Jag fullföljde Lidingöloppet 2011! Förvisso gick det bättre senast, då med en tid på 2.55. Men det var i slutet av 90-talet, dvs cirka 80 000 cigaretter sen och 11 år yngre. Tiden i år; usla 3:49:53. Mina undanflykter är bland annat "startgrupp åtta", trots en härlig uppvärmning på Koltorps gärde i just den startgruppen. Låten: "Sommartider" med Gyllene Tider". Första fem kilometrarna borde väl ha gått på 25 minuter men tog nästan 41 minuter. En medveten lugna start ja, men också trängsel. Jag gjorde en sak jag inte gjort under mina två tidigare lopp: jag bestämde mig för att stanna vid varje vätskekontroll, var femte kilometer. Och till vätska räknas alltså i Lidingöloppet även saltgurka, bananer, bullar, kaffe, sportdryck och vatten. Utöver de mer "formella" kontrollerna hade också ett antal Lidingöfamiljer organiserat egna "mellanvätskekontroller": Stort tack till er!
Jag fullföljde alltså Lidingöloppet som varit en av mina sporrar för att också sluta röka. I den "processen" har en rad vänner varit till stort stöd. (och som ur ett gala-tack-tals-manus" tackar jag förstås Pia, min älskade, som har gett mig stöd och support. Men jag tackar också alla vänner på Facebook som i hela uppladdningen har betytt oerhört mycket. Av allt stöd jag fått har jag, när det gäller löppeppningen, en person att tacka alldeles särskilt: Petra Månström på SvDs Marathonbloggen som inte bara bjudit in till bloggjogg som den runt Kungsholmen. Hon har också tillsammans med Anders Szalkai försett mig med oerhört inspirerande tips genom webb-TV-serien "Spring". Jag håller alla tummar för Petras revansch eftersom hon på grund av sjukdom blev "DNS" i årets lopp. Men den tjejen som hade målet 2.38 har garanterat tränat sig till en potential på betydligt snabbare tider än så!! Och på gala-manér fortsätter jag med ett tack till Mustafa "Musse" Mohamed som på förträning i juni arrangerad av Running Sweden och Lisa Blommé gav bra tips om träningen.
Lidingöloppets stora upptäckt för mig detta år var att pratet om Abborrbacken säkert är väl motiverat. Men varför har ingen påmint mig om "Karins backe"? Precis när man har tänkt ut hur kraften ska lockas fram inför spurten. (haha..."spurt och spurt...) så reser sig Karins backe upp i molnen. Jag som många andra gick uppför...Den backen också....
Min chans att träna så mycket mer finns inte, eller rättare sagt: jag har en rad andra intressen som politiken och linedancen som jag inte vill "offra". Men jag återkommer med bättre förutsättningar i nästa års lopp. Och då med ambitionen att göra en dramatisk förbättring av tiden. Till och med som 49-åring.
Mer att läsa: SvD1, Svd2, DN1, DN2,
Fler som bloggar: Andreas Jonsson, Lisakarinmatilda, Tomas Löfgren, Stefan Bengtsson, Shape Me Up, Niklas Palmér, Runningsmats. Peter Kaltenbrunner, Michael Granstedt,
Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om löpning, lidingöloppet, träning,
