onsdag 12 maj 2010

Hårda tag av Reinfeldt mot både vårdfusk och fakturafusk

Den senaste tiden har bjudit på rapporter från Stockholms läns landsting om fusk med pengar som egentligen borde gå till sjukvård. I går tog vi upp frågan i en interpellation till landstinget och man får förutse handfasta åtgärder, som det heter, från landstingets ledning med, i det här fallet, Filippa Reinfeldt i spetsen. Kommer det att bli så? Jag förutser det. Men jag är långt i från säker.

Idag skriver Expressens Ann-Charlotte Marteus en knivskarp ledare där hon ifrågasätter varför tonen inte är hårdare från alliansen i landstinget. Det verkar bli en "expertgrupp" och ett möte om etik som ska lösa fusket. Låt vara att hon också spekulerar men där nämns två förklaringar på passiviteten:
Den ena är att Moderaternas gamla glidarfilosofi - "smita från tv-licens och annan skatt kan inte vara helt fel i ett sosseland" - har smittat av sig på inställningen till privatläkare som snyltar skattepengar. Den andra förklaringen är att alliansen är så präglad av sitt långa utanförskap att den fortfarande ser sina valfrihetsreformer inom välfärdssektorn som sköra små plantor som måste skyddas mot brutala sossar till varje pris. Annars kan allt falla ihop som ett korthus.
Det som här tas upp handlar om rena bedrägerier. Som bloggen Strutsnytt påpekar betecknas det som "slarv" av Reinfeldt. Expressen må gå långt i sina teorier men visst fog för kritik tycks ändå finnas. Eller mer än så?

Jag använde Filippa Reinfeldts uttalande den dagen då medierna berättade om kostnaderna för nya Karolinska. Det som vi som ledamöter i landstinget har förbjudits att prata om. Här handlar det förstås om politiska beslut, inte om brottslighet. Det utesluter inte att beloppen vida kan överskrida det som fuskas bort. Så ordet "inte slarva" torde passa mycket bättrer för just detta. Men det finns mer.

tänkter jag inte heller på någon "formell" brottslighet. Men det finns en rad exempel där majoriteten i landstinget visar en häpnadsväckande flathet mot privata vårdgivare. Visst finns goda exempel: De borgerliga har infört vite vid ex brister i besöksrapportering. Alldeles utmärkt. Men det finns fler områden att göra mer på. De senaste fallen där man har varit ganska lama har handlat om vårdgivare som inte har lämpliga lokaler för verksamheten där de borgerliga svajar och verkar nöjd med att "nästan allt" kommer att vara tillgängligt. Gårdagens fullmäktige handlade också om sådant som landstinget ställer som krav i reglerna men som många vårdgivare slarvar med. Då om hälsosamtal för äldre.

Expressens kritik är befogad. Men den kan också vidgas från att handla om fakturafusk till att också gälla kritik mot att Stockholms invånare faktiskt inte får den kvalitet på vården som vi gemensamt har ställt ut. För att åter upprepa det: det är inte bedrägeri i de fallen. Men det är likväl avtal och regler som landstinget ställt upp som aktörer inte följer. Det är flatheten som känns likartad. Kanske med samma bakgrund och därför är Johans frågor till de moderata bloggarna något jag också kan instämma i:
I Moderaternas Sverige är det tydligt att det är skillnad på brott och brott samt straff och straff. Ska det vara på det viset frågar jag mina kombattanter på den ”blå” sidan? Och framför allt följdfrågan är relevant. Vad tänker ni konkret göra åt detta?

- Vårdföretagarna tar förstås allvarligt på det eftersom det skadar ryktet för de privata.*
- Birgitta Rydberg markerar tufft men lägger in en del politiska kängor mot oppositionen, trots det...
- Mattias Lundbäck som utvecklar "suboptimeringstankar"..

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om , , ,