Visar inlägg med etikett fredrik reinfeldt. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett fredrik reinfeldt. Visa alla inlägg

lördag 18 augusti 2012

Reinfeldts båt i krock med bryggan - och så ett tal som saknade mycket



Sätter på livesändningen på Expressen. "Euforia" med Loreen spelas. Det är snart dags för Reinfelds sommartal. Båtens resa fram till Gustavsberg har inte gått på bästa sätt. Elisabet Marmorstein skriver på Aftonbladet Live något som naturligtvis ger möjligheter till politiska illustrationer: "Framme i Gustavsberg. Båten med Reinfeldt körde in i bryggan". Det blir också Reinfeldts första ord i talet, säkert väl medveten om hur incidenten kan användas. "Båten hade lite bråttom, hörrni"

Jag gillade inte talet som helhet. Det är något med krock här också. Den statsminister som gärna vill framstå som en internationell statsman och som börjar sitt tal med situationen i Syrien faller strax till lägre nivåer. Låga skämt om oppositionen, en ton som i mina öron är arrogant och ett hoppande från fråga till fråga utan direkta svar och knappast med någon avstamp i en problemanalys. Så gjorde Folkpartiets Jan Björklund i Almedalen. Reinfeldt är långt ifrån den kvaliteten.

Det är anmärkningsvärt att så lite i sommartalet handlar om arbetslösheten och vad Alliansen och Moderaterna vill göra åt den konkret. I ett Sverige där det råder massarbetslöshet, allt enligt Reinfeldts egen definiton från 2006, borde konkreta förslag redan finnas klara. Det är bra att Reinfeldt har insett hur starkt Stefan Löfvens fokus på tillväxt och forskning är i jobbfrågan. Att det nu utlovas forskningssatsningar och infrastrukturinvesteringar är en nödvändig bas för tillväxt och jobb. Det är föredömligt av Reinfeldt att rikta kritik mot en arbetsmarknad där allt fler arbetsgivare drömmer om att anställa en erfaren välutbildad 25-åring medan resten av kompetensen i form av äldre medarbetare ställs åt sidan av drömmen om den perfekta arbetskraften. Det som saknades där är väl konkreta åtgärder mot situationen?

Några av mina anteckningar i punktform från talet
-  Valkommitté, gemensamt mellan allianspartierna.
-  Idéarbetsgrupp och konvent inom alliansen.
-  Fler arbetsgrupper...
-  Sänkt bolagsskatt, oklart hur mycket
-  Nej till sänkta löner, något som Folkpartiet och Centern driver för unga
-  Tunnelbana till Nacka (utlovades redan den 15 mars av (m)
-  Parantes i talet om "fler bostäder..." Oklart.
-  Utrymmet ska användas till forskning och infrastruktur i hela landet.

Talade Reinfeldt mer om sin egen politik än den tid han ägnade åt slängar till oppositionen? Jag vet inte men det kändes väl som femtio-femtio i relation. Talet om oppositionen lär fortsätta även framöver. Oavsett hur många politiska besked som Socialdemokraterna och Stefan Löfven lämnar så kommer Reinfeldt att påstå att "Löfven är tyst". Reinfeldt leder själv en minoritetsregering idag. Två av fyra partier i Alliansen ligger i opinionsmätningarna farligt nära riksdagsspärren. Regeringsfrågan är sannerligen ingen säkert plusfråga för honom. Att använda splittring hos oppositionen och enighet i det egna "gänget" är klassisk retorik. Men trovärdigheten i angreppen gröps ur hos alla dem som vet Reinfeldts och de borgerliga partiernas opinionsmässiga problem.

En till synes torr, trist och formell fråga är vad Reinfeldt har tänkt att alla arbetsgrupper ska göra? Vad ska det möte leda fram till, där i Småland, mötet som Annie Lööf tyckte behövdes eftersom alliansglöden hade falnat? Vad ska idékonventet fylla för funktion? Tanken är väl att det ska resultera i en politik som presenteras för väljarna? Den politiken för kommande mandatperiod är ett oskrivet kort och det är helt naturligt ett par år före ett val. Men då kan rimligen inte kraven ställas på andra om att redovisa färdiga kataloger med politik.

Oklarheterna i hela politiken kan också brytas ned till frågor om sakfrågor, som hur blir det inom jobbpolitiken, sjukvården, skolan, skatterna, bostadsbyggandet, miljö- och klimat, sjukförsäkring, a-kassa, LAS, sänka löner för unga. Listan kan göras mycket längre.

En skärgårdsbåt med den samlade pressen och med moderatledaren som huvudperson krockar till med bryggan i Gustavsberg. Ett tal med världsoroligheter och låga skämt. Ett sommartal utan visioner om framtiden och utan skarp samhällskritik. Ett tal med mer av arbetsgrupper, valkommittéer och möten i Småland. Det är tveksamt om dagens tal var ett starkt bidrag till den Allians 2.0 som Annie Lööf så tydligt har efterlyst. Det är väl också tveksamt om väljarna vill ha en sådan kvar vid makten.

Mer: SvD, AB; AB-ledaren,
Bloggat: Helene Hellmark-Knutsson, Annarkia,
Eget inlägg i morse om Reinfeldts DN -debattinlägg.

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant
Läs även andra bloggares åsikter om <a href="http://bloggar.se/om/politik" rel="tag">politik</a>, <a href="http://bloggar.se/om/fredrik+reinfeldt" rel="tag">fredrik reinfeldt</a>, <a href="http://bloggar.se/om/alliansen" rel="tag">alliansen</a>, <a href="http://bloggar.se/om/moderaterna" rel="tag">moderaterna</a>, <a href="http://bloggar.se/om/sommartal" rel="tag">sommartal</a>, <a href="http://bloggar.se/om/val+2014" rel="tag">val 2014</a>

tisdag 9 augusti 2011

Socialdemokraterna måste ta hela välfärdsperspektivet- även a-kassan



Jag var ombud till den socialdemokratiska partikongressen 1997 i Sundsvall. Den föregicks av en ganska intensiv debatt inom partiet. Skulle "verksamheter" ("välfärd") komma före "bidrag" när nu krisen lättade och reformer kunde anas? Teorin och retoriken blev att "verksamheter" sattes först". Kongressbeslutet en blandning av både. "Tiden gick och det blev kris på nytt". Reinfeldt och alliansen hade makten och a-kassan blev första målet. Ersättningen försämrades och avgifterna pressades uppåt. 500.000 lämnade facket för att det blivit för dyrt, ett resultat av en medveten strategi. Sen skulle a-kassan bli "allmän", något som arbetsgivare och höger drömt om länge att få genomföra. Endast av ett skäl: Man visste att det var en oerhört facklig styrka i att facken på ett effektivt sätt och därför att staten inte hade skött det förr, fixade bra ersättningar när människor blev arbetslösa. Att försämra a-kassan kunde / skulle vara ett sätt att slå mot arbetarrörelsen.

