Det är inte på någon punkt okey med politiskt våld!

Igår läse jag om Mikael Valtersson, Sverigedemokraternas kanslichef i riksdagen, som misshandlats. Idag ett nytt dåd. En Sd-företrädare i Gnesta, Frida Grundström, utsatts för ett brandattentat, något som Therese Borg har bloggat om. För den som har läst vad jag tycker om Sd som parti och deras politik är nog läget tydlig. Jag kommer alltid att motarbeta de värderingar som SD står för och den främlingsfientliga politik som de bygger hela sitt politiska engagemang på. Men det politiska "renhållningsarbetet" kan inte tillåtas hålla tillbaka ilska och vrede av det som har skett på ett par dagar. Det är inte, får inte, aldrig någonsin vara okey med politiskt våld!

Jag vet inte om svenska myndigheter lever i den där gamla trygghetskänslan som vi kanske alla drabbats av. "Vi bor i Sverige". "Det händer inte här". Sanningen är ju att det hände redan med Olof Palme och Anna Lindh. Och under sommaren har väldigt många av oss fällt oceaner av tårar i sorgen över det som hände i Norge.

I spåren av all tragik följer också kommentarstrollen, rättshaveristerna och de verkliga särlingarnas kommentarer. På bloggen Runor antyder en kommentar från "Mattias"att den norska terrorn var ett "pr-trick för att få upp opinionssiffror! En annan blogg har ett inlägg med rubriken som antyder att "vänstern" har genomfört dådet, något som förefaller svårt att hitta källa till. Bissar kommentar.

Det finns i dessa tider anledning att markera försvar för demokratin, även om "trollen" och "rättshaveristerna" ibland dominerar på nätets debatter. Det här är allvarligt!

Mer: Svd

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Fler bloggar om Politik

Tragedin i Norge - Finns det politik i hemskheterna?

Jag har jobbat idag. Trots allt har den här tisdagen varit hyfsat normal. Kanske är vi så, vi människor att oavsett vad som händer, inom rimliga gränser, anpassar vi oss eller i alla fall går tillbaka till vardagen. Men lika självklart har offren från terrorattackerna i Norge funnits i mitt medvetande. Jag vet inte om jag påverkas i en riktning som Aktuellts utsände berättade från gårdagens Oslo. Den "rena sorgen" verkar vridas till mer av vrede.

Tisdag. Samma oerhörda gärningsman som i helgen. Men ändå så liten. Så väldigt väldigt liten han är. Eller, och det kanske skiljer mig och många andra från en liten grupp: vi dömer handlingar och gärningar. Inget får mig att vare sig älska, gilla eller ens respektera Anders Behring Breivik. Men det är i huvudsak hans idéer och tankar och gärningar som ska dömas, mer än individen.

Där skiljer vi oss åt. Några menar att det som påverkar individer inte har ett dyft med saken att göra. De tycker att dom själva kan dela terrormannens tankar i stort och smått men att det är handlingen som skiljer dom. "Det här är inte politik", har några sagt under dagen.

När Sverigedemokraternas ledare i dag skulle kommentera en del som sagts av partivänner i Sd tyckte jag att han upprepade det där. Ska kolla på nätet så småningom men det lät som en bekräftelse av teorin att det som hände i Norge inte har något med politik att göra. Intervjun gjordes för att rädda skinnet på ännu fler klantiga Sverigedemokrater. Idag var det Erik Hellsbom, kommunpolitiker för Sd från Varberg. Jag såg inlägget redan i gryningen. Då hade ett femtontal kommentarer getts till SD-företrädare. En hyllade "analysen". Resten som möjligen var partivänner som anade vart det skulle barka fördömde. Under dagen har inlägget raderats efter order från partiledningen. Men det lever kvar på nätet trots det.

