lördag 5 september 2009

2010 en valkamp om idéer och politik - Eller Karl Rove-slaskiga personangrepp?

I den senaste opinionsmätningen får socialdemokraterna ökat stöd av väljarna. Allt fler blir så att säga, "sossar". Färre väljare ger sitt stöd till de som nu styr. Fler ger stöd till de rödgrönas politik.

Vad säger man då om den mätning som får alliansallerade bloggare att tidigare än vanligt skriva sina inlägg? Jag tänker på "statsministermätningen" som Westander publicerat. För den S-anhängare som söker något att bygga en replik på är kanske en öppning att gapet mellan de två faktiskt har minskat. (något). Nödlösning? Ja. För den som känner ilska över att medierna inte granskar makten och Reinfeldt tillräckligt är det kanske en ingång? Möjligen, men knappast något man själv kan påverka.

SvD:s artikel om mätningen leder fram till några reflektioner om personal i S-organisationen. Det må vara viktigt att stärka inte minst förutsättningarna för kommunikation. Det må vara än mer avgörande att partiets valarbetare från nu och fram till valdagen pratar politik med sina närmaste. I det ska förstås alternativen lyftas fram, vänster mot höger, sossar mot moderater, rödgröna mot gammelalliansen.

Väljarna är värda och kräver sannolikt att få en diskussion om politiska vägval, besked från partierna om jobben, miljön och välfärdsfrågor. Risken med det politiska landskapet nu är att vi i stället får en rejält smutsig personvalkampanj. Man kanske kan fråga sig: "är det verkligen något som kan hända i Sverige? Hör inte sånt till andra länder, USA exempelvis?".

Frågan är berättigad. Vi borde ha fokus på vägval och politik. Men redan förra året såg vi tecknen på att moderaterna medvetet lägger upp en sådan strategi. Karl Rove blev moderaternas nya inspiratör, känd för sina finesser i negative campaigning. Inför valet till EU-parlamentet såg vi att Per Schlingmann börjat tillämpa en del av det "mörka": moderater som parti skulle ställas mot Mona Sahlin som person.

Hos bloggare finns de som tagit fasta på det. Ofta är det undertonen som är viktigast. Snudd på seriös ton, men ändå personrelaterade omdömen med plus för de egna och minus för motståndaren. Som Dick Erixon som skriver:
Den tid jag kan överblicka av svensk politik har de borgerliga aldrig haft så genomgående hög kompetens på statsrådsnivå som nu, medan Socialdemokraterna aldrig haft så låg nivå.
Oj Oj.

Att inte lägga kampanjen med Reinfeldts trovärdighet som grund vore förstås ett oförlåtligt tjänstefel av moderata strateger. Hur obegriplig den än må vara. Att man dessutom ser en möjlighet att kontrastera det mot svagare utslag för huvudmotståndaren mätningarna må vara lika naturligt. Men det riskerar att "soppa till" svensk politik till en sörja som ingen egentligen vill ha.

Att väljarna har lättare att "döma av" Reinfeldt som statsminister har en enkel förklaring. Han är det enda av de två som har varit det. Mona Sahlins tid kommer, om man ska tro hur väljarna bedömer partiernas politik. Skönt!

Bloggar om detta:
- Kent Persson: "Fördel Reinfeldt medan Sahlin är en sjunkbomb för (s)"
- Jinge: "Sänket Sahlin".
- Röda Malmö: "En usel opposition och en usel statsminister"
- Signerat Kjellberg: "Sahlins förtroendekris fortsätter"

Intressant?Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

4 kommentarer:

Peter Strobl sa...

Peter, det är fullt möjligt att det blir en smutsig valkampanj som blir personangreppsmässigt relaterad.

Vi ser det varje dag i media,på bloggar att det finns REDAN ett språkbruk som är ganska hårt och som inte är sakinriktat.

Man travesterar politikers namn, se dig runt Peter hur många små lustifikationer det finns runt Mona Sahlins namn.
Det har blivit tillåtet att gå den vägen eftersom ingen säger stopp!!

Jag skulle vilja se Mona Sahlin eller ngn annan från partiet i en debatt, våga stå kvar, ocg fråga Reinfeldt - på vilket sätt är jag mentalt handikappad, Fredrik?

I drevet, ja jag uppfattar det som ett drev,gentemot Sahlin finns samma hårda ord, samma förakt i kommentarerna, samma förnedring gentemot personen Sahlin som drabbade Olof Palme.
För att förstå det måste man komma ihåg sin politiska historia.

Vi testas dagligen i dessa invektiv,förolämpningar. DEt kommer inte att minska,snarare tvärtom om inte ngn säger stopp.
DEt är i mina ögon inte en politisk debatt det är en strategisk förnedring som kontinuerligt testas, hur långt kan vi gå innan ngn säger stopp.