Om detta om hur viktigt det är att rusta a-kassan skriver Tobias Gerdås på LO-bloggen idag.  Läs det!!

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

fredag 31 december 2010

En statsministers nyårsbudskap

Det är verkligen regeringens nyårsafton på de två morgontidningarnas debattsidor. PÅ DN Debatt skriver utrikesminister Carl Bildt och de europeiska utmaningarna inför det kommande året. På SvD:s Brännpunkt är det statsministern som på den mindre debattsidan får utveckla en nyårshälsning till "sitt folk". Trygghet med alliansregeringen i tider av yttre hot, reformagenda och "arbetslinjens" bevarande och utveckling är budskap som ska förmedlas. Och en bra illustration av tankarna bakom finns när Reinfeldt motiverar ett ytterligare skattesteg för pensionärer: " det ska löna sig att både arbeta och att ha arbetat". Ytterligare en rak stöld av en politisk formulering som lanserats av det krisande socialdemokratiska partiet.

Det första som inryms i begreppet "arbetslinje" är...just det. Ett nytt femte jobbskatteavdrag. Reinfeldt skriver:
När statsfinanserna tillåter ska ett femte steg i jobbskatteavdraget genomföras. Om ekonomin förstärks öppnas även för en halvering av momsen på restaurang- och cateringtjänster.
Hade de andra allianspartierna fått bestämma hade nog inte detta varit prioriteringen. Centern visade utåt en stark tveksamhet redan till det fjärde steget. Folkpartiet hade mycket hellre sett en slopad värnskatt. Men nu är styrkeförhållandena som de är. Myntet har inte längre någon "baksida i form av välfärd" som under de "nya moderaternas" tid alltid skulle beaktas. Det antyds att skolan ska fortsätta förbättras men om det innebär förstärkta resurser är oklart. Det antyds att unga och funktionshindrade ska prioriteras i "arbetslinjen". Men hur sägs inte. Och framför allt: Det saknas i Reinfeldts artikel flera viktiga områden som borde vara prioriterade för en regering.

"Sverige har inte råd att se människor fastna i utanförskap." Så skriver statsminstern. För alla dem som ändå har fastnat där och drabbats av sämre villkor vid exempelvis sjukdom verkar inte några ljus i mörkret tändas. Den så kallade arbetslinjens mörka baksida. Det finns förstås mycket mer som inte ingår i Reinfeldts budskap. Jag trodde inte att en statsminister skulle skriva en nyårskrönika utan att ha med miljöperspektivet. Det saknas. Reinfeldt talar inte om bostadsförsörjningen, inte om problemen som människor möter i kollektivtrafiken och inget om sjukvården. Och trots en tyngd på talet om "arbetslinjen" kommer arbetslösheten att efter 2011 ligga på knappt åtta procent. Långt ifrån full sysselsättning.

Denna
sista dag 2010 får man ändå le och vara vänlig. Jag tillönskar statsministern och hans familj, Filippa och barnen, ett riktigt Gott Nytt År.

Andra nyårsbudskap
:
- Egen bloggårskrönika
- Svensson om 2010
- Johan Westerholm med nyårskrönika.
- Fritt ur hjärtat med nyårshälsning
- Tokmoderatens hälsning....
- Edvin Alam hälsar nyåret....
- Peter Högberg med nyårslöften
- Thomas Böhlmark med nyårshälsning, London.
- Björn Andersson med nyårshälsning.

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

söndag 18 juli 2010

En moderatledares vaga framtidsdrömmar - GP möter Reinfeldt

Jag vet inte vad som hände. Före Almedalen började Aftonbladet en serie av partiledarintervjuer som jag började blogga om. Det blev "bara" Hägglund. Aftonbladets Lena Mellin verkar ha fått annat att lägga energin på än fortsatta partiledarträffar. Ser att GP i stället har startat något liknande och först ut är moderatledaren Fredrik Reinfeldt.

Vilka drömmar har han om Sverige? Hur ser han på de växande samhällsklyftorna? På vilket sätt kommer politiken med sämre ersättning till sjuka att ge fler jobb? Sverige mår bättre men hälsoklyftorna växer. Hur tänker moderatledaren om det? "Välfärdens kärna" ska få mer resurser men de aviserade tillskotten är mycket begränsade - hur ser han på det? Reinfeldt har varit kritisk mot de rödgröna men skjutit mycket av de egna alliansbeskeden framåt. Hittar han finansiering för reformförslagen om familjepolitiken? För många ungdomar är bristen på bostäder - en billig hyresrätt - akut. Vad vill moderatledaren göra åt det?

För
den väljare som i GP-intervjun söker svar inför valdagen är utfallet väldigt tunnt. Däremot får vi veta att moderatledaren bor på "vandrarhem". Något som är billigt. En folklighet mitt i statsmannaskapet, alltså. Lite allmänna tankar framkommer kanske, som att Reinfeldt förefaller passiv till krishantering:
Det går inte att trolla bort en lågkonjunktur – människor sägs upp, företag läggs ned.
Valdagen ska ju handla om framtiden. Men jag kan inte låta bli att ge en pik som återkommande har upprepats på denna blogg. I artikeln formuleras Reinfeldts uttalande:
– I praktiken underkände vi som tog över partiets ledarskap det ekonomiska alternativ som Moderaterna dittills stått för. Den var inte sammanhållen och den skapade inte arbeten - den hängde helt enkelt inte ihop.
Att Reinfeldt själv varit en del av detta ledarskap, bland annat som gruppledare i riksdagsgruppen och finansutskottets tunga moderat direkt efter valet 2002, har inte belastat Reinfeldts ansvarskonto, trots att han själv skrev under den politik som "inte var sammanhållen och som inte hängde ihop". Jag tycker att Reinfeldt har "kommit undan" det ansvaret alltför lättvindigt. Förtroendet för moderatledaren är högt inför valet 2010.

