måndag 23 februari 2009

Ett försäkringsbolags krossade drömmar om vinst

Försäkringsbolaget Trygg Hansa är nervösa. Jag gissar att man vid regeringsskiftet 2006 såg en ljusnande framtid i sikte: den nyvalda moderatledda regeringen skulle självklart öppna Sveriges sjukhusdörrar på vid gavel för privat finansiering. När folket strömmade till för att skaffa sin försäkring skulle goda och lönsamma affärer förgylla balansräkningarna. Säkert fick många försäkringsbolags-VDar bilder av champagnesprudlande och glittrande bolagsstämmo-middagar.

Det började så bra. Öppnandet av barnsjukhuset Martina ett viktig steg. Regeringen/riksdagens borttagande av stopplagen och att privata försäkringar kunde betala vård också i offentliga sjukhus en öppning för branschen. Så skriver helt plötsligt Filippa Reinfeldt och Per Schlingmann en artikel på Newmill.
"sjukvården ska vara solidariskt finansierad via skatten"
Svar låter inte vänta på sig. Kent Andersson, Trygg-Hansa svarar snabbt i ett lång inlägg på Newmill. Han tar avstamp i finanskris och varsel, pekar på det gap som snabbt växer mellan kostnader för vården och intäkter för att betala den. Lösningen är nära nog himmelsk, kan man förstå:
"...den här vägen har bara vinnare. Arbetsgivarna får ökat ansvar för sjukfrånvaron och möjlighet att påverka den. Landstingen får mindre belastning i takt med att fler tecknar privata försäkringar. Sjukvården kan bli en framtida dynamisk tillväxtbransch med entreprenörer, där ny teknik snabbt förs in i verksamheten. Men framför allt får den enskilde möjlighet att välja sjukvård..."
Det räcker inte med det, i det Trygg-Hanska himmelriket. Trots den inledande analysen om stora gap i vårdens finansiering skriver Kent Andersson fast en attraktiv del av sitt förslag:
Då öppnas möjligheter att antingen sänka landstingsskatten eller att lägga skattepengarna på andra angelägna områden
Men stopp och belägg, säger jag. Någonstans finns här en hake. Försäkringsbolagen själva är flitiga i debatten. Karaktären är mer samhällsdebatt än "reklam" som det rätteligen borde betecknas. Och någonstans har jag svårt att förstå hur det kan vara ett samhällsekonomiskt
om pengar inte bara ska få från svenska folket till vårdgivare utan i stället, i form av försäkringspremier, via Trygg-Hansa. I artikeln varnas för skattehöjningar. Vad jag förstår så tenderar också försäkringsbolag att ta till detta, fast det då kallas "höjning av premien". Ibland som berättades i höstas, ganska chockartat. Om försäkringen används för mycket ska premierna upp. Om folk är för sjuka ska det kosta mer.

Det värsta är att rätten till vård efter behov riskerar att smulas sönder. Ibland beskrivs det som ett A- respektive B-lag. Jag kommer att tänka på tiden innan facken skaffade kollektiva hemförsäkringar. I vissa LO-förbund saknade en mycket stor andel av medlemmarna en hemförsäkring, vilket ledde till katastrof när något hände. Jag vill inte ha samma utveckling när det gäller svensk hälso- och sjukvård.

Redan idag, med en trots allt väldigt liten egenavgift i vården, avstår många från att söka vård trots behov. Inte sällan har det en direkt koppling till ekonomi. En rapport från SLL visade att Bland mottagare av ekonomiskt bistånd hade 35 procent avstått från sjukvård jämfört med 5 procent i befolkningen i stort
. Det ofta använda exemplet håller också här: USA med 40 miljoner utanför sjukförsäkringen trots en avsevärt högre del av BNP till sjukvården än i Sverige. Det är förvisso bra att Trygg-Hansa öppet driver frågan trots att det är lätt att inse skälen till detta. Det gör dock inte att systemet man förespråkar blir ett dugg bättre.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

1 kommentar:

Kent Andersson Trygg-Hansa sa...

Först vill jag säga att jag uppskattar att så många har haft intressanta kommentarer till min artikel, inte minst Peter Anderssons reflektioner. Vi ser gärna att fler aktiverar sig i denna debatt. Det kommer att behövas!

Trygg-Hansa är ett försäkringsbolag och samhällsaktör, som liksom Folksam som Peter själv nämner, fyller en viktig funktion i samhället. Självklart har vi som andra samhällsaktörer och medborgare skyldighet att agera när vi ser ett begynnande samhällsproblem tona upp.

Trygg-Hansa har, liksom bl a Regeringens egen långtidsutredning, kunnat konstatera att vi får stora problem att finansiera sjukvården i framtiden med nuvarande modell. De årliga underskotten i framtiden kommer att vara gigantiska. Vi tror inte det är en lösning att öka skattetrycket ännu mer och på detta sätt få in mer pengar utan att det får mycket negativa konsekvenser på Sveriges utveckling.

Jag tror vi är rörande överens om att alla medborgare i Sverige ska garanteras en god nivå på sjukvården och ingen ska lämnas utanför. Vi delar uppfattningen att ett framtida sjukvårdssystem måste leva upp till detta krav.

Antalet sjukvårdsförsäkrade ökar idag med ca 25 procent per år. Merparten av de försäkrade är kollektivt anslutna genom sin arbetsgivare som betalar premien för försäkringen. Ett system som liknar det du själv förespråkar och som Folksam använder sig av gällande hemförsäkringar.

Varför ökar då antalet sjukvårdsförsäkringar så kraftigt?

Svaret är ganska enkelt: så länge den offentliga vården inte kommer till rätta med vårdköerna kommer det att finnas en privat marknad för sjukvårdsförsäkringar. De arbetsgivare som bedömer kostnaden för sjukfrånvaro till följd av sjukvårdsköer högre än sjukvårdsförsäkringspremien kommer att fortsätta skaffa försäkringar för sina medarbetare eftersom det är företagsekonomiskt lönsamt.

Här kommer den samhällsekonomiska poängen: Ju fler människor som är i arbete, som inte står i sjukvårdsköer, desto lägre blir samhällets kostnader för sjukskrivningar och ju större blir skatteintäkterna. Pengar som kan användas för att säkerställa välfärden.

Peter har rätt i att Trygg-Hansa ser krossade drömmar om vinst. Men den uteblivna vinsten ligger främst inte i vår balansräkning, den ligger till största delen i den samhällsekonomiska förlusten i att människor som är sjukskrivna inte mår bra, kostar samhället pengar och minskar vår konkurrenskraft.

Trygg-Hansa gör inte anspråk på att ha nyckeln till hur framtidens sjukvårdssystem ska se ut, frågan är mer komplicerad än så. Vi anser dock att vi har skyldighet att agera och komma med konkreta förslag utifrån vår kompetens och allas vårt ansvar för den framtida välfärden.