Du vet nog som jag en del andra exempel på klantiga uttalanden från Sd-företrädare som tillsammans med en bekräftelse på att de gamla rötterna i "Bevara Sverige Svenskt" lever kvar. Och utan att på samma veckodag dra några som helst jämförelser: men vi har också nazisten från Filipstad som bytte till Sd och som menade att mångkultur är ett hot mot julafton. I går nämnde jag ett annat exempel, nonchalerat av ledaren Åkesson, där en Sd:are beskriver Romer som "gräshoppor".

Det är i den miljön, det är i den idévärden som massmördaren i Norge har verkat. I Norge blir Jimmy Åkessons "partivän", Fremskrittspartiets ledare, upprörd och menar att mördandet är lika allvarlig brott som den som antyder att det har med politik och med FrP eller för den delen SDs värderingar att göra. "Lika allvarligt." Betänk vilka referensramar en person har som uttrycker det.

Vi är väldigt många som gråter, sörjer och rent av blir förbannade efter det som har hänt i Norge. Många av oss, väldigt många, har bestämt oss för att till varje pris bekämpa de idéer och tankar som är grunden för terrorattentaten i Norge.

Det är INTE opolitiskt! Inte heller av Anders Behring Breivik. Han medgav så sent som igår att attentaten utfördes för att "ramma" socialdemokraterna i Norge och stoppa rekryteringen till partiet framöver. Därför såg vi - och imponerades - av en norsk statsminister som i minnesstunden och i alla sammanhang har påmanad det motsatta: Öka det politiska engagemanget och stå upp för solidariteten. Jens Stoltenberg har inte gjort partipolitik av terrorn utan står upp för hela det norska folket. Men utan att en tum vika ner i kritiken mot främlingsfientlighet. Icke ta partipolitiska poäng men samtidigt stå upp för de värden som Jens Stoltenberg talade om.

Som en liten avslutning: terrorn och morden i Norge, utförda av Anders Behring Breivik, drabbade mina partivänner i Norge. Ingen och ursäkta uttrycket, djävel, ska påstå att det är politik mot ett litet parti i Sverige som gör att jag skriver det jag gör. Det är sorg. Det är vrede. Det är vrede mot främlingsfientlighet, islamhat och rasism som får mig och inte minst Norges socialdemokrater att nu markera mot yttersta högern. I Norge samlas man över partigränser. Men så sker också i Sverige. Tänkt om vi framöver få se mer av samtal i riksdagen över blockgränserna som gör att vi gemensamt stänger ute de tankar om mångkultur som ett hot, som Anders Behring Breivik skrev om i sitt manifest, som var grund för hans illdåd men som också lever hos en del svenska ytterkantsrörelser.

Man ska inte göra politik, säger Åkesson. Nej, inte partipolitik. Inte som del i parlamentariskt spel. Men som Åkesson själv har fört fram tankar om massinvandring, om islamisering och annat som också varit basen för terrorangrepp. Då finns en politisk dimension. Där ljuger Åkesson av väldigt väldigt kända anledningar.

Fler som bloggar: Svensson, Röda Berget, Martin Moberg, Katarina Nyberg Finn, Roger Jönsson, Jämlikhetsanden, Thomas Böhlmark, Kent Persson, Scaber Nestor, Nikke Index, Fritt Ur Hjärtat, Annarkia, Christian Ottosson, Anna Wikström, Matilda Ernkrans, Sanna Rayman, Maria Ferm, Michael Granstedt, Sebastians tankar. Anna Ardin, Emma Opassande, Krassman, HAX; Peo,

Mer:
DN om överlevande 11 sept,.DN om advokatens syn på den han ska försvara. Svd om när terroristen visar sig vara blond, Daniel Swedin, Ab med ledare, Emanuel Karlsten om att älska mänskligheten




Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant  Läs även andra bloggares åsikter om politik, oslo, norge, jens stoltenberg, sverigedemokraterna, expo, Anders Behring Breivik

Förpassa hatretoriken bort från svensk politik

Förmodlingen surnar Sverigedemokraternas Ledare, Åkesson, till ordentligt idag. Hela det jobb han har lagt ner på att putsa partiet så glänsande vackert för att kunna smörja sig in i riksdagen riskerar att falna och smutsas ner. Den norske massmördaren Anders Behring Breivik har i sitt så kallade manifest lyft fram Åkessons parti som ett mycket gott exempel. Breivik menar, enligt DNs papperstidning, att Sd "fångat de flesta svenskars oro för landets invandrings- och integrationspolitik".

