Bara den bästa skolan är god nog åt det yngre folket

Det är säkert en tillfällighet och lite otur för moderaterna. Samma dag som de presenterar förslag om att förbättra skolresultaten i utsatta områden så rapporterar Sveriges kommuner och landsting om viktiga nycklar till en framgångsrik skola. Mellan de två bidragen till skolans utveckling (?) är det ingen självklar koppling. Jag noterar att Huddinge finns omnämnd i båda artiklarna.

Framgångsnycklar är enligt SKL:s rapport (skriver DN.)

Bra ledare, kompetenta lärare, höga förväntningar och noggrann uppföljning. Lärarens kompetens, relationen mellan lärare och elev och rektors ledarskap lyfts fram i flera rapporter

I repotaget lyfts grannkommunen Haninge fram som gått exempel från Klockarbergsskolan. Om detta förväntar jag mig blogginlägg av Robert Noord.

Man ska aldrig slå bort goda förslag när någon har ambitioner att förbättra skolan. När moderaterna presenterar sin nya, mjuka linje verkar det mer vara integrationstänk än skolutveckling. I stället för batonger i förorten, eller kanske som komplement, föreslår den integrationspolitiska gruppen under ledning av Anna König Jerlmyr, att skolorna i utsatta områden får dela på en "språkbonus", där förebilden är Göran Hägglunds "kömiljard till vården. (ett system som gjort landstingens trixande med kö-matematiken ganska avancerad). Utöver bonus vill man också locka svenska elever till förorten genom att förlägga "elitskolor" där.

För att fortsätta jämföra med sjukvården. När vårdval Stockholms tokigheter att ta bort vårdresurser från förorter skulle rättas till var man först helt inställd på att "tolkersättning" skulle lösa allt. Man har sen tvingats backa och insett att det inte går att avgränsa behovet av resurser till bara " språket". Liknande fel riskerar man att göra för skolan. Först borde förstås den granskning som nämns ovan insprirera.

Lite är det som "förr i tiden". Flemingsbergsskolan som var vida känd för ett framgångsrikt arbete, trots större utmaningar att möta på grund av språksituationen men också hela den sociala och ekonomiska utsatthet som var i det område skolan verkade i. Svårigheterna ökade i takt med minskade resurer, i takt med en allt mer likställd skolpeng, i takt med allt mindre resurser för elever med behov av särskilt stöd.

Jag ser att folkpartiet dömer ut förslaget, och i stället tror att en överföring av ansvaret till staten ska lösa allt. Skolan ska, enligt folkpartiet, bli som Försäkringskassan och arbetsförmedlingen, för att jämföra myndighetsSverige.

Jag tror att det skolpolitiskt tunga allianspartiet har cyklat rejält åt fel håll med sitt fokus på förstatligande. En hokuspokuslösning som, förvisso även lärare, under många år sett som en enkel lösning på alla problem. Jag tror också att moderaterna har alltför snävt perspektiv. Skolan behöver förvissa inte fler kortsiktiga projekt. Genom att hålla inne statsbidrag till kommunerna, genom att bara möta något av kommunernas behov under nästa år och ibland genom att först sänka skatter har (m) bidraget till att basen för skolan har vittrat något. Projekt och bonusar i all ära men trovärdigheten ökar nog om man först ser till att grunden är rejält gjuten.

Alliansfritt Sverige bloggar också.
- Fler på NetRoots och Politometern.

Intressant?Läs även andra bloggares åsikter om politik, skola, segregation, moderaterna, anna könig jerlmyr, folkpartiet, huddinge, haninge, integration,