tisdag 15 september 2009

Glad för det lilla i krisdagarnas julafton

En av mina stora invändningar mot den politiska debatten som förs idag är den totala frikoppling som görs i retoriken mellan skattenivåer och vad dessa ska användas till. På ett sätt var "gårdagens" borgare mer ärliga: Sänkta skatter skulle genomföras för att göra de egna grupperna glada. Sänkta skatter handlade om att öka graden av frihet.

Dagens SvD-ledare tar upp den svenska "klättrandet" på skattestegen. Nu torde väl utvecklingen vara en annan. Sverige har under Reinfeldts regering sänkt skatterna med 85 miljarder. Fördelningsprofilen är skev; ju mer man tjänar desto mer har man fått. Där skiljer sig retorikens "för låg- och medelinkomsttagare" dramatiskt med verkligheten: som den rödgröna granskningsrapporten av de tre alliansåren visar har
Nästan hälften av skattesänkningarna har gått till den fjärdedel av befolkningen som tjänar mest. Den fjärdedel av befolkningen som tjänar minst har fått endast 6 procent av skattesänkningarna
Ett större problem är om skattesänkningsretorik blir verklighet samtidigt som man tillåter sig en hög nivå på reformpolitiken. I koalitionsregeringen ligger en risk när var och en ska få sitt.
Finansministern som på Harpsund presenterade en krisbudget avlöstes en vecka senare av Ordförande Reinfeldt som lämnade besked om 10 miljarder i sänkta skatter.
Att det samlade utrymmet för reformer var begränsat verkade inte inverka på skattesänkningsförslaget. Det fanns dock andra krafter: förstås pensionärernas organisationer och oppositionen som länge klagat på det pinsamma hos en regering som lämna de äldre bakom sig när den så kallde jobbpolitiken bara ger sänkt skatt åt de som jobbar idag. Men också inom regeringen, där KD i somras skrev om pensionärsskatterna.

Nu kommer detta både och. Regeringen skvätter pengar land och rike runt. Förutom sänkta skatter har det varit studiemedel, kommunerna, polis och rättsväsendet,... "Det kommer mera?"

Pensionärsskattesänkningen, någon hundralapp mer per månad för en folkpensionär, lindas in ett ett ganska monstruöst ordflöde i DN debattartikeln. Som för att gömma en allianskompromiss och ge intryck av hög politisk potens. Det är ju i alla fall en valårsbudget.

Fler bloggar:
- Johan Westerholm

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

2 kommentarer:

Anonym sa...

Är det något att vara glad för när det myglas med bonusar till höger och vänster och dessa politiker höjer sina löner med tusentals kronor varje gång där arbetaren får kanske en halv procents höjning.Ja då har du inte förstått dig på hur resten av Sveriges invånare ser på saken.Det sparades när det gick bra och nu sparas det ännu mer när det går dåligt.Till vadå , ja det skrev jag precis !. :)

Pelle

Peter Andersson sa...

Pelle. OM bonusar tycker vi inte. Sen är det väl lättast att ha koll på politikerlöner. De är ju helt öppna för alla. Politikerarvoden är uselt låga i sverige, INTe om man jämför med en sjuksköterska, polis eller ens en kommunal chef. JAg vet att det är helt unikt att försvara politikerlöner. En svensk riksdagsledamot har typ 54.000 i månaden. För den heldygnstjänstgöring som de i praktiken har, har jag inte ett dugg problem att försvara det.

Även om jag vet att jag är ganska ensam