Det blir inte mycket om framtiden, alltså. Där ser jag en dramatisk skillnad mot de rödgröna. Den som lyssnade på Mona Sahlins budskap i Almedalen fick samhällskritik, drömmar och visioner och konkret politik. Vet inte riktigt hur jag formulerar det "neutralt" men det kändes mycket bättre än den tomhet som verkar prägla Reinfeldts politiska bränsletank just nu.

Fler som bloggar:
Claes Krantz, Tankar från roten, Martin Moberg om ett almedalstal, Roger Jönsson om Ladbrokes-odds, Mattias Lundbäck om förtroendemätningar, Helene Sigfridsson om alliansens familjepolitik.

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

torsdag 18 mars 2010

Ensamvargens irrfärder - Var är tvålen?



Jag har hört att vår statsminister ibland har kallats "Tvålen". Har man den bilden i bakhuvudet när man läser Hans Hoffs debattartikel i Aftonbladet blir det ganska tydlig: Han skriver bland annat:
Att svänga i olika frågor och sedan förklara svängningen med att man egentligen inte alls har svängt är en konst som Fredrik Reinfeldt utvecklat till perfektion
Till det, menar Hoff, kopplar Reinfeldt till slut in oppositionen som får stå med den slutliga skulden. Vi får väl se framöver. Kanske är det ytterst Reinfeldts svajande ledarskap som börjar luckra upp det parlamentariska stödet för regeringen. Nu är det för all del inte så lång tid kvar av mandatperioden. Omröstningen om erkännandet av folkmordet var en stor förlust som dessutom orsakade diplomatiska förvecklingar. Inom kort hotas ett nytt nederlag när riksdagen ska besluta om det ska vara möjligt att bygga mer kärnkraft.

Hans Hoff spår att utvecklingen kan leda till
ett än mer skakigt parlamentariskt underlag, eftersom borgerliga ledamöter inser att de måste börja profilera sig för att bli inkryssade i riksdagen, även om det innebär att man går emot sin egen politik. Samtidigt så är signalen från statsministern att det är helt okej, eftersom man alltid kan skylla på oppositionen, även när ens agerande fäller den egna regeringen.
Det verkar också bekräftas samma dag. Utan att här säga något om sakfrågan, utan bara beröra det parlamentariska, lanserar två folkpartiledamöter idag ett "väljarkontrakt" där de binder upp sig gentemot väljarna, snarare än i relation till de partier de representerar. Göran Thingwall, före detta moderat och nu politisk vilde, säger i en Rapportintervju om Reinfeldt: "Han är en bra statsminister, han har gjort ett bra jobb, jag tycker han är en urusel partiledare". Ska man tolka det ligger kanske Hoffs bild nära tillhands. Reinfeldt vann den politiska makten med sin borgerliga samling men gjorde det enligt vindflöjelmodellen. Eller?

Ett antal hundra inlägg har nog skrivits på denna blogg om de nya moderaterna. Genomgående i de inläggen har varit att det inte alls handlar om att "vända kappan efter vinden." Reinlfeldt har från startpunkten varit tydlig: "Man kan inte vinna val i Sverige utan att vara "sossig". De nya moderaterna talar annorlunda men vandrar inte på höger-vänsterskalan. Det är bara fråga om tid.  Eller med andra ord: "Vi säger en sak - vi gör en annan." Allra tydligast har varit i skattefrågan där Reinfeldt pratat en sak och gjort motsatsen. Hans företrädare Bo Lundgren är nog innerst inne mycket avundsjuk. 

Att förstå drivkrafterna hos moderatledaren är viktigt inför valet, både för väljarna och de politiska debattörer som möter honom. Partiledaren Reinfeldt har man kanske möjlighet att följa under en längre tid. Statsminister Reinfeldt kan ha väsentligt kortare tid kvar med den titeln.


- S-buzz skriver också

Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?    Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

måndag 22 februari 2010

Om förtroenden man vinner och förlorar

Vad det  egentligen står i Svenska dagbladets ledare är tveksamt. Helt klart är att tidningen fortsätter sina envisa "trashing"-försök mot de rödgröna i allmänhet och mot socialdemokratin i synnerhet. Dagens alster talar om S-historia, om förtroenderas och om miljöpartiets tillkortakommanden. En, antar jag, ganska insatt politisk journlist som Per Gudmundson vet möjligen att väljarna trots allt är ganska vanligt  förekommande kring de S-märkta valsedlarna. Ungefär en tredjedel av väljarna om man ska tro nästan alla mätningar. Detsamma verkar det varar med blocken. de rödgröna har ett försprång. PG lär inte ge upp sina nedskrivningar men kan förstås få känna av stora besvikelser framöver.

Möjligen
redan idag. Förtroende tar tid att vinna. Förtroende kan snabbt förloras. Minns den amerikanska presidenten Bush som efter 11 september hade stöd av uppåt 90 procent av de amerikanska väljarna. Han lommade ut efter förra års val med ett omvänt svag stöd hos väljarna.

Per
Gudmundson och hans tidning knattrar på med ivrig vilja att ge Sverige en fortsatt moderatledd regering, något som idag ser ut att bli än svårare. Moderatledaren Reinfeldts förtroendekapital hos väljarna gör en kraftig rekyl bakåt, i den mätning Westander redovisar. Ja, DN har till och med rubriken "M-härva sänker Reinfeldt". Det är den senaste tidens rubriker om de moderata valfusken som sägs ha orsakas fallet.

