torsdag 20 maj 2010

Om alliansens långsiktiga skattemål - och ett helt annat Sverige

300 miljoner! Det är målet för alliansen i Huddinge när det gäller sänkta skatter. Nu gäller det inte nästa år. Inte heller nästa mandatperiod. Löftet som ställs ut är att år 2013 sänka skatten i Huddinge med tio (10) öre.

lite längre sikt, det vill säga i en ganska oviss framtid, vågar man drömma högre (lägre): I det budgetförslag som kommunstyrelsen ska behandla på måndag skriver allianspartierna att man vill sänkta skatten ner till ett genomsnitt i länet. Idag ligger detta 1.57 under Huddinges 19.95. Det långsiktiga målet blir därmed ett skattebortfall på 300 miljoner.

Det här ger mig en del tankar och funderingar. En är att grundsynen att "skatt är stöld" är djupt rotad i moderaterna oavsett vad den används till. En annan är den uppslutning bakom de långsikta målen som kristdemokraterna och folkpartiet intar. I Huddinge står centern utanför fullmäktige. Det lokala Drevvikenpartiet får med den skrivningen också räknas till skattesänkarkramarna. En tredje tanke handlar om den blygsamma praktiken: tio-öringen. "Bättre än ingenting", kan någon säga. Det känns som man verkligen, i ryggmärg och hjärta, vill ha ett annat sätt att finansiera olika delar i samhället. Men vetskapen om att folk gillar vår modell ganska bra, gör att känslorna får pressas tillbaks. Eller? Teorier?

Moderaternas
retoriska förändring får betecknas som en stor politisk succé i Sverige. Inte för att det går att jämföra med den internationellt sett unika styrka som socialdemokratin har visat under många år. Men ändå. Att mycket har varit just retorik och inte en politisk förändring har bekräftats i den förda politiken. Retoriken om "nya" vändes direkt till det vanliga som sedan 1921 har krävt en sak: "Sänkt skatt". Det låg inte särskilt mycket i Reinfeldts tal om "myntets baksida" och "gör inte moderaterna till en skattesänkarbod". Det var valvinnande.

De kraftiga sänkta skatterna på riksplanet under de fyra åren som gått ger ganska påtagliga "bevis" för teorin om bara valtaktik. Men frågan är i vilken riktning man strävar framöver? Reinfeldt lugnade ju de sina med att betona att det inte var en förflyttning på höger-vänster-skalan utan mer en fråga om tid.

Förra valrörelsen, 2006, fick inte idédebatten och de långsikta målen så mycket utrymme i debatten. Att Reinfeldt deklarerat på en stämma att skattetrycket ska ner till genomsnittet i Europa skulle innebära ett bortfall av skatteintäkter på ca 250 miljarder. "Så var det inte", contrade moderatledaren.

Den
där kombinationen, Reinfeldts EU-genomsnitt som skattedröm och allianspartiernas "medelskatt i länet"-dröm i Huddinge kan kompletteras med landstingsalliansens "sänka tioöring för tioöring". Frågan är vad som ska ersätta en skattefinansierad välfärd när man vandrat en bit på denna drömväg. Det låter i bland lite löjligt när man påstår att sänkt skatt med sådär en tioöring är genomgripande frihetsreformer. "Den enskilde får bestämma mer". Med de mer långsikta målen blir det förstås mer över. Det som ÄR dramatiskt i Huddinge att sänka från 19.95 till 18.38 på varje hundralapp är mycket för kommunen. Det går utan tvekan ut över välfärden. Men går det att tala med stora ord om just "frihet"? "Du ska bestämma mer"? 

Jag grubblar. Du också?

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,