Vårdval Stockholm succé eller fiasko?

Sitter och läser en rapport från KI om första utvärderingen av vårdval Stockholm. Intrycket är att det inte, enligt rapporten, har skett några genombrytande förändringar trots eller tack vare "reformen". I ett pressmeddelande från den avdelning som lyder Filippa Reinfeldts nämnd kommenteras rapporten. Men jag saknar kommentarer om en central del i själva rapporten. (som gjorts av KI:s folkhälsoakademi) Man skriver bl.a.

Utvecklingen går emellertid emot att resurser har omfördelats från mottagningar med större vårdbehov till mottagningar med lägre behov.

Vi kan konstatera att vårdutnyttandet omfördelats från områden/mottagningar med hög inkomst och lägre vårdbehov till områden med lägre inkomst och högre vårdbehov.

Medan utvecklingen för resurser visar motsatt utveckling från områden/mottagningar med högre behov till motsvarande områden /mottagningar med lägre behov.

Så bekräftas igen det som framförts så många gånger av opposition och av forskare och personal. I en S-rapport för ett tag sänds pekades just på den skeva fördelningen av pengar.
Till och med Filippa Reinfeldt har erkänt brister i ersättningssystemet och antytt förändringar.

Min princip är att ta debatt mot politiker, inte med neutrala tjänstemän. Men här finns delar av landstingsbyråkratin som verkar vara politiker och något av vårdvalets främsta försvarare. Här har man undanhållit viktiga slutsatser från en KI-rapport. Det är inte acceptabelt. Däremot hittar jag precis när detta skrivits att Radio Stockholm också uppmärksammat den "bortglömda slutsatsen". Bra!

Det som kan vara ett argument att lyfta fram som positivt, ex Dagens medicin, som skriver om att "fler fattiga går till vården" kan visst sägas vara positivt. Men beror det på det som framförts som stark kritik så är det omvänt negativt: att läkaren bara tar en diagnos per gång. Att vården gör allt för att hålla antalet besök upp för att få mer pengar osv.

Deras pressmeddelande har några punkter i övrigt:

Några resultat från rapporten
- Invånare som är listade på husläkarmottagningar som ligger i områden med låg medelinkomst gjorde fler läkarbesök år 2008 än de som var listade på mottagningar i områden med hög medelinkomst. Det är en omsvängning jämfört med tidigare. Boende i utsatta områden får nu mer vård än andra.
- Läkarbesöken har ökat mest bland barn och äldre medan man i åldrarna 15-65 kan se en mindre ökning.
- Reformen har lett till en svag ökning av kostnaderna för primärvården. En ökning som beskrivs vara under kontroll. Samtidigt har produktiviteten ökat kraftigt.
- Vårdutnyttjandet har ökat inom primärvården och minskat inom övrig vård
- Uppföljningen visar att det inte finns några skillnader i produktivitet mellan offentliga och privata vårdgivare.

Jag ska med spänning fortsätta att studera KI-rapporten. Har redan noterat att en sak jag upprepat både i blogg och i landstingets talarstol finns med: Rapporten har på sid 23 en bild om hur tillgänglighet, telefonservice, bemötande och annat har förändrats. Det har i alla fall sen flera år skett en positiv utveckling. Det ÄR inte vårdvalets förtjänst, hur gärna man än kanske önskar.

Mer att läsa:
- Eget blogginlägg om antologin "Tio röster om rättvist vårdval".
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, vårdval, sjukvård, vårdval stockholm, filippa reinfeldt, karolinska institutet, folkhälsa,