Valet 2006 var skolpolitik den näst viktigaste frågan för väljarna efter jobben. Det tråkiga, ja rent ut sagt bedrövliga, var att det inte var vår politik man röstade på. Det är därför som omprövning och förnyelse har varit och är viktig. Men som "Sagor från livbåten" och även Daniel Mathisen så riktigt påpekar är det viktigt att innehållet i hela skolpolitiken får plats. Där borde vi börja.
Vad drömmer vi om med skolan (och förskolans) framtid - för svenska elever och svenska barns grund för livet? Vilka är tillgångarna? Vilka är de stora utmaningarna? Vilka problem behöver vi göra något åt? Har vi resurser för det och om inte: hur skaffar vi oss dessa? Och sen: när vi vet vad vi vill - vem och vilka ska göra det? Det tror jag är frågor som de väljare vi söker stöd av vill har svar på. Kan vi - med handen på hjärtat - ge tillräckligt bra svar idag? Det finns några som har lagt idéer och tankar på bordet. Till dem hör Robert Noord och andra författare i debattboken "Att riva plåstret".
Svensk skola är bra men behöver bli bättre. Våren 2008 saknade 23,4 procent av de elever som slutade årskurs nio i grundskolan fullständiga betyg. Det finns stora brister i uppföljningen i skolan. Elever som har behov av särskilt stöd får inte alltid det. Anna Vikström berättar om fler brister i ett inlägg. Idag är svensk skola en mix av kommunalt drivna och fristående verksamheter. Vi har som S-politiker ett ansvar för att alla barn i förskolan och alla elever i skolan berörs av våra diskussioner. I dag finns det (hämtat ur rapporten "Ta tillbaka demokratin")
- 632 fristående grundskolor och 356 fristående gymnasier.På bloggen Nattens bibliotek skriver Siri Vikander:
- Fristående grundskolor fanns i 180 kommuner (60 procent), gymnasier i 99 kommuner.
Ett gott samarbete med kommunen är a och o för en friskola. Det gäller allt från att hitta lokal, till hantering av skolköp, inköp av mat och extra resurser till barn med speciella behov. Att ha samma ekonomiska och juridiska möjligheter som en kommunal skola är helt avgörande för att en friskola ska kunna starta och utvecklas i lugn och ro.Hon berättar om I Ur och Skur Utsikten! - en friskola/förskola på Lidingö som drivs av Friluftsfrämjandet. Jag tror det är viktigt att komma ihåg när diskussioner flödar: det är väldigt ont om bonusgiriga och miljonavlönade VD-ar i de flesta friskolor.
Partiet har sen valförlusten gjort en del: dels har en skolpolitisk plattform arbetats fram. Dels har välfärdsgruppen inom rådslaget lämnat sina förslag. Redan det är svar nog till den som hävdar att S är vilse. Det som nu förs - i nästa steg - är ju diskussioner om hur kongressens beslut kan bli ännu bättre.
Det kan exempelvis vara med två bidrag som lämnas i DN debatt-inlägget av Robert Noord m.fl: en bättre möjlighet för kommunerna att utifrån sin situation och behov pröva ansökningar om att starta friskolor. Den andra, minst lika viktiga: att det inte enbart ska handla om att kontrollera skatteuppgifter på den som ansöker: att se till att kvaliteten - utbildningen för eleverna - blir så bra som möjligt ska vara viktigare. Det är viktigt att de konstruktiva och viktiga förslagen inte göms i en alltför snäv debatt om huvudmän.
I en rapport från 2007 från Skolverket / Institutet för framtidsstudier skriver Ann-Marie Lindgren, en av socialdemokratins skarpaste idedebattörer och partiprogramförfattare, att det är alltför svart och vitt i friskoledebatten. Hennes analys är bland annat:
Effekterna av friskolor kan vara både positiva och negativa (eller neutrala), och de kan, framför allt, vara olika för olika delar av en kommuns skolväsende. Och, jämfört med effekterna av andra pågående förändringar i skolan eller samhället, är det högst sannolikt så att just friskolornas roll överdrivs.Ann-Marie framhåller också:
Det borde kunna leda till en välbehövlig tillnyktring av debatten: friskolor är vare sig alla problems skapare eller problems lösning. Framför allt är de alltså ingen lösning på de skolproblem som är de allra största utmaningarna, och de som är allra mest angelägna att lösaVisst har Ann-Marie också kritik mot den övertro som ibland sätt på dem som "problemlösare". Hon tar också upp varför kommunen måste kunna påverka:
Nya friskolor måste helt enkelt kunna dömas av mot andra krav på skattepengarna, på samma sätt som man gör med alla andra krav på reformer och utbyggnader av offentligJag tycker det är en viktig debatt att fundera över hur skattepengar används. Debatten har kommit att handla om "vinstförbud" medan den "vinstbegränsning" som Jämtin tog upp borde kunna tas omhand mer konstruktivt. För egen del är det till att börja med en principdebatt som sällan har förts och där mitt perspektiv i första hand har varit orimliga vinstuttag i sjukvården. Men visst finns vinster även inom friskolevärlden- växande koncerner som ser vinstmöjligheter. Det är viktigt att ha ett förhållningssätt till detta.
service. Och om det upplevs som ”förmynderi” så ligger det faktiskt i själva
skattefinansieringens natur: det är inte privata resurser, att förfoga över i
enlighet med enskilda önskemål. Det är gemensamma resurser, där alla
har rätt att ha ett ord med i laget.
Även om vi inte bara accepterar utan till och med bejakar friskolors roll så är ramarna viktiga. Också för dem! De spelregler som gäller bör ju helst bära över val och majoritetsförändringar, inte minst för elevernas skull. Det handlar ytterst om det Ann-Marie Lindgren tar upp: pengar som vi gemensamt "langar in" i systemet måste vi ha koll på, väga behov och prioritera.
Bloggat: Anna Ljungdell, Robert Noord, Jonas Morian, Johan Westerholm, Enn Kokk, Roger Jönsson, Mats Gerdau, Annarkia, Kent Persson, Arvid Falk, Erik Laakso, Peter Gustavsson,
Läs mer:
- "DN debatt: "Vi socialdemokrater måste sluta motarbeta friskolorna":
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, partikongress 2009, skola, sjukvård, privatisering, välfärd, val 2010, socialdemokraterna, carin jämtin,
