Svenskans ledare kritiserar också utspelet och här får Robert Noord uppskattande ord till försvar för sitt inlägg och inte minst "insikten" att
ett vinstförbud kommer bara leda till att skolor antingen drivs av kommuner eller av stora friskolekoncerner”, medan mindre aktörer, som engagerade föräldrar eller personal skulle straffas ut. Dessvärre räcker det inte långt att bara Robert Noord vet detta.DN återvänder till de lite äldre borgerliga argumenten för privatiseringar, nämligen att allt ska bli både mycket billigare och mycket bättre enbart av att en privat aktör tar över i stället för kommun eller landsting. Jag trodde det var gårdagens argument för att stimulera alternativ. I den diskussion om vården som vi har haft i landstinget har andra argument förts fram kraftigare:
Alternativ i vården som bl.a. ska lockas fram med Vårdval Stockholm sägs inte ha lägre kostnader som drivkraft. Kvinnligt företagande och fler utförare är tyngre argument för förändringarna och inte sällan bottnar det i en "större tanke" om att medborgare vid de så kallade köksborden ska bestämma mer och politiker mindre. Men den praktiska politiken är ju att egenregi avvecklas utan att det handlar om en bedömning av kvalitet. De privata får fri etableringsrätt och därmed fri dragningsrätt på skattepengar.
Maria Beroendecentrum är en bra illustration på både mitt eget och Jämtins resonemang. De (skatte)pengar som har gett bolgaget stora vinster hade kunna bidra till att fler fått en bättre missbruksvård. Det handlar om prioriteringar.
När de borgerliga i Huddinge väljer en "ny modell" för förskolebyggande och ger Pysslingen den unika och direkta möjligheten att bygga sin verksamhet redan från planstadiet ända till uppdrag om förskoledrift så gjordes det inte av kostnadsskäl. Det gjordes av rent ideologiska skäl. Att sedan kommunledningen tvingades backa, tacka nej till Pysslingen för att det blev för dyrt och sen ändå gå till kommunens bostadsföretag som är lokalansvarig och beställa byggnation är bara pinsamt. Det är ett ideologiskt pris för ideologisk förblindning.
För att upprepa ett budskap från mitt eget inlägg igår. Det är orimligt - hur viktigt det än är - att huvudmannaskapsdebatter och vinstdebatter är HELA den socialdemokratiska skolpolitiken och välfärdsdebatten i stort.
I eftervalsdebatten har det varit ganska tydligt att skolpolitiken behöver utvecklas. Min känsla är att mycket av vår energi under många år har handlat om mätning av kunskap eller ej (betyg) och diskussionen privat/kommunalt. Vi har inte varit lika tydliga med vad vi vill med skolans grunduppdrag, att lära eleverna för livet. Till det utvecklingsarbetet har många bidragit både i rådslag och genom debattböcker som "Att riva plåstret". Och för att citera Stig-Björn Ljunggren som på Robert Noords blogg kommenterar:
Ordet “kunskap” finns inte i hennes artikel vad jag kan se….och resonemanget gäller inte bara skolan utan hela offentliga sektorn, det är en fint skriven artikel på temat att skruva tillbaka till den gamla goda tiden när valfriheten var begränsadFör egen del kompletterar jag gärna de perspektiven med det som jag också saknar: Hur ska socialdemokratin skapa en skola där alla har goda möjligheter? Skolan är och har länge varit en spegling av det klassamhälle vi lever i. Hur bryter vi det? En fråga som jag inte sett några större bidrag till på ett tag. Och frågan är väl om jag har sett något sen jag fick studiecirkeln "Skolan - ett klassamhälle?" som ganska ung SSU:are i slutet av...70-talet. Egentligen fattar jag inte varför det ibland verkar vara helt omöjligt i en S-diskussion få ihop båda perspektiven.
Läs mer:
- Ledaren, E-kuriren.
- Ledaren, Sydsvenskan.
Några bloggar:
- Eget blogginlägg: Viktig S-linje om begränsning av skattefinansierade vinster.
- Roger Jönsson, Anna Vikström, Sagor från livbåten, Veronica Palm, HBT-sossen, Dag Larsson, Peo Wågström,.
Intressant?Läs även andra bloggares åsikter om politik, skola, vård, sjukvård, vårdval, vårdval stockholm, privatiseringar, välfärd, carin jämtin, socialdemokraterna
3 kommentarer:
Hej! Är det inte upp till bevis för er del? Att politiker kan bedriva verksamhet lika bra som privata företagare, så kan ni ju ta överskottet och återinvestera det i den offentliga verksamheten? Tyvärr så tror jag inte att ni har intresse eller kompetens av att utföra bra saker till en låg kostnad, eller förmågan att motivera anställda inom era verksamheter till att göra ett bra jobb. Men jag kan ju ha fel, istället för att klaga på privata företag skulle det vara klädsamt om ni plockade upp fanan och levereade välfärd istället för gnäll.
ojoj, du anonyme. Det var mycket slängar med ganska få ord ändå.
Som bekant är ju fortfarande den stora andelen av skola, vård, omsorg och annat i kommunal egenregi. Med tanke på de höga tal som i princip all verksamhet får så kan man väl säga att mycket redan är uppfyllt. Men allt kan bli bättre. Vet inte varifrån du har fått att det med nödvändighet måste vara så att privata företag är bättre än offentliga. Det händer men inte något förutbestämt.
Är förstås intresserad om du har en radda exempel på "lägre kostnad". I mitt blogginlägg pekar jag på att ett försök i min kommun blev dyrare. Mycket av verksamheterna nu utgår från "peng" lika för alla.
Inom vårdvalet i Stockholm kan utvärderingarna som görs inte slå fast att de nya privata är så värst mycket bättre eller produktivare än landstinget. Visst finns såna exempel också men inget man kan dra generella slutsatser av.
När det gäller gnället: det vi gör är att föra diskussioner om vad vi tror är bäst för verksamheterna framöver. Så är det en demokrati. Viktigt med debatt. Att Socialdemokratin sen levererar har vi ganska många års credit att visa upp. Visst finns det brister fortfarande och just därför är vi väl alla samhällsengagerade. Tror jag.
Det du kastar ur dig om kompetens tycker jag inte bottnar i något du kan belägga. Personalpolitik i offentliga kan bli f-n så mycket bättre, inte minst vad gäller löner men också vad gäller inflytande och arbetsorgansiation. Och rätt till heltid för den som vill. Där har du en poäng. Och mycket av det kräver skatteintäkter.
p
Läste inlägget i sydsvenskan och argumentationen där innehåller ett avgörande felslut. Författaren hävdar att eftersom framtidens jobb finns i välfärdssektorn (som är en del av tjänstesektorn), bör den privatiseras för att inte strypa framtidens skatteintäkter. Eftersom det är samma skatteintäkter som är tänkta till att betala de privata aktörerna i denna växande välfärdssektor blir det lite problematiskt. Aktörerna vill förmodligen ha betalt för 100% av sin insats men de vill förmodligen inte betala lika mycket i skatt. Så var skall resterande pengar komma ifrån? Man kan inte betala sin egen lön med sin egen skatt. Då blir skatten hög.. Det är och förblir så att så länge som vi vill ha en välfärdssektor, måste denna betalas med skattemedel från andra sektorer.
Skicka en kommentar