blogg.

Intressant?Läs även andra bloggares åsikter om politik, rödgrönt samarbete, socialdemokraterna, mona sahlin, stockholm, val 2010, opinionen, opinionläget, medier, journalistik, moderaterna, folkpartiet, miljöpartiet, carin jämtin,