Jag tror att borgerligheten håller på att sätta sig i en riktig rävsax. Inte minst i diskussionerna om skatternas nivå, som jag bloggade om senast här. Det är nämligen en bred och djup vallgrav mellan retorik och praktisk politik. Nu kan man föra fram de rödgröna som en skräckinjagande varelse som hotar liv och lem. Det sättet att argumentera kommer inte att hålla.
"Vallgraven" är ju de högljudda argumenten om skatter som snudd på livets värsta plåga. Intrycket blir gärna att skatter försvinner med Reinfeldt som statsminister. Fortfarande skallar gamla slogans om inskränkt frihet i debatten.
Om Reinfeldt vinner valet nästa år, vad händer då? Ja, det är förstås inte möjligt för mig att gå och drömma om det. Men OM, säger om, så kommer DN:s och allianspolitikers teorier att prövas i skarpt läge. Ingången är ett läge där Reinfeldts dröm om 45 % skatt vid 45 % ålder infrias. Borgerligheten kommer inte som nu att kunna hänvisa till socialdemokratiska försyndelser, även om man gjorde försök med det när man styrde två mandatperioder 1976-82. Med fyra regeringar på fem år.
Det blir att ta ansvar själv för Sveriges utveckling. 2010 och framåt tror jag kommer att präglas av massarbetslöshet. Arbetslöshetens kostnader tränger ut utrymmet för nya välfärdssatsningar. Kraven växer på kommuner och landsting med fler äldre, med medicisk utveckling, med krav på kvalitetsförbättringar. Hela borgerlighetens teori bygger på att de skattesänkningar som idag verkar tas ur en helt okänd kassakista ska ge mer pengar till välfärden.
Tänker inte drömma om en ny period med Reinfeldt. De rödgröna presenterade ju i går en rapport som mycket tydligt beskriver resultatet. Om detta bloggade jag här. Men om det skulle hända så får vi ett mycket intressant läge i svensk politik. När "sossespöket" blir helt orimligt att skrämmas med, till och med för Dagens nyheter, ökar trycket internt mellan de borgerliga och då segerrusiga partierna.
Nästan skrattretande att alliansens bidrag till kristdemokraterna i dag är en utredning. Jag förstår om Kd, som ett ben som gör alliansen möjlig, blir besvikna när andra får betydligt mer i utbyte i samarbetet. Men det är en västanfläkt i jämförelse med de stormar man kommer att hantera vid en valseger. Inte bara i skattefrågor.
Fler bloggar:
- Johan Westerholm: "Inte ens tredje gången gillt funkar det".
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, val 2010, alliansen, regeringen, fredrik reinfeldt, skatter, välfärd,
2 kommentarer:
Men är det inte bättre att rösta blankt om man vill rösta bort men inte på något annat? Mycket av det som finns i samhället idag är en konsekvens av sossarnas styre. Exemplevis Försäkringskassan, där jag själv jobbade till 2007. att göra om i systemet var ju sossarnas order. Jag tror att vi måste inse att det samhälle vi alla drömmer om aldrig har funnits, eller varit ett luftslott. Vi kunde bygga upp vår modell för att de andra Europeiska ländernas låg i ruiner efter kriget. Efter oljekrisen som bla resulterade i industrikrisen i mitten av 70-talet har vi levt på lånade pengar. Samtidigt som okvalificerade yrken försvunnit. Många andra länder har löst detta med serviceyrken, men inte Sverige, för det är bättre att gå på bidrag än att städa någon annans hem. Istället höjer vi utbildningskraven och utbildar folk, så i början av 2000-talet behövde du 3-årigt gymnasium för att arbeta på Mcdonald's. Samtidigt har Sverige tagit emot en massa människor som inte varit arbetskraftsinvandring utan asylsökande och krävt resurser på så kort tid som 20 år. Folk läser om gymnasiet+komvux för de kan inte få jobb efter 9an och är skoltrötta. Det går åt en massa resurser.
Staten är ingen sedelpress, pengarna måste komma från tillväxt, inte av att flytta pengar. vi har vuxit upp med en stat som har lovat att fixa allt åt oss, vi behöver inte familj, jobb, köpa lägenhet. Men det funkar ju inte och nu är vi otrygga och har dåliga nätverk. En rödgrön regering gör bara att vi tar en dos morfin till och glömmer verkligheten ett tag. Höjda skatter går till byråkratin. Stat och kommuner vägrar att samordna sina resurser utan uppfinner hjulet flera gånger om, där försvinner mer än 100 miljader varje år.
Helena, jag tror att man har en skyldighet att ta ställning. Att ta sitt demokratiska ansvar på allvar och välja utifrån de grundläggande värderingar som vi alla bär på.
Att rösta blankt känns som jag orkar inte ta ställning. Det är som ett tyst medgivande när vi betraktar mobbing eller ett överfall.
Pengar måste komma från tillväxt och inte av lånade pengar.
Sverige är ett litet land i Europa som förvisso tog plats efter kriget och kunde snabbt ta plats i toppen av välfärdsligan när Europa låg i ruiner.
Sverige som lever på sin forskning/teknologi/ it etc måste ha kvalificerad arbetskraft. För att hålla sina få miljoner medborgare konkurrenskraftiga.
Det är inget fel med kunskap. Kunskap är inte tungt att bära. Alla kan inte jobba i service yrken och vill inte det heller.
Men det måste ju samtidigt finnas en plats för alla.
Det finns service yrken som vi behöver för att få samhället att fungera. Men det finns också serviceyrken som är decimerade till slaveri och människoförakt.
Att glömma verkligheten, att blunda för den Helena, är det som händer nu.
Mitt i allt det du skriver om finns den lilla människan som kan vara du eller jag.
DEn människan syns knappt idag.
Vi har idag, nu, just nu människor som tappar framtidstron. Människor som letar efter kraft för att gå den långa vägen till socialkontoret för att be om ekonomiskt stöd för att ge mat till sin familj.
VI har människor som slås ut från arbetsmarknaden varje dag.
Unga som skriker; se mig bekräfta mig!
Men ge mig frihet! Övervaka inte mig. inskränk inte mitt levnadsutrymme!
DEt är nu vi är otrygga, Utan sociala nätverk.
Det är jag kan ...inte vi kan!
Solidariskt.
Morfin eller inte. I Sverige av idag ser vi det vi vill se. Det är jobbigt att se, det ställer krav.
Men den som vågar öppna ögonen ser att det som en gång var vår solidariska skyldighet att se, utsatta människor, människor som inte har samma förutsättningar att ta plats i samhället, marginaliserade, utslagna, arbetslösa är nu ett skäl att vända bort ansiktet i, ja men jag fick ju min skattesänkning i alla fall.
Jag har i alla fall fått det bättre.
Det är morfin, Helena.
Skicka en kommentar