torsdag 6 maj 2010

Sociala medier - kanal för påverkan eller trista megafoner?

Som jag uppfattar det har Brit Stakston två viktiga poänger med sitt debattinlägg i Expressen. Jag snodde ihop en rubrik av dom: dels hur vi ska se på de politiska bloggarna. Är de till innehållet fyllda med läsvärt tankegods? Eller är det bara något av "raka" urklipp från partikansliernas pressmeddelanden?

Det andra perspektivet som lite av demokratifråga: hur ser vi på bloggarnas roll i demokratin? Tar partierna ("de som makten haver") del av bloggarnas kompetens och kunnande, förslag och idéer? Eller är bloggosfären en illa sedd del som hålls på avstånd av makthavare som slår vakt om de egna taburetterna? Blir därmed bloggarna något av partiernas "rättshaverister" som stängs ute och ser bloggen som den återstående arenan?

Brit skriver att den utveckling vi ser...
":främst handlar om att se bloggare som ytterligare en mediekanal, till mest nytta när de med egna ord skriver om det som partiet centralt vill att man lyfter."
Det där stämmer nog indirekt i vissa fall. För egen del må socialdemokrater gödsla med förslag på ganska många områden utan att jag kommer att skriva om det. Helt enkelt därför att de områden jag brinner för är helt andra. Där kan - om det vore så - hur många order som helst ges utan att jag tänker följa efter. Samma sak gäller i grunden också för mycket stora nyheter, som partiet vill se mycket skrivet om i positiva ordalag. Jag avgör. Jag dömer för egen del. Jag och de som läser mina inlägg.

FRA-debatten visade på en slagkraft i bloggosfären. En del av den handlade precis som nyligen om sjukförsäkringen om ett samspel mellan bloggare, "gamla medier" och politiska makthavare. I både fallen må det diskuteras vem som ska hyllas för vad. Men helt klart är att politiker agerade utifrån den debatt som fördes. Kanske är det som i många andra sammanhang att uttrycket "Tillsammans är vi starka" möjligen passar den politiska vänstern bättre som idé men ändå har en otvivelaktig effekt.

Och
för att lägga in självkritik: Jag tror att mitt bloggande faktiskt mer styrs av Svenska dagbladets och DN:s ledarredaktioner än från Sveavägen 68. Det kan någon kanske tycka är helgalet. Men möjligen ocså en positiv del, därav klippet i bilden ovan. Medierna som ser och tar möjligheterna till att involvera bloggare i det politiska samtalet. Viktigt, tror jag.

Bloggens hela tanke borde älskas i en levande demokrati: att var och en kan skriva ner vad som helst, ge uttryck för vad man vill. Är det läsvärt, är det viktigt och är det trovärdigt eller ej, ja det avgörs av läsaren. Och helst i en dialog mellan skribent och läsare. Ska man hårddra det så är det här fullständigt egalt om det är ett kommunalråd eller en helt fristående tänkare som skriver. Det är läsaren som bestämmer i båda fallen. Här gäller det också att se upp: även om de politiskt engagerade som skriver är ganska många upplever jag ibland en stämning att de "riktiga" är de som står utanför alla partiled. "Kan tycka och skriva vad man vill". Ingen tar ifrån någon den rätten. Men det innebär också att den som har engagemanget i ett parti måste mötas med samma respekt som "andra".

Att partierna ser en välorganiserad nätaktivism som viktigt är vare sig fel, fult eller onaturligt. Tvärt om. Den kraft att styra "pennorna" som finns hos partihögkvarteren bestäms (hoppas jag) av bloggaren själv.

Det andra perspektivet: minst lika viktigt. Något som jag måste återkomma till i annat inlägg. Brit skriver:
  Beslutsprocesserna i partierna är så gammelmodiga att det inte finns plats för det medinflytande som skulle kunna skapas av sociala medier


sociala medier?? Twittrarna Dopping Andersson under
Politikerbloggens utfrågning av Sahlin (se Annikas kanal..)

Visst har en del bloggare också positioner för påverkan. Men många som har goda idéer och kanske vill utöva den där viktiga rättigheten att delta i demokratin möter praktiska, kulturella och formella hinder. Partierna har inte strukturer (vilja?) att på allvar låta nätets "tyckare" bli en verklig del av det politiska systemet. Ska makt ges till nätets aktörer ska den plattformen utgå från en given plats i de formella strukturerna. På partimötet.

Det finns åtskilligt att skriva om de sociala mediernas roll, demokratiska funktion och annat. Brits artikel i Expressen eldar förhoppningsvis på debatten ännu mer. I morgon släpps också boken Politik 2.0. Då finns det anledning att återkomma.

Fler som skriver är ex Farmor Gun, Erik Laakso
Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern

Intressant?  Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,