Igår fick jag Per Schlingmanns nyhetsbrev. Där skriver moderaternas partisekreterare:
En miljon människor befann sig i utanförskapUnder hösten har de olika siffrorna kommit i dagen. En artikel i Norran till exempel, med ledande moderater, hette det före valet (dvs samma tidpunkt som Schlingmann pratar om) att
Före valet i juni 2006 befann sig 1 693 000 personer i utanförskap.
Folk måste undra. Vad är sanning? Vad är lögn? Hemsidor som har raderats för att lägga grunden för en argumentation som anpassas till misslyckandet med jobbpolitiken. Man undrar hur de tänker. Vem kan lita på något framöver när partiet presenterar en siffra?
Läs mer:
- Fler blogginlägg på NetRoots och Politometern.
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, val 2010, valet 2010, moderaterna, per schlingmann, utanförskap, arbetslöshet, jobbävning, regeringen, alliansen,
3 kommentarer:
Hörni, att hela tiden köra fram det där med "utanförskapet" är superlöjligt, speciellt som det är det enda alliansen gör i frågan. Om jag hade haft mer tid, hade jag haft en sida, där arbetslösa, sjuka som hoppat av trygghetssystemen och lever på anhöriga kunde registrera sig, då skulle vi få ruskiga siffror över arbetslösheten och de sjukas situation.
Ps. En vän fick sin tjänstgöringsort ändrat till Kina och blev tvungen att säga upp sig, (det kan bara hända i dag 2009 utan att någon bryr sig).
hej. Vet inte vilka du menar med "ni". Jag brukar ta upp utanförskapet därför att det var borgarnas prat om det och oerhört lösa beskrivningar av det som gjorde att man vann valet 2006. Då ska man också ställas till svars för hur det har gått med vallöftet så att väljarna kan värdera regeringen nästa år. Att utanförskapet har ökat med 70.000 samtidigt som de pratade om att ta bort det ( 1 miljon, 1,2 miljoner, 1,6 eller 1,7 miljoner ...de räknade lite olika på hur många det gällde.
/peter
Men vad fan. En siffra säger ju ingenting om den inte sätts i ett statistiskt sammanhang. Vilket jag inte hittar i artikeln efter en snabb genomskumning...
Jag har sedan länge slutat att döma politiker efter vad de säger. Jag räknar istället hur mycket de använder sig av retoriska knep och lösryckt fakta som man med ett minimum av analys kan se inte säger ett dyft varken för eller emot. Användandet av siffror utan ett statistiskt sammanhang på det sättet är ett typexempel.
Jag har inga exempel i huvudet, men du är nog inte oskyldig där heller. Eller, inlägget om Huddinge som du fick mail om är faktiskt väldigt tvetydigt. Att inte erkänna det i din rapportering om mailet är en sådan retorisk glidning, om än en ganska onödig sådan eftersom det i sig är helt galet när sådana mail skickas.
Skicka en kommentar