En viktig fundering är vem som står för framtid och vem som bär historien. På det sättet kan just skolfrågor vara besvärliga debattämnen. Alla som för debatter eller lyssnar tenderar att relatera till den egna skolgången och se det som "rätt". Det blir lätt att det ger ett övertag till den som hellre diskuterar hur kunskaper mäts eller redovisas än till den som vill utveckla pedagogiken för lärandets egen skull. Ordet "betyg" tar över och som framkom i debatten är "siffran på pappret" så otroligt helig för Björklund. Argumentet att skriftliga omdömen och utvecklingssamtal är mycket bättre och ger mycket bättre verkar inte bita.
Jag skulle vilja se en skoldebatt om hur vi bäst får en skola som gör att alla elever behåller och kan använda sig av den där nyfikenheten inför nya kunskaper som varje elev sannolikt har den första tiden i skolan. Att "veta vad man står" är viktigt men hur kan det göras utan att betygen i sig eller mätandet av kunskaper i sig framställs som det centrala med hela skoltiden. (så gjordes det på "min tid").
Lägger man ihop Björklunds betygsnoja med folkpartiets mål att dela upp skolan i "teoretiker" och "praktiker" också formellt i skolans organisaion är det ganska lätt att se var som stämmer mer med gårdagens skola och samhälle än med det man kan förvänta sig och behöver för framtiden. I så måtto tillhör folkpartiet det som har varit.
Fler bloggar om skolan:
- Peter Högberg om opinion och betyg.
Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, skola, regeringen, val 2010, valet 2010, jan björklund, maria wetterstrand, betyg,
1 kommentar:
Kommer du ihåg Vernerson pengarna till skolan? Vad anser du? Gav detta något som helst positivt resultat till en bättre undervisning? Inte ett skapandes dugg. Det som du förordar har redan provats och inte gett något som helst positiva resultat, trots att detta är expertpedagogernas förslag. "Våra betyg" från ettan gav mycket bättre resultat.
Skicka en kommentar