I raden av mätningar om väljarnas förtroende kommer en både dyster men bitvis obegriplig undersökning. Den presenterades i kväll i Rapport. Vissa delar kan kanske vara att besluten vid (S) jobbkongress inte naglats fast i väljarnas medvetande vid mättillfället.Det är Forskningsgruppen för samhälls- och informationsstudier som har gjort den. Samma forskningsgrupp som tidigare år visade att väljarna föredrar välfärd före sänkta skatter. Möjligtvis lyser det igenom när institutet nu visar att (S) har ett större förtroende när det gäller välfärdsfrågor. Det är inget dåligt utgångsläge. När väljarna dömer partiernas politik för sjukvård, förskola och äldreomsorg, ja då segrar socialdemokratin.
Centern och inte minst förkämparna för "verklighetens folk" har ju tidigare visat sig ligga mycket nära spärren till riksdagen. Det slår igenom här också. Särskilt kristdemokraterna utmärker sig genom att inte vara bäst på i princip någonting. Centern är fortfarande starka i regionalpolitiska frågor.
Det mest häpnadsväckande med mätningen, och vill jag säga, helt oförtjänat, är att (m) i väljarnas ögon är bättre än (s) på miljöfrågor. Min gissning är att förklaringen till det obegripliga som inte alls ska fäktas bort, är att Reinfeldt och ordförandeskapet och där fokuset på klimatfrågorna här ger utdelning. Trots misslyckanderisken i Köpenhamn.
Moderaterna sade ju så sent som 2006 att miljöpolitiken inte var deras grej. Reinfeldt verkade inte känna till klimatförändringar förrän i mars 2007. Det enda moderata förslaget för att minska utsläppen av växthusgaser har varit utbygd kärnkraft. De har ett uselt record men får ändå en ökning. Ordförandeskapspoäng, om du frågar mig.
Ska man vara fräck och ett år före valet kritisera väljarna? Ja, det kan man. Väljarna tycks uppskatta det som skatter används till men när det gäller just skatter verkar man uppskatta mer pengar i plånboken. Konstigt? Å andra sidan är det viktiga förtroendet att man kan sköta ekonomin oerhört viktigt i ett val. Ekvationen mer utgifter och mindre intäkter är ingen bra väg till den efterlysta ordningen.
Det som nu händer med SAAB, med avslöjanden om hur cancersjuka pressas på grund av "arbetslinjen" och det faktum att regeringen sitter med armarna i kort i en kris borde rimligtvis påverka förtroendet negativt framöver. Omvänt: för (S) som kört en hel kongress och fattat offensiva beslut om jobbpolitiken borde frukterna kunna plockas inom en snar framtid.
En regering som lovade fler jobb och färre i utanförskap har inte förtjänat förtroende när verkligheten blir helt omvänt detta löfte.
Mer i Expressen,
Fler som bloggar: Peter Högberg om moderaterna som solar sig i glansen..
Fler progressiva på Netroots.
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, FSI, val 2010, valet 2010, socialdemokraterna, moderaterna, mona sahlin, fredrik reinfeldt, centern, centerpartiet, sjukvård, arbetslöshet, skatter, välfärd, omsorg, vård,
1 kommentar:
Fler än 90% har jobb i arbetsför ålder i Sverige. En imponerande icke-arbetslöshet alltså i vårt land, men alla stirrar sig blinda på motsatsen. Resten dvs nästan 10% arbetslösa plus 30% till med usla löner och usla bidrag, är utan köpkraft. Inte heller fattigpensionärer m.fl har direkt någon köpkraft. Ju fler som mister sina bidrag och ju mindre de svagaste får i sin plånbok spär faktiskt på den minskade köpkraften totalt i landet. Detta medför särskilt i kristider, att småföretagen drabbas hårdast, medan de rikaste och största har större möjlighet att överleva, trots att det finns även större som går omkull internationellt om krisen infinner sig globalt som nu. Nu står främst de mindre utan kunder och då löste alliansen detta med så gott som gratis arbetare istället via arbetsförmedlingarna. Samtidigt löste företagen sitt bekymmer genom att permittera folk till arbetslöshet. Med nästan gratis arbetskraft får de ju inte fler kunder, men det hade de ju fått om bidragen inte dragits in. Då hade de heller aldrig behövt permittera lika mycket. Nåväl, men detta löste ju alliansen det också, genom att ge företagaren lite mindre skatt och någon procent mindre i arbetsgivareavgifter. Dessa småsummor räcker ju nu inte ens till den nästan gratis arbetskraften, så därför blir även många även där utan jobb. Alliansens politik går därför ut på att bara spara, medan den vänstra sidans politik går ut på att ge bidrag, medel och pengar så hjulen snurrar i Sverige. Frågan är då vilken politik som är bäst. Den som ser till att hjulen snurrar, folk kan handla och att småföretagen har kunder, eller den politiken som vänder allting ut och in så ingenting positivt händer.
Skicka en kommentar