Visst skulle ett otvetydigt utslag av väljarna som ger den rödgröna politiken stöd. Men politik är också en förtroendefråga och dagens signaler borde förstås ge tankar till alla engagerade på den borgerliga sidan. Och kanske till och med bringa en viss ödmjukhet till det egna agiterandet, något som jag har upplevt debatten tidigare. Trots ett ständigt underläge för de borgerliga.


Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?  
 Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

torsdag 18 februari 2010

Arbetslösheten upp i ett Sverige där fler borde få jobb och färre ställas utanför

Jag har i några inlägg under en tid skrivit om min oro för att valkampanjen framöver kommer att ha tråkiga inslag. I stället för att debattera politik riskerar olika slag av utspel som ska svärta ner motståndaren att ta över. Möjligen med en skvätt fortsatta skandaler, om nu den senaste- moderaternas valfusk - någon gång tonar bort som nyhet. Kanske i morgon bitti. Men den verkar söka sig allt närmare Reinfeldt själv så knappast..

För ett par dagar sen reagerade jag över det flitigt använda ordet "lögn" som borgerliga bloggare verkade mångdubbla sin användning av. Det var helt vanliga och för väljarna viktiga frågor där kritik mot den politik som nu förs påstods vara "lögner". Ja, den trista nivån av argument använde också Reinfeldt. På samma sätt är det när Reinfeldts lojala stödtrupper inte kan diskutera jobbfrågan, misslyckandet med löften om fler i arbete, valsegerns verkliga röstmagnet med talet om att minska utanförskapet. I stället talas om svartmålning.

Svartmålning? Något som handlar om enskildas och familjers jobb och försörjning. Och något som handlar om att slippa de hårda slag som den nuvarande regeringen delar ut till sjuka och arbetslösa, senast idag med rapporter om regeringens rena bluff till utförsäkrade. Det är inte svartmålning. Det är inte heller dagens rapporter från SCB om fler arbetslösa. Men jag har nu tappat tron på att man faktiskt vill föra en rak och ärlig debatt om sakfrågor helt enkelt därför att svenska folket inte gillar politiken.

Kanske blir ändå de borgerliga bloggarnas lögn- och svartmålningsanklagelser det som till slut fäller regeringen Reinfedlt. Allt sånt pladder visar att man faktiskt inte vet hur svensk verklighet ser ut efter fyra år med denna regering. Byt!

Fler bloggar om det moderater kallar svartmålning: Anna Vikström om ersättningar till sjuka som ses som friska, Krassman om samma tema, Johan Westerholm om ett misslyckat ledarskap, Kaj Raving om sparkar, Veronica Palm och cynism och fräckhet, Peter Högberg om hafs och slafs, Roger Berzell om behovet av en annan jobbpolitik,

- Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

tisdag 16 februari 2010

När moderater gör vågen för sämre sjukförsäkring läggs en grund för valnederlag

Ett av gårdagens inlägg av Alexandra Einerstam, HBT-sossen, var en föredömlig genomgång av starka skäl för väljaren att lägga rösten på (S) i valet i höst. Jag hade ett inlägg som lyfte fram den postningen. I dag följer Viktor Tullgren upp med en omvänd fundering: Om det nu finns så många skäl för (S) - hur ser det ut med argumenten mot en alliansröst? De finns! Och Viktor Tullgrens rubrik går ju längre i sin bedömning att Reinfeldts borgerliga regering faller.

Viktor lyfter fram jobben som den avgörande frågan också i detta val. Reinfeldt vann på att tala jobb och utanförskap. Leveransen har uteblivit och i stället har fler blivit av med jobbet samtidigt som 70.000 fler finns i utanförskap, enligt riksdagens utredningstjänsts beräkningar. Och Viktor drar frågan ett steg till: i "jobbpolitiken" har regeringen Reinfeldt lagt in sänkta skatter som i retoriken ska gälla de med låga inkomster men som i verkligheten kommit svenska folket till del enligt principen "till den som har ska vara givet".




I inlägget lyfter Viktor fram en postning av Marika Lindgren Åsbrink på "Storstad".  En skarp replik till de som påstår att det är de med låga inkomster som tjänar på Reinfeldtregeringens politik. Så är det inte. Och Viktor avslutar:
Svenska folket, i brist på några som helst bevis för att alliansen så kallade jobbpolitik skapat nya jobb, inte heller tror på en politik som leder till ökade klyftor. Svenska folket tycks istället tro på solidaritet. Och detta mina vänner är varför jag tror vi rödgröna vinner valet.
foto Gunnar Axéns som jag förstås hoppas ursäktar bildstölden. På bloggen skriver Axén om seminariet i helgen: 
"Själv bidrog jag med att hålla ett utbildningspass om sjukförsäkringsreformen. Stämningen var på topp och åhörarna gjorde vågen (bilden) redan innan jag började tala. " Jo, då. Vågen nu och applåder tidigare över sämre sjukförsäkring
Jag tror att Viktor Tullgren pekar på något som går igenom på fler områden: Svenska folket accepterar inte sättet att behandla sjukskrivna. Även om någon moderatföreträdare tror att det egna partiet vinner på försämringarna så har nog Viktor mer rätt i analysen. Svenska folket röstade för en regering som skulle greja jobben. Man fick en regering som blev för passiv, som förnekade krisen i riksdagens kammare och som sen tvingades se sitt jobblöfte totalt mosat av verkligheten. En sådan regering kan inte vinna val.

Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

torsdag 11 februari 2010

Förvirring om Reinfeldt och Borgs skattelöften

I en rad inlägg har jag skrivit om alla turer fram och tillbaks när det gäller moderaternas skattelöften, pensionärskompensationer och om jobblinjen nu överges eller inte. Det senaste beskedet var att "kvinnor får sänkt skatt" med Reinfeldts reservation att pensionärerna kommer först. Själva prioriteringen håller nu Anders Borg fast vid. Däremot verkade finansministern i kvällens Rapport mycket mer osäker på tidsperspektivet än Reinfeldt som varit så övertygad. Jag hörde i och för sig bara direktsändningen och hittar ännu inte inslaget på Play Rapport. Men det lät märkligt.

