Ett exempel ser jag idag: För Per Gundmundson på Svd:s ledarredaktion har fått bekräftelse i forskning att hårdare straff ger lägre brottslighet. Den här gången är det ekonomer i Italien (!) som har kommit till slutsatsen. Vad jag förstår menar PG att detta bör omsättas i handling i lagstiftning och tillämpning. PG är så ivrig att föra fram dessa teorier så han också förstärker papperstidningens ledare med ett blogginlägg.
Jag tänker inte utesluta att det ibland kan vara rätt. Att vissa grupper i vissa sammanhang faktiskt avstår en brottshandling på grund av straffsatserna. För egen del hade det stor effekt när jag ex i Singapore inte gick mer än en meter från en askkopp när man berättade att det kostade 2000 singaporedollar att kasta en fimp på gatan. Där hade onekligen straffet en effekt på mina egna handlingar. Jag avstod brottet att kasta fimpar.
Men i det stora hela tror jag inte på teorierna. Och som PG också skriver så verkar de flesta sakkunna (kriminologer) dela min syn. Det tragiska är att tjatet om hårda straff som generallösning för alla brott tar bort fokuset från andra viktiga saker. När det gäller polisens och andras förebyggande arbete i skola och hos unga. Där tror jag väl i och för sig att partier brukar vara eniga.
Värre är det när det kommer till alkoholen. Vår kulturella syn har en tendens att sätta skygglappar så fort kopplingen mellan alkohol och brott nämns. Det är vår frihet att dricka. Gärna oftare. Gärna mer. Gärna till tidig frukost. Där bryter försvaret för denna vår rätt ofta med det som är känt av många: Mindre alkohol ger färre brott. Så är det, trots vår vilja att ibland bortse från sammanhanget.
Kort koll på nätet så hittade jag via BRÅ:s hemsida ett citat i en dansk forskningsrapport, "Motsättningarnas kriminalpolitik", som möjligen belyser lite av det Per Gudmundson ger uttryck för.
"..perioden 1990 till 1998 skedde en ökning på 88 procent i straffmassan för våld, medan det under samma period skedde en ökning på 26 procent i antalet anmälda våldsbrott – och denna ökning gäller märk väl endast de mindre allvarliga våldsbrotten.En viss tröst kan väl vara att vi människor i alla tider har fört diskussioner om brott och straff. Det verkar som vi ändå kunde enas om att oavsett teorier så finns en kvarvarande brottslighet. I Texas är straffen hårdare och brottsligheten hårdare, om man nu vill spela på exempel mot SvD-ledaren. Och trots vallöften här hemma i Sverige har inte Beatrice Ask fått ner antalet brott. Jag säger inte att det är lika lätt, som Per Gudmundson hävdar. Möjligen kommer det i alla fall en ledare i Svd med krav på åtgärder mot alkohol och brott.
Ändringarna i lagstiftningen och i sanktionspraxis när det gäller våldsbrott kan sägas återspegla den moraliska panik som präglat den kriminalpolitiska debatten under 1990-talet.
Bloggar: Svensson, Hanna Wagenius, Motpol,
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, brott, straff, svd, kriminalpolitik, kriminologi, svd, svenska dagbladet
2 kommentarer:
Den här kommentaren av Gudmundsson gör mig förvånad:
"Det visar sig , enligt studien, att hotet om en månad längre straff medför en minskning av återfallen med 1,3 procent. Det kanske låter litet, men betyder i förlängningen att hotet om ett år längre straff minskar återfallen med 15,6 procent (12*1,3).
Tror han verkligen att man kan räkna så här? Är det så här man använder forskningsrapporter i Gudmundssons kretsar?
Rapporten visar ingenting utöver det som den tittat på inom sina begränsingar.
Och de är ofta mycket större än många forskare och forsknings-uttydare vill göra gällande. Massor av exempel på detta finns t ex inom medicinen, där stora ekonomiska intressen "tolkar" resultaten. Andra "eminenta" uttolkare av forskning-resultat var t ex Hitler.
Det skulle förvåna mig om den avskräckande effekten av 1 års fängelse var mycket större än den för 1 månads fängelse. Lite större naturligtvis, men knappas 12 ggr större.
Peter: Bra att du uppmärksmmara alkoholens roll i brottsligheten. Det är en mycket betydande faktor i Sverige.
Enligt undersökningar i USA har längre straff en betydelse i form av minskad brottlsighet. Men främst för att brottslingen sitter i fängelse och då inte begår brott. Någon avskrävckande effekt menar man inte finns när det gäller kriminella och grova brott. Den italienska studien har för stora begränsingar för att visa det Per Gudmundson tror att den visar.
Skicka en kommentar