måndag 28 september 2009

Bra med höga skolkrav men extrem dåligt med fler utslagna i Björklunds skola

Dagens och morgondagens yrkesliv ställer höga krav på teoretiska kunskaper också i hantverksyrken. Ska alla elever få den där goda grunden för livet så krävs att skolan redan från första dagen sporrar och stimulerar eleven. Då kan också gymnasieskolan sen ställa högre kunskapskrav vid inträde. Också på yrkesprogram. Frågan är om Jan Björklunds svenska skola har den basen. Jag betvivlar det.

Jan Björklunds
röst förknippar jag nog med talet om "krav "och "batong", men också om skillnader mellan teori och praktik. Det behövs inte så höga krav på den som bara ska snickra..ungefär. Idag gör Björklund en tvärvändning från den inriktningen. För att kunna plugga på yresprogram ska det krävs godkänt i svenska, engelska och matte samt ytterligare fem ämnen.

Reaktioner omsvängningen handlar mycket om att fler kommer att slås ut från hösten 2011. Så blir det säkert om inte den där basen i utbildningen, grundskolan, har förstärkts först.
Det blir svårare att göra det med de försämringar som hotar när tusentals lärare riskerar att sägas upp. Det extra anslag som regeringen ger kommunerna är ju mindre än de fortsatta, lånefinansierade skattesänkningarna. Så pengar finns men används till annat.
Att höja krav på elever kan vara en god sak om man ger de rätta förutsättningarna. Jag är inte säker på att Björklund klarar hela kedjan. Då blir resultatet att fler slås ut. Till vad??

Intressant
?Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

5 kommentarer:

norah4you sa...

Det är i Grundskolan som Grundskolans mål skall uppnås. Självfallet kräver höga, men realistiska, skolkrav för att komma in på yrkesprogram bättre uppföljning av elevens utveckling från tidigare årskurserna och framåt,SAMT en hårdare kravskrivning med hot om vite för att elever med särskilda behov, i vilket ingår både de med läs-, skriv- och räknesvårigheter samt sk. bokstavsbarn och andra som behöver det FÅR rätt stöd och stödundervisning tidigt i Grundskolan.

Det krävs också, vilket Skolminister Björklund redan krävt, att man ställer ämnesbehörighets och stadiebehörighets krav på lärare. Vilket bland annat betyder att det inte går att ta lärare i matematik/fysik och kemi från senare skolåren och sätta dem som lärare i 1-4 b a r a för att ålderspyramiden gör att behovet av senarelärare drastiskt minskar med mindre kullar.

Nils Dacke sa...

Eleverna slogs ut i lika hög grad under (S) regeringen så vad är skillnaden Peter? Du bara var tvungen att skriva negativt om Björklund istället för att tänka själv?

Anonym sa...

120 poäng för studieförberedande o 80 poäng för yrkesförberedande - låter väl som Björklund helt plötsligt kommit på nåt revolutionerande. Frågan är om det är det. Redan tidigare har det krävts det, kanske inte alltid för att komma in, men utan tvekan för att klara programmen. Så jag ser ingen stor skillnad. Sv, eng o Ma det är ju samma krav som funnits tidigare. Att sedan de flesta skolor dribblat med ursprungsreglerna är ju en annan historia. Anpassning till verkligheten kanske? Den verklighet som Björklund befinner sig LÅNGT borta från. Varför nämns aldrig de elever som inte har förutsättningar att klara kraven i de tre basämnena, utan insatser som ligger betydligt över de som kommer att finnas i Björklunds eller någon annans skola? Elever som inte tillhör särskolan, men ändå har stora svårigheter, vad ska hända för den gruppen? Ättestupa vid 16 år??

frasse sa...

för några år sedan skulle ALLA bli akademiker.
Skit i om man inte kunde läsa efter 9 års grundskola och 3-4 års gymnasium.

För alla skulle ju bli akademier och ingen skull behöva ta skitjobben i sosse-sverige.

och nu sitter fullt utbildade poliser sjuksköterskor och läkare och sköter pappersexercis för ingen skulle ju sköta skitjobben...för alla blev ju "akademiker" (eller arbetslösa av vuxendagis på svenska)

Larsgunnar Karlsson sa...

Jag såg inslaget i Rapport nu på morgonen. Som vanligt saknade jag en följdfråga från journalisten. Björklund säger ungefär så här: - När man väl har uppnått förkunskaperna kommer man in på utbildningen. En lämplig fråga hade då varit: Vad kommer ni att göra för att alla ska komma in på en gymnasieutbildning, hur mycket pengar kommer ni att satsa på detta?


Det här är naturligtvis en mycket viktig fråga för hela vårt samhälle. Vi kan inte låta ungdomar slås ut i den takt som skett de senaste tio åren. Upploppen i de stora städerna är ju ingen tillfällighet. Det har sin grund i att allt fler ungdomar inte tycker att de har någon framtid.