måndag 24 maj 2010

Är du positiv till människor - en i grunden märklig fråga

Både dagens DN Debatt om svenskarnas allt positivare syn på invandrare och nattens mätning från SKOP där det främlingsfientliga Sverigedemokraterna halveras, pekar på förändringar om ett bättre samhällsklimat. Egentligen är det väl en märklig fråga: "är du positiv till invandrare"? Som att fråga om man är positiv till människor. Men i vårt land görs människor med annan bakgrund till ett debattämne. Det räcker liksom inte med att se några av oss som just...människor. 

För
någon vecka visade ABC ett inslag om akademiker med invandrarbakgrund. I någon kommun pågick projekt för att människor med hög kompetens och utbildning, inte sällan i jobb där det är svårt att rekrytera, skulle få jobb. Idag går alltför många som både är invandrare och akademiker arbetslösa eller jobbar som spärrvakter eller städare, trots att deras kompetenser som ex. civilingegörer behövs. Men de anställs inte. Projektet påminde mig om ett liknande som Huddinge kommun hade för 15 år sedan. Vissa saker har inte förändrats. Just här finns nog en av nycklarna till en bättre integration. Men i dagens Sverige förnekas fortfarande enskilda ett jobb de skulle klara och har kompetens för. Undrar om någon någongång kommer att ställa de som verkligen är ansvariga till svars: de som faktiskt anställer eller inte väljer att anställa.

SOM-
institutets undersökningar visar en positivare bild och det är bra. Men vi har mycket mer att göra för att vända synen på några ur arten "människa". Dom vi beskriver som "invandrare". Ibland är "dom" nyanlända från Somalia. Ibland är "dom" egentligen lika mycket svenskar som vi själva men farfar kom till Sverige från Turkiet för att svensk industri skrek efter arbetskraft. Stämpeln sätter omgivningen ibland helt galet. Påminner mig om att Mona Sahlin ibland citerar sonen, Gustavs, kloka fråga om invandrare. "När ska de sluta vandra"?

När ska vi inte bara acceptera utan faktiskt i själ och hjärta se mångfalden som en tillgång och drivkraft?

Fler bloggar: Alltid rött- alltid rätt., Rasmus Lenefors, Kulturbloggen, Viktor Tullgren,  
Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant ?  Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

1 kommentar:

Anonym sa...

Läser detta i brochuren "Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet" från DO

"– Nationella undersökningar visar
att det ofta är i rekryterings-
situationen som diskriminering sker,
och att det i sin tur blir ett hinder för en ökad mångfald av personal ute
i verksamheterna. Ofta anställs en
person som är lik en själv, som känns
som att den kan ”passa in”. Men
rekryteringssituationen är ju en chans
att tänka i nya banor,"

---

Jag tänker så att diskrimineringen behöver inte alltid vara medveten eller avsiktlig utan helt enkelt ibland handla om att på känsla välja någon som man kan identifiera sig med och känna sig trygg med.