Ibland beskrivs politik som en kamp mellan "onda" och "goda". Jag tror att det stämmer ibland men oftast inte. Gör man det till en fråga om ont och gott riskerar man att förminska de inneboende krafter som vid sidan av politikens verkningskrets påverkar samhällsutvecklingen. Jag tror faktiskt inte någon amerikansk politiker vill människor illa. Trots det har sjukvårdssystemet verkligen slagit hårt och slagit ut nästan 50 miljoner amerikaner.
Svenska dagbladet må vara en tidning som jag ofta kritiserar när det gäller åsikter på ledarsidan. Men många gånger gör man journalistik som är oerhört viktig. Till dem hör artiklarna om den amerikanska sjukvårdskrisen. Idag låter man exempelvis tandläkaren Kevin D´Angelo berätta om situationen vid Remote Area Medicals hjälpcenter i Harrogate, Tennessee. Hjälpcenter alltså. I ett land där 16 procent av nationens BNP går till sjukvård.
– Jag har gjort ett trettiotal sådana här fältoperationer i Latinamerika och i u-länder i Afrika och Asien. Men det här är värre. Jag ser tand-problem här som är betydligt grövre än något jag sett i regnskogen i Nicaragua eller Costa Rica, trots att de är mycket fattigare där.Det är inga småsaker som upptäcks i välgörenhetsvården. Svd skriver:
Under Remote Area Medicals fältoperationer upptäcker man ofta problem som inte går att lösa på en förmiddag. Brock berättar om hjärntumörer, bröst- och lungcancer, diabetes, hjärtproblem och ruttnande tänder.Om det nu inte är elakhet som skapat detta orimliga och omänskliga system på ett område som handlar om liv och död. Vad är det då?? Den väg USA valde och som Sverige avvisat hittills har var att bygga upp människors trygghet och tillgång till sjukvård på privata försäkringar. När man hade jobb ingick också en försäkring som skulle täcka i alla fall delar av den sjukvård man kunde behöva. Inte allt, dock.
USA har fått en president som vill göra något åt vansinnigheterna. Det är bra men verkar svårt. Men han har utan tvekan höga och goda ambitioner också vad gäller hälso- och sjukvården.
I USA är en utmaning - trots de 47 miljonerna utanför vårdsystemet - att komma till rätta med de exploderande sjukvårdskostnaderna. "En tickande bomb mot hela den federala budgeten," för att använda Obamas ord. USAs vårdkostnader per person är dubbelt så stora som tvåan bland världens länder. Samtidigt brottas vården med delvis ökande kvalitetsbrister. Obama försöker.
Sverige då? Som trots sina kvarvarande köer i vården ändå har en bättre situation. Där alla ingår i "systemet" och där till och med lagen säger att vård ska ges efter behov. Nu händer saker hos oss också som inte är acceptabla. Vården ges i praktiken inte lika för alla. Åldersdiskriminering sker. Kvinnor får ofta sämre vård än män, delvis därför att medicinsk forskning har mannen som mall. Fattiga får ibland sämre vård än mer välbärgade.
Jag har tidigare bloggat om hur USAs progressiva varnar andra länder från att gå över till det försäkringsstyrda amerikanska systemet.
Vi borde ju se till att den felaktiga fördelningen av vårdresurserna blir annorlunda. Att sjuka får mer och friska mindre, för att hårddra det. Nu går utvecklingen tyvärr åt motsatt håll. Det privata barnsjukhuset Martina har startat i Stockholm. "Då blir det ju platser över för andra i den offentliga vården" har det sagts. Vårdval Stockholm handlar om primärvården. För en del ökar tillgängligheten men för andra, oftast i områden med högre sjuktal, blir den sämre. Krafter trycker på för en fortsatt privatisering. Försäkringsbolag som Trygg Hansa vill gärna ha USA-systemet . Filippa Reinfeldt säger nej till privat finansiering som grund när hon talar rikspolitik, men samtidigt tas första stegen där hon själv är sjukvårdslandstingsråd.
Bara i Stockholm har en långtidsutredning visat på ett glapp mellan vårdens kostnader och vårdens intäkter på mellan 17 till över 30 miljarder år 2025.
Det finns risker att de flesta, men inte alla, blir mycket nöjda med vården. Att det för de flesta kan erbjudas en liten "krydda" i sjukvården eller kanske till och med något av "lyx". Men inte för alla. Det gör det svårt för de som är utanför att med valsedeln rösta fram en annan ordning. De flesta har ju sitt och vill värna sitt. Det finns ett motmedel mot den utvecklingen.
Till och med statsminister Reinfeldt har konstaterat att Sverige är ett land där socialdemokratiska värderingar har ett starkt fäste. Även om man är ganska välbärgad i Sverige tycks man stå upp för det gemensamma, för den offentligt drivna vården och för allas rätt till vård efter behov. Det är en ordning värd att snarare stärka än avrätta.
Det är inte självklart att Sverige inte utvecklas åt fel håll, det amerikanska hållet. Det beror helt och hållet på hur vi styr -eller inte styr - utvecklingen. Om vi tar ansvar nu eller överlåter till andra. Om vi bestämmer oss för att politiken måste ha ansvar också för hur pengarna används eller om förment valfrihetsdravel ska leda till helt orimliga kostnader samtidigt som vi avhänder oss resurser genom sänkta skatter. Vägvalet ligger förstås hos väljarna.
Bloggar: Elina Jonsson, Zac´s åsikter..,
Intressant?Läs även andra bloggares åsikter om politik, sjukvård, USA, obama, barack obama, Filippa Reinfeldt, stocholms läns landsting, privatisering, vårdval, vårdval stockholm, sjukvården, val 2010