Det intressanta är väl att det enligt alliansens gamla definition är finansministern som nu lutar åt att "jobblinjen" är död. Hur riktigt det än är att pensionärer och löntagare likställs skattemässigt så har det inte varit en linje som väglett alliansen. Men ju närmare valet  - desto större oro. Å ena sidan en partiledare med fokus på väljarfångst. Å andra sidan en finansminister som lär får ett elände om alla löften om "mer pengar ut och mindre pengar in" ska genomföras.

Jag
slås av att jag nyligen har sett detta beteende. Då minns jag sommarens krisvarningar från Anders Borg. De följdes ett par dagar efter av Reinfeldts Vaxholmsutspel om fortsatta sänkta skatter. Man undrar hur nästa veckas politik ser ut...

- Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

måndag 8 februari 2010

Sverige och krisen - om alliansen kommit ett par år tidigare?

Den rapport från OECD som nyligen presenterades visade att Sverige har klarat den internationella krisen sämre än andra. En förklaring är vårt stora exportberoende. Svenskarna har blivit mer fattiga än andra länder i krisens spår. Att det inte blivit värre än vad det har blivit analyserar DN:s Johan Schück med en stark, svensk ekonomi.
– Sverige har, tycker jag, hanterat krisen relativt väl. Det har varit möjligt eftersom vi började med ett överskott i de offentliga finanserna; man har kunnat använda statsbudgeten för att stötta ekonomin.
Jag funderar lite över hur förutsättningarna hade varit om den borgerliga regeringen hade "dragit igång" sin politik ett par år tidigare. Två veckor före valet 2006 beskrev Konjunkturinstitutet hur jobben "rullade in" och fortsatte:
De offentliga finanserna är starka och det finns ett reformutrymme 2010 på 15 miljarder kronor som ur stabiliseringspolitisk synvinkel bör sparas till den dag konjunkturen vänder ner.
Därefter tog Reinfeldt och Anders Borg över. Undrar vilken bild av Sverige och krisen som en körning av OECD-rapporten utifrån de ofinansierade skattesänkningarna efter regeringsskiftet skulle ge?

- Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,


Är de rödgröna eller högerns överhetsparti bärare av framtidsidéer?

Svenska Dagbladets ledarsida inspirerar till något av en replik. Dagens artikel av Maria Eriksson går ut på att "mosa" miljöpartiet till förmån för det egna borgerliga lägret. Källan till denna kunskap om andra partier är FSI, som mäter karaktärsdrag hos partierna. Maria Erikssons tidning står fastkilade vid överhetens parti, moderaterna. Ja, det är ett av (m):s starkaste karaktärsdrag val efter val. Enligt mätningarna är moderaterna alltså ett parti för "överheten": Hittade vid en snabbsökning denna serie i vår valanalys, fortfarande med källa FSI:  58%, 61% ,56%,  59%.

Samtidigt blir det så tydligt om man lägger upp hela tidningen Svd på bordet. Till vänster denna "analys" av ledarredaktionen. Till höger ett exempel på en sakfråga som tillsammans med andra skapar dessa karaktärsdrag. De rödgröna är beredda att slå vakt om svenska kollektivavtal. Grundläggande rättigheter som löner och andra anställningsvillkor. SvD kanske som högertidning inte menar att det är framtid. Kanske talar man i stället med trumpen min om "återställare". Ja, tack. Den alliansregering som nu har makten att inte lyft baken en millimeter för att slå vakt om den "svenska modellen" i praktiken. Mycket prat har det varit men total passivitet i handling. Johan Westerholm beskriver de borgerligas syn som att "hungriga vargar jagar bäst". Bra illustration.

Annars
är det lite farligt för Maria Eriksson att närma sig FSI:s studier. En del av deras mätningar av vad svenska folket tycker underminerar nämligen hela allianspolitiken. Att svenska folket är försvarare av höga skatter och säger nej till att sänka dem om det påverkar välfärden är ett sådant område. Men det var som sagt inte tanken med den här repliken. Det var att peka på att moderaterna, Reinfeldts överhetsparti" som väljarna ser det, knappast står för framtidslösningarna när frågorna blir konkreta. Att man inte har någon vilja att trygga löntagarnas lönevillkor och anställningsvillkor genom kollektivavtal borde räcka som "bevis" att det där med överhet har verklighetsförankring.

- Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Sverige: Långt ifrån den svenska modellen..




I SvD:s artikel talas om miljöpartiet som förkämpar för brunkol. Mp sitter ännu inte i regeringskansliet:

söndag 7 februari 2010

Att spela på egoismen är Reinfeldts största misstag

Av mig ännu okommenterat har varit Reinfeldts utspel under helgens moderata valupptakt. I opinionsmätningarna har Reinfeldt sett att kvinnor måste vinnas om makten ska kunna behållas. Därför ska nu kvinnor få partiets uppmärksamhet. I hela den taktiska manövern sticker Reinfeldt hål på sin allianskollega Hägglunds argument.

"Föregångslandet Sverige", ska det heta, men få moderater vet vad begreppet står för. Och i Reinfeldts desperation över läget inför valet händer allt så snabbt att mycket få hänger med. Förra veckan skrev Reinfeldt att kvinnor skulle vinnas med "högre lön" som då likställdes med "sänkta skatter". Några dagar senare hade pensionärernas skattesänkningar kommit före i reformkön. Arbetslinjen övergavs och internt önskade man besked vad som gällde. Gårdagens tal ökar på förvirringen ännu mer, när Reinfeldt har återgått till förra veckans retoriska linje. Reinfeldts huvudspår om "bättre för de med låga inkomster" avrättas tämligen enkelt av de fakta som Maria på bloggen Storstad redovisar.
"..klyftorna ökar efter 2006, och att de nedersta 25 procenten blir realt sett fattigare mellan 2006 och 2008 (de översta 10 procenten tappar visserligen mellan 2007 och 2008, vilket torde ha att göra med minskade kapitalvinster, men ligger fortfarande högre 2008 än 2006, vilket inte gäller för de nedersta 25 procenten)."
Oavsett Reinfeldts olika och omväxlande utspel kvarstår fakta om den avgörande frågan: Alliansens misslyckande med jobbpolitiken, där löften om fler jobb och minskat utanförskap blev motsatsen. Reinlfedt har noll belägg för att fler jobb skapas med de sänkta skatter han utlovar och till och med Svenska dagbladet är idag kritisk till den totala frånvaron av näringspolitik hos Reinfeldt. Jytte Guteland skriver på Newsmill om Reinfeldts tendens att skylla ifrån sig. Det skapar noll tilltro till regeringsdugligheten. Jag håller med. Men det stora misstaget han gör är att i alla lägen försöka använda egoismen och egennyttan som lockbete för att få väljare. Den som gör så med svenska väljare som har ett jämlikhets- och rättvisepatos i hjärtat må så göra men lär bittert ånga sig på valdagen.

