Svenska kommuner, försäkringsföretag och medborgarna har ett starkt gemensamt intresse av att en samverkan kring finansieringslösningar utvecklas de kommande åren. Annars kan politikerna ställas inför ohanterliga omsorgsutmaningar redan inom tio till femton år.I samma tidning, några sidor längre fram, talar Göran Hägglund åter om sänkt pensionärsskatt. Hur rätt det än skulle vara i relation till de sänkta skatter som löntagarna har fått så borde detta ställas i jämförelse med resursbehovet till vården. Undrar som så har skett?
Varför skriver en bank på DN Debatt med budskap som om "samverkan kring försäkringslösningar" handlar om snälla bankmänniskor och företagare som med byråer fulla med pengar gärna ser att dessa ges till vården? Så är det förstås inte. Däremot vill branschen att offentliga finansieringslösningar blir en självklar del av välfärden. Allt uppbyggt som försäkringar är, dvs att generera mer intäkter än kostnader. Det kräver någon form av regelverk som förhindrar "överutnyttjande (eller vård efter behov) Det kan göras genom att det offentliga får ta de stora, riktigt tunga omsorgs- och vårdfallen och att sedan det privata kapitalet finns som lite "grädde på moset". Man köper sig till lite extra. Det basala som i princip kan bli en väldigt knaper vård och omsorg, står det offentliga för. Kanske blir det skattefinansierade i framtiden bara ensamboende, men om din maka / make ska flytta med då krävs privat försäkring? Blir en en "Kommun-mat" och en "privat-mat" som serveras de äldre? Listan med funderingar kan göras lång.
En annan följd kan bli som fallet Ormängens vårdcentral, fast nu överfört till hemtjänsten också. Ormängens vårdcentral drevs av det privata Legevisitten med offentliga pengar väl att märka. Företagets anledning till stängningen var att "patienterna har blivit alltför sjuka och gamla".
Privata intressenter finns redan i vården och omsorgen. De ska idag verka efter samma principer som kommun och landsting, även om det som i fallet ovan inte alltid är så. Men ändå utgår också det systemet från människors behov och gemensam finansiering. Det blir ett helt annat läge med de ökade privata inslag i finansieringen som föreslås i DN.
Det kanske mest uppseendeväckande fallet där privata intressen har släppts in och sedan avklätts med helt orimliga kalkyler för sina uppdrag, handlade om Nya Karolinska. Efter ingrepp av oppositionen och särskilt Ilija Batljan kunde landstinget räkna om och spara mellan 7-9 miljarder, ett belopp som utan den insatsen hade flyttats från landstinget till privata intressen. Det är sådana lönsamhetskalkyler som ligger till grund för privata försäkringsbolag och banker när de ber att få betala för välfärdstjänster. Inte främst att de ha varmt bultande hjärtan för de äldres vårdbehov och gärna delar med sig av sitt överflöd. Det sista kanske till och med kan kallas "skatt", de pengar som vi borde ha men som politikens ledare delvis har avstått från genom att prioritera sänkta skatter.
Läs mer: SvD om saken. AB om privata liv- och pensionsförsäkringar.
Tidigare inlägg om Trygg Hansa som gärna vill bekosta vård
Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, vård, sjukvård, privatiseringar, seb, försäkringar, hemtjänst,