Ingen har sagt stopp...än!

Jag vet inte om det har att göra med värderingar. För om dom grundläggande värderingen hos en individ bygger på respekt. En respekt som man kan formulera och förstå innebörden utav , då är det en lång väg att vandra att gå in i skuggans skyttevärn och börja med personangrepp, nedsättande uttryck etc etc.

Då är respekt inte mer än sju bokstäver på ett tomt papper.

Jag tror att det är mer komplicerat än att bara tro att när det inte finns några sakpolitiska argument kvar så går vi steget vidare mot personangreppet.
Jag tror att det är värderingsgrunden som styr. Är du övertygad om att respekt är det viktigaste förhållningsättet mellan människor så tänker du två, tre gånger innan du fäller nedsättande omdömen om någon.

Men om du tänker jag är bättre än dig, jag är här uppe du är där nere då blir det genast lättare.

Vi har alla ett ansvar att den politiska debatten hålls på en bra saklig nivå. Fri från cynismer och disrespekt.

Mitt hopp är att väljarna är så kloka att man genomskådar detta.

För den strategi som grundläggs i allianslägret nu är både farlig, cynisk och mycket mycket obehaglig.

Micke sa...

Om det pågår en kampanj mot Mona Sahlin förklarar inte det som många (ej politiskt intresserade) svenskar undrar:
1. Varför är Mona Sahlin inte glad (ser ofta sur ut) när hon framträder i TV?
2. Vas vill (s) göra om de får makten?

Om (s) ska ha en chans att hamna i regeringsställning igen, så måste dessa två frågor åtgärdas.

Friheten kostar allt sa...

Jag tycker det är oerhört svårt att få folk inse det logiska och enda rätta sättet att skapa opinion mot den byråkratiska diktatur som EU är, eller är på väg, att bli.
Diskussionen om kommunalt valalternativ borde “eldas på” betydligt mer än vad som görs.
Vi människor är i grunden sociala varelser och det är i möten med varandra vi kan ha ett reelt inflytande.
Hur jävla svårt kan det vara att begripa.
Ett kommunalt valalternativ behöver inte jaga sakfrågor. Det känner och förstår folk bäst i den egna regionen.
Men en reformering av kommunpolitiken, en motpol där människor skulle få mer makt i den egna närmiljön skulle stärka viljan att strida för den egna tillvaron, kommunen och sina medborgerliga rättigheter.
Så länge den repressentativa demokratin fortsätter misslyckas med sina intentioner, lika länge kan “demokratins hotbilder” fortsätta utvecklas och stärkas.
Det behövs en motpol mot Bryssel och den hittar vi i det lokala engagemanget.
Bryssel är “långt borta”, närmiljön är nära människorna.
Mellan dessa “arenor” kan demokratin utvecklas och formas.
Idag finns ingen sådan balans utan vanligt folk är utlämnade till systemet med repressentativ demokrati, storpolitik och dom kommersiella intressenas lobby grupper.
Då finns ingen fullvärdig medborgarrätt.
För internet är INTE den enda tillvaron människor existerar i.
Att tro annat är bara plumt, felaktigt och ett förringande av människors egen förmåga att forma sina liv och sin tillvaro.

Peter Strobl sa...

Micke; två helt korrekt ställda frågor!

Som jag ser det har det blivit legitimt att ifrågasätta Sahlin under drev liknande former. Med det menar jag, man går för långt.
Det är en hårfin balansgång att kritisera sakligt och att gå mot personangrepp. Det är en obehaglig tendens som jag inte vill se i Svensk politik. Det finns mycket som tyder på att det finns en strategi från Alllianspartierna att använda Sahlin som slagpåse. Personen Sahlin. Politik kan vara både smutsig och cynisk.

Jag har skrivit tidigare att Sahlins framtoning måste ändras. Sahlin hade inte den här framtoningen tidigare.
På annan plats har jag pratat om hur viktigt det är att känna lust, ha roligt,att tro på sig själv.

Mycket handlar om självförtroende, för partiet, men också för den som är ledaren för partiet.
Du skriver, Micke, "ser så sur ut."
Jag är benägen att hålla med dig. Inte alltid, men jag har också sett det. Man kan inte alltid vara glad och tjo och tjim:) , men att framtoningen, språket, kroppspråket är mycket avslöjande i exempelvis ett medium som TV.

Men jag hävdar bestämt att Sahlin inte ges en chans att hitta sin ledarstil.

Vore vi i en annan värld än den politiska, skulle en ledare ges stöd,kommunikationsverktyg och tid!

Och förståss,..den sista frågan Micke, politiken måste förstås. Vad vill Socialdemokraterna?

Utan det spelar det ingen roll överhuvudtaget vem som är partiledare.