Idag har också Aftonbladet en viktig ledare där Anders Lindberg tar upp den politiska omgivning i vilket de tragiska dåden i Norge planerades och genomfördes. Hans slutsats är viktig också till svenska folket:

Bästa sättet att hedra de som dog i ­fredagens terroristattack är att gemensamt ta ansvar för att förändra det ­politiska klimat som gjorde hatet möjligt.

Det hatet, det vet några av oss bloggare, finns på nätet. Det hatet kommer som på beställning efter inlägg som det jag nu skriver. Det hatet drabbar enskilda och grupper, ibland brutalt och direkt. Kanske mer ofta i form av diskriminering och främlingsfientlighet. Det hatet spelar på och byggs upp genom att ställa grupper mot grupper, genom att utgå från att vissa är mindre värda en andra. Det hatet och det föraktet förklarar att en riksdagsledamot för Sd direkt efter explosionen i Oslo började insinuera vilka grupper som låg bakom. Det är sannolikt också ett sådant hat men betydligt mer tillslipat och nedtonat, som får Sd-ledaren att hylla denna sin riksdagsledamot, Kent Ekeroth. På samma sätt är det nog ett sådant hat mot vissa gruppers om får SDs Åkesson att inte ta avstånd från en Sd-medlem och fullmäktigeledamot i Trollhättan som kallat en viss grupp människor för "gräshoppor".

Relationen mellan hatets ideologier och de nu riksdagsinvalda Sverigedemokraterna har illustrerats mycket brar av partiets tidigare ledare i Filipstad. En man som varit engagerad nazist men som kommit till insikt om att det är en föga framgångsrik etikett om man vill påverka. Mannen som beskrev partiets uppgift som ungefär att försvara Sverige mot hotet mot traditioner. Som julafton och midsommar...

I tidigare inlägg har jag markerat att jag inte för en sekund tror att vare sig Åkesson eller andra i partiets riksdagsgrupp ger stöd åt terrordåd. Men viktigt är att se att det politiska samtalet påverkar. Att nu följa Jens Stoltenbergs råd om att prata mer politik, stärka demokratin, stärka solidariteten och satsa mer på unga som vill påverka samhället är oerhört viktigt. Att väljarna i kommande val samtidigt förpassar partier som talar om en del folkgrupper som "gräshoppor" långt bort från riksdag och lokala församlingar känns i det perspektivet också oerhört viktigt.

Mer: DN1, DN2, Michael Granstedt, Krassman, Sebastians tankar, Martin Moberg, Mitt i steget, Röda Berget, Emanuel Karlsten,

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, oslo, norge, jens stoltenberg, sverigedemokraterna, expo, Anders Behring Breivik

Rättvisans gång och marknadsföring av ondskans idéer

I skrivande stund samtalar man i NRKs direktsändning om hur vuxna i Norge ska förklara helgens händelser för sina barn. Jag beundrar alla som tar den oerhörda utmaningen och som ändå försöker förklara och försöker belysa det som vi alla har svårt att hantera själva. I alla fall jag själv.