Fler som bloggar:
- Alexandra Einerstam slår hål på Reinfedlts argument
- Monica Green påminner om OECD-rapporten om det sämre svenska resultatet av krishantering
- Fredrik Olovsson bloggar om detta och fler Reinfeldt-fel...
- Peter Högberg om (m):s totala fokus på sänkta skatter...
- Roger Jönsson ställer den obesvarade nyckelfrågan invävt i sitt inlägg: "Hur skapar Reinfeldts politik fler jobb"?

- Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

fredag 5 februari 2010

Väljarna är de stora förlorarna på moderata siffervridningar om jobben

[uppdaterad] Det allvarligaste är att Reinfeldt lever i övertygelsen att hans politik har skapat fler jobb. Det har den inte. I en rapport beskriver Anders Utbult på Alliansfritt Sverige om trixandet med siffror, allt för att just Reinfeldts egen maktperiod ska framstå som "livets glada dagar". I riksdagens frågestund tyckte statsminister Reinfeldt att svenska folket ska vara glada. Sven-Erik Österberg berättade hur läget egentligen ser ut:
- Sysselsättningsgraden har kraftigt minskat.
- Hela jobbtillväxten under de goda åren är utraderad
- De arbetslösa har blivit 100 000 fler på ett år.
- Antalet långtidsarbetslösa har ökat med 140 personer per dag bara under det senaste året.
- Ungdomsarbetslösheten i Sverige är den högsta i Europa.
- Regeringen gömmer undan 50 000 långtidsarbetslösa ungdomar i en passivgaranti.
- Bara 1 av 10 ungdomar får en aktiv insats i form av utbildning eller praktik.
- Övriga är passivt arbetslösa.
Arbetslösheten måste vara den viktigaste frågan inför valet. Och inte bara jobben i sig utan också kopplingen till välfärden. Hög arbetslöshet drabbar inte bara ensilda, inte minst efter regeringens försämringar av a-kassan. Det underminerar ekonomin i stat och kommun samtidigt som arbetslösheten är den kanske största skaparen av klyftor mellan människor. Om man inte här ska nämna att även en regering har ett val: att föra en politik som minskar klyftor och ökar jämlikheten. Eller fortsätta Reinfeldts väg som ger motsatsen.

Ibland blir det ett fokus kring siffror, retorik och det politiska spelet. För de som drabbas slår arbetslösheten många gånger brutalt mot familjer. Tänker på det som jag hörde ABF-basen "Kålle" Thorwaldsson berätta i morse: om möten med arbetslösa i Söderhamn som efter många år i industrin ställs på bar backe som en konsekvens av en nedläggning. Metallare som efter Reinfeldts a-kassesänkningar och utförsäkringsregler förnedrar människor genom att de erbjuds "jobb" för 7.000 kronor före skatt i månaden. Samtidigt slår man mot de som faktiskt ska företräda löntagarna: de fackliga organisationerna. Medlemmar tvingas mer eller mindre ut ur facken efter dramatiskt höjda fackavgifter som regeringen drivit fram.

I helgen har moderaterna ett valavstamp. Jag ser att vissa delar, vid sidan av talen, är interna och stängda för medierna. Förhoppningsvis tänker moderaterna ägna tid åt att reda ut jobbpolitiken och skaffa sig en verklig bild av läget på arbetsmarknaden. Möjligtvis också reda ut för de egna leden varför Reinfedlt i veckan övergav arbetslinjen också i prat.

Läs mer: Svd hade artikel igår.Martin Moberg bloggar om detta, Kulturbloggen tackar Alliansfritt för ett bra jobb, Peter Johansson postar också om siffersnurrandet och samma gör Peter Högberg. Johan Westerholm noterar att både jobbpolitiken som regeringens kommunikation av sitt budskap är ett misslyckande. Ett hjärta rött visar att regeringen i stället är inne på bidragslinjen, Stefan Wikén postar ett nytt inlägg om lögnen som strategi, HBT-sossen publicerar också alliansfritts rapport,
- Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,


torsdag 4 februari 2010

En rödgrön vilja att vinna - och ett virrvarr av vägval för Reinfeldt

Egentligen är det kanske inte något märkligt som händer inom alliansen. Det är valår och regeringsmakten står på spel. Att då trixa med siffror om jobb och arbetslösheten verkar vara accepterat i det borgerliga lägret, också om felen smyger sig ända in i riksdagens kammare.

Att moderatledaren överger arbetslinjen skapar irritation inom allianslägret. Att det är fler arbetslösa och fler i utanförskap visar i och för sig att hela den linjen har havererat. De skattesänkningar som gröpte djupa hål i statens kassakista gav inte de nya jobb som Reinfeldt var så djupt övertygad om. Tvärtom. Samtidigt känns det som desperationen har slagit till och kapporna på statsråden snurrar för fullt i virvelvindarna. I går skrev jag ett inlägg om att den nya linjen från Reinfeldts sida gör att hans löfte till de välfärdsarbetande om "höjda löner", det vill säga sänkt skatt, helt logiskt sätt har upphört att gälla. Jag ser att Johan Ulvenlöv har fångat upp rop från alliansens inre om besked vad som gäller. Inte ens de egna vet färdriktningen.

Samtidigt blir rödgröna samarbetet allt fastare. Överenskommelser presenteras och viljan att kunna förändra det Sverige där klyftorna i dag blir allt djupare. Och så här från ett vintervackert Bommersvik där (S)-ombudsmän från hela landet har samlats blir intrycket ett parti som både har politiken för jobben och för att bryta utvecklingen mot ökade klyftor. Här finns också vardagsberättelserna från hela landet om hur jobbkrisen slår mot enskilda men också om en verklig vilja till förändring. Ska alliansen har en enda liten chans att sitta kvar får Reinfeldts snart lägga fast sin politik. Just nu är det alltför mycket fusk, alltför mycket flipp-floppande och alltför många fel.

 - Fler blogginlägg på NetRoots och Politometern.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

onsdag 3 februari 2010

Finns det gränser för handelsministerns affärer?

Ser på bloggen Alliansfritt Sverige att de svenska övervakningssystemet MSS 6000 ska exporteras till Libyen. Det väcker en hel del frågor. Statsrådet Ewa Björling är en minister som oftast verkar i det tysta. Den här gången har tassandet bakom ridåerna varit på ytterst tveksam mark. Som AS beskriver handlar det om något som kan beskrivas som att Migrationspolitiken överlåts till Libyen. De som flyr gör det från förhållanden som regeringen själva har beskrivit i bilder som verkligen skrämmer.  Det finns nog anledning att Carl Bildt återkommer till frågan i kommande utrikespolitiska deklaration i riksdagen.

Läs också: Amanda Brihed  
 - Fler blogginlägg på NetRoots och Politometern.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Reinfeldts löfte om höjda löner till välfärdsarbetare går upp i rök...

Reinfeldts utspel idag verkar inte stämma med Reinfeldts utspel förra veckan. Då skulle Reinfeldt ge höjda löner till "välfärdens medarbetare". Det skulle enligt utspelet ske genom att Reinfeldt lovade:
Fortsatta skattelättnader med samma inriktning är därför centrala i en politik som vill ge välfärdens medarbetare utökade marginaler.

Idag verkar moderatledaren ha svängt. Välfärdsarbetaren, oftast en kvinna, ska tydligt inte få den utlovade höjda lönen som enligt Fredrik Reinfeldt skulle ges i form av sänkt skatt. Insikten om att pensionärerna är arga och kan hota Reinfeldts maktställning har tydligen fått moderatledaren att ändra inriktning. "Pensionärerna går först", säger Reinfeldt idag. Det är ett uppenbart valtaktiskt sätt att ge Kristdemokraterna något ur budgetförhandlingarna. Kd är på väg ut ur riksdagen och behöver positiva saker att berätta. Därför överger Reinfeldt efter en vecka de välfärdsarbetande medarbetarnas utlovade höjda löner. Ibland är politik en ganska cyniskt spel.

Reinfeldt kommer garanterat att få fler frågor om detta. Från väldigt många.

Fler blogginlägg på NetRoots och Politometern. Och viktigt inlägg av Peter Högberg
Intressant?Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

tisdag 2 februari 2010

Varannan väljare ger rösten till de rödgröna - Reinfeldts sifferlek gör inte saken bättre

När Reinfeldt "räknade 100.000 fel" på sysselsättningen var det det sista han nu behövde. Fadäsen som gör att moderatledaren riskerar sin trovärdighet i det som är en av väljarnas viktigaste frågor, följs idag upp av det Aftonbladet kallar "skräcksiffror". Jag bloggade tidigare idag om mätningen från United Mindes som ger alliansen under 40 procent och egen majoritet för de rödgröna. Som Lena Mellin så riktigt påpekar: varannan väljare stödjer i dag de rödgröna.

Idag har Reinfeldts siffermisstag, om det nu var ett misstag, följts av flera inlägg. Thomas Östros skriver på Newsmill. Och visst blir det lite av ödets ironi när man läser inledningen:
De arbetslösa har blivit 100 000 fler på ett år och ungdomsarbetslösheten är bland de högsta i Europa.
Kanske har moderatledaren förväxlat siffrorna. Men egentligen måste helt enkelt jobbsiffrorna sitta i ryggmärgen: det var frågan som gav Reinfeldt det mandat har har att leda Sverige. Visst kan man reagera över att några av oss bloggare var mer uppmärksamma än regeringskansliet och mer än statsministern själv. Min egen sifferkänsla, ska erkännas, ligger väl i nivå med statsministerns och i mitt inlägg om debatten blev det bara ett krasst noterande:
Reinfeldt talar nu om en ökning av "sysselsättningen" som förstås påverkas av hur många som tillkommit till arbetskraften. Men inget svar om utanförskap och jobb.
Som Johan Ulvenlöv så riktigt påpekar var Viktor Tullgren mer uppmärksam.


Fler som bloggar: 
- Karin Bergh om att vi kan bättre...
- Alliansfritt Sverige som ger en liten saklig replik till de borgerliga bloggare som nu (efter ett PM?) försöker korrigera Reinfeldts siffermisstag...
- Annarkia skriver mer om trevliga mätningar...
- Maria Ferm sammanfattar kort två fel från två ministrar på två dagar...
- Stefan Wikén funderar över lögnen som strategi...
- Lindahls blogg reagerar också över Reinfeldts siffror..
- Ett hjärta rött som i ett bra inlägg går igenom allianscitat, visar hur väljarna har reagerat men också hur de mest högerpositionerade gör uttalanden mot regeringen...

- Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

En borgerlig stolhet utan rim och reson

Genom Claes Krantz blogg ser jag att en tidning jag inte alltför ofta läser, GP, menar att regeringen har anledning att vara stolt över en arbetslöshet på 9 procent. Det verkar vara en snabbt ihopslängd ledare, skriven i någon känsla av att "nu måste vi rädda Reinfeldt". Jag tänker förstås på moderatledarens felaktiga siffror, 100.000 fel, i partiledardebatten. På samma sätt vill GP hylla alliansen för goda insatser. Reservationen finns där som också svarar på Reinfelts tankegångar om den egna politikens förträfflighet:
En självklar förklaring är att Sveriges befolkning, och därmed också arbetskraften, ökat sedan 2006.
Just så. Och precis som jag hade som rubrik på ett inlägg tidigare: oavsett om siffrorna som nu var fel ändå varit rätt så kvarstår: vallöftet var "fler jobb och färre i utanförskap". Inte fler arbetslösa. Vallöftet sattes utan reservationer om omvärldsförutsättningar. Teorin var och är att de sänkta skatterna skulle klara biffen. Regeringen i det närmaste hånade varningar om en kommande kris från oppositionen i riksdagens kammare och sätte sig därmed ner och bara njöt av regerandets sötma i stället för att agera i tid.

Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

måndag 1 februari 2010

"Reinfeldt säger systematiskt en sak, men gör en annan"

Jag skrev för ett tag sen ett inlägg om moderatledaren Reinfeldts misstag i gårdagens partiledardebatt. Reinfeldt, som vann regeringsmakten i förra valet på att lova fler jobb och färre i utanförskap, har ett stort behov av att minska de haveri i förtroendekapital som riskerar att drabba hans parti i valet i september. Det blev ju omvänt en högre arbetslöshet och fler i utanförskap. I debatten använde Reinfeldts fel siffror. Det blev mitt under en stor partiledardebatt ett hiskeligt fel vad gäller sysselsättningsökning: 100.000 personer.

Rapports
Mats Knutsson analyserar nu Reinfeldts misstag. Han skriver bland annat:
Frågan är förstås varför det var så viktigt för honom att använda denna osäkra och felaktiga siffra. Svaret är att en avgörande del av striden om regeringsmakten i den kommande valrörelsen kommer att stå kring beskrivningen av den verklighet vi lever i.
Det är som bekant mänskligt att fela. Det måste också ibland gälla en statsminister och moderatledare. Men det är förbryllande på ett sätt: Att Reinfeldt inte kan uppgifter om det som borde vara hans hjärtefråga och som, kan man utgå från, får föredragningar om varje vecka.

Fler skriver:
- Kristian Krassman om förtroendeminskning...
- Johan Ulvenlöv om kollapsen...
- Jakob Lundgren om de 100.000 felande...
- Rasmus Lenefors om att "det blir fel ibland.."
- Alliansfritt Sverige som lyfte frågan i bloggosfären
- Mats Engström som påpekar att Reinfeldts både har bluffat förut och skyller på andra.
- Andrine WInther som undrar hur seriöst regeringen egentligen tar jobbfrågan..
- Göran Pettersson (m) skriver intressant att "misstaget" ändå kan ge något positivt. En tanke redan från början...?
- Norrblogg skriver om förtroendefrågan och länkar till..
- Dagens Arena och Björn Elmbrant som är hård i sin dom:
Reinfeldt säger systematiskt en sak, men gör en annan och hoppas att väljarna har glömt. Hans sociala ambitioner är inte att lita på.
Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?  Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Reprisinlägg: "Om Reinfeldt har politiken klar: Vad gör då alliansens arbetsgrupper?"

Efter gårdagens partiledardebatt har den stora uppföljaren varit Reinfeldts felaktiga jobbsiffror. Mitt i debatten slängde han ur sig uppgifter om sysselsättningen som var helt fel. 100.000 fel. Om detta misstag, vilket jag utgår från att det är, bloggade jag här. En fråga som jag förväntade mig mer om var alliansens hackande på att "rödgröna inte har politiken klar". Även om just de rödgröna har fixat ihop fler statsbudgetar tillsammans än Reinfeldts krympande allians, är det "splittringsschemat" som de borgerliga strategerna riktigar in sig på.

Jag tyckte inte att det togs upp särskilt mycket under debatten. Men nu efteråt ser jag att Reinfeldt har uttalat sig

- Så fort vi ställer motfrågor så hänvisas det till nåt som ska komma, säger Fredrik Reinfeldt till Expressen och tillägger- Nu kommer tydligen alla besked i april. Då får vi ta nya debatter.
Just det gör att jag faktiskt för första gången postar ett inlägg i repris. Jag tycker att det är väldigt välmotiverat. Jag vet också att Peter Johansson har bloggat om detta.

"Partiledardebatten kommer, gissar jag, att ha en återkommande tema från alliansföreträdarna. Det har redan gjorts försök till små lustigheter och möjligen också allvar omkring temat att de rödgröna skulle vara splittrade. Den som har historien vet att de tre partierna har en lång rad av skarpa överenskommelser om hela statsbudgeten bakom sig. Fler än Reinfeldts borgerliga koalition, de som nu kallas "alliansen".

Ändå kommer Reinfeldt att tala om de rödgröna som "splittrade", komma med "skisser" och därmed dra slutsatsen av brister i regeringsdugligheten. Underförstått i budskapet ligger att de blå är helt överens och eniga. Inom de högra blocket har moderaternas en total dominans redan nu och kan förstås sätta agendan. Samtidigt bara måste centern och kristdemokraterna markera med egen politik i sin  kamp för att undvika att åka ur riksdagen.

Med
detta sagt funderar jag: om nu Reinfeldt och andra efterlyser mer än "skisser" från de rödgröna redan i det här skedet av valåret så borde man först själva ha presterat bättre. Men om allt är så tydligt och klart som Reinfeldt gör gällande: Vad pysslar i så fall alliansarbetsgrupperna med?

Eftersom, vad jag förstår, arbetsgrupperna inte har lämnat sina slutförslag och än mindre processats vidare till ett färdigt alliansprogram måste man ställa frågan. Det är inte några parantetiska områden:
Sunda statsfinanser, skattepolitik, minskat utanförskap, utbildning, hälso- och sjukvård, rättsväsende, miljö- och klimat, tillväxt, jämställdhet, familjepolitik, äldrepolitik, kultur, idrott, utrikespolitik, försvarspolitik. OM det är viktigt?? Snälla nån. Motsvarande program frår förra valet, "Fler i arbete- mer att dela på", hade en stor påverkan på debatten. Löften om jobben och minskat utanförskap kanske avgjorde valet.

Fredrik: Undvik frågan om de rödgrönas brister i samsyn. Vi har också arbetsgrupper. Antingen har du ett eget, färdigt program som du snickrat på hemma, eller så har du gett arbetsgrupperna ett allvarligt uppdrag. Stämmer det sista har du inte någon färdig politik att presentera i kväll. Då ska man som många vet inte kasta sten i glashus.


- Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,