"Bloggsfären" bör sluta kalla sig så, fixeringen vid gammelmedia bör släppas och "navelskåderiet" hos "bloggsfären" måste bort.
Det finns mer och det finns mindre viktiga perspektiv i diskussionen. Till de för mig ovidkommande delarna hör om det finns någon som kan kallas "bloggsfär" eller inte. Det finns onekligen ett gäng av mänskliga själar som ägnar tid till skrivande som är tillgängligt på Internet. Om dessa har ett samlingsnamn eller inte hör kanske inte till mänsklighetens största dilemman. Till de viktigare, och delvis farliga, inslagen hör det förakt man delvis kan ana i personer som Alex Schulmas inlägg, där enskildas åsikter, livsberättelser, intressen och vad det nu är man som individ väljer själv att skriva om slås ner av någon som placerar sin egen kroppshydda högt över det genomsnittliga.
Att döma ut modebloggar är för mig helt orimligt. Om människor vill skriva och läsa om mode så är det en deal mellan läsaren och bloggaren. Jag finns vare sig där med inlägg eller som läsare men jag har respekt för den som väljer så. Detsamma gäller bloggar eller hemsidor om Stureplan, knyppling, trädgårdsskötsel eller segling. Det förhållningssättet - respekt för vars och ens rätt att bruka det fria ordet - verkar inte alla ha. Här finns i stället en utvecklad hierarki med oklar grund.
Några som av obegriplig anledning har fått någon slagt "högre rangordning" vad gäller att uttrycka sin mening dömer ut andra: En har rätt en att publicera - en massa andra har det inte. Var och en bör fundera vilket samhälle som kan anas vid horisonten om det synsättet får genomslag.
Viktor tar upp de exempel på "bloggsfärens" makt att påverka eller ej som har förekommit flitit under en tid. Om det är möjligt eller inte att förändra världen med ett eller flera blogginlägg är inte jag man att avgöra. Om det kan göras av många som tillsammans sätter press på makthavare. Ja, kanske. För mig är hela grunden att ordet är tillåtet att skrivas, sägas, publiceras och att värdet finns i sig och av den som själv väljer att ta del av ordet. Inte av självutnämnda kritiker, avlönade av Dagens Nyheter eller ej.
En av bloggens styrkor är att det idag går att ge perspektiv eller skriva invändningar mot en artikel i många av de stora tidningarna. Det ökar demokratin. Att "gammelmedia" genom tekniska lösningar har öppnat för denna interaktivitet är en demokratihöjing av samhällsdebatten. Möjligen kan man där också jämföra faktiskt skrivna och publicerade blogginlägg med skrivna debattinlägg och insändare som "gammelmedier" inte tar in. Att bloggen i det perspektivet inte skulle vara en demokrativinst vore en märklig syn.
Som Viktor framhåller kanske det slår över till alltför mycket till bloggande genom reaktioner på det redan skrivna. Viktigt i sig men möjligen något för alla att vara uppmärksam på.
Hela min syn på bloggande, det fria ordet och samhällsdebatt ryms i Viktors slutord:
En röst i valet är, trots allt, bara en röst. Oavsett hur många länkar den har på internet.Det förhållningssättet bör finnas vad gäller det skrivna ordet också. En person. En röst. Kanske till och med lika viktiga att lyssna till.
Läs också Magnus Orest på Newsmill.
Bloggar: Bloggtidningen,
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, nätrötter, netroot, alex schulman, schulman, newsmill, bloggar, näthat, bloggosfären,
2 kommentarer:
Det största felet Schulman gör är ju att han försöker påstå att värdet bloggar har står och faller med hur stor del aDet största felet Schulman gör är ju att han försöker påstå att värdet bloggar har står och faller med hur stor del av Sverige som läser dem. Detta är ju bara inte sant. Jag minns hur gräsrotslobbyism påverkade Telekompaketet. Det var ju genom bloggar som gräsrotslobbyismen samordnade, finslipade argumenten och visade vart och hur vi effektivast kommunicerade med parlamentet. Vi utbildar konstant oss själva och varandra med hjälp av nätet.
Men, han har säkerligen rätt i att det är en försvinnande liten del som läser bloggar om man räknar gentemot hela Sveriges befolkning. Han har rätt i att bloggläsare samlas kring en begränsad mängd intressen som de själva är intresserad av.
Hade han velat bidra med något så hade han uppmanat alla andra att ta en titt på bloggosfären, påpekat att det finns folk därute som idag sysslar med gräsrotslobbyism och om de vill ha en del av kakan, samma möjlighet att påverka, så måste de själva ge sig ut i bloggosfären och lära sig samordna, dela information och växa på samma sätt som tillåtit oss Internetnördar att organisera gräsrotlobbyismen som fällde telekompaketet.
För det finns en sanning vi lätt glömmer, Internet är ett demokratiskt verktyg, men det kommer inte i sanning fungera som det förr än att en majoritet av befolkningen deltar i diskursen på nätet.
David. Sorry för sent svar men tack för kloka synpunkter. Jag tror en del av det är en tidsfråga, att det blir allt viktigare. MEn sen fokuseras helt fel själva FORMEN att säga sin mening..här "bloggen". Det borde vara ointressant hur idén förs fram...(insändare, motioner i ett parti eller blogg
peter
Skicka en kommentar