Två andra nyheter idag gav mig obehagets ilningar genom kroppen. Dels NRK som under dagens sändningar har analyserat material och "manifest" från Anders Behring Breivik. Det verkar som den norska massmördaren ser de liv han har släckt och den skadegörelse han har orsakat för lång tid framöver som något av en parantes. Det centrala i attentaten är att marknadsföra de idéer som ABB har om det mångkulturella Europa och om "skadorna" med det mångkulturella. ABB är själv en "korsfarare" med uppgift att stoppa utevcklingen i en kamp som kommer att pågå länge, fram till 2083. Jag väljer att inte länka till eländet men för den nyfikne är det bara att googla på ex 2083, på namnet A European Declaration of Independence eller läsa Emanuels ordmoln.

Den andra nyheten idag var att attentatsmannen önskade en öppen rättegång. I en rättsstat som Norge har även Anders BB rätt till en advokat och en öppenhet i processen. Det är omistliga principer i ett modernt samhälle. Men principer som är till för att göra gott kan också föra med sig negativt. Det verkar som om just öppenheten i prövningen av brotten har varit en lika viktig kanal för gärningsmannen att marknadsföra idéerna som själva terrordåden.

Så, vi som inte en sekund är beredd att erkänna de mörka idéer som massmördaren i Norge så gärna vill sprida: Hur kan vi göra medvetna val i nyhetsförmedling, i aktiviteter på sociala medier och på annat sätt se till att gärningsmannens önskningar om tankegodset spridning kan begränsas så mycket som möjligt? Var och en har självklar rätt till yttrandefrihet. Åter: Självklart en rätt. Men även jag har ett ansvar för hur jag använder den. Hur gör jag bedömningar i mitt skrivande, talande och nyhetsförmedlande som kanske hellre går emot Anders Behring Breiviks önskemål än blir ett sätt att "medlöpa" (medvetet eller omedvetet)

Journalisten Emanuel Karlsten hann före mig med tankar om detta och inte minst analyserar han på Svt debatt hur medierna de senaste dagarna redan har gått i en fälla. Allt material som har använts är noga förberett av terrormannen själv. Alla uppgifter är tillrättalagda och all information ordnad till att bli en central del i ABBs "PR-verksamhet" som omsluter terrormorden och bomddådet. Var och en som är "aktör" i medier och sociala dito, bör nog tänka till över detta inför de fortsatta rapporteringarna från händelseutvecklingen i Norge.

För det handlar inte heller om journalistiska principer och yttrandefrihet. Hur mycket vi alla än förstår att terrorangreppen i Norge säkert fördöms av de flesta så ligger de tankar som terrormannen själv har som utgångspunkt för dåden i samma politiska "härad" som de främligfientliga krafter som agerar också i vårt land, också i svensk riksdag.  Jenny Lindahl twittrade om ett citat från Fremskridspartiets ledare. "Lika illa som det som hänt, är att medierna försöker hävda hans politiska hemvist i Frp" lär den norska partiledaren för Norges egna "Sverigedemokrater" har sagt enligt Jenny. Det där med "lika illa" är måhända att ta i. Grovt!

Precis som detta uttalande finns en rad uttalanden från svenska Sverigedemokrater som inger oro. Inte alls en tro från min sida att partierna Sd eller FrP nu står för en direkt våldslinje. Men utan någon som helst tvekan innehåller delar av Anders Bering Breiviks tanke- och idégods samma budskap som dessa två partier. Den som till äventyrs tvekar kan söka av nätet och jämföra eller exempelvis ta tel av Expos analyser.

Det vidriga i Norge ska nu få sitt rättsliga efterspel. Förhoppningsvis markerar alla partier nu sitt avståndstagande från främlingsfientlighet, hat mot socialdemokratin, "marxism" eller de islam-hat som bygger upp mycket av den yttersta högerns engagemang. Norge kommer att jobba stenhårt för öppenhet, för ett ökat politiskt engagemang och för värderingar om solidaritet. Sverige måste göra sitt!

Mer läsvärt i Expressen,
Fler som bloggar. Emanuel Karlsten om medierna, om ett manifest och om SD-utspel.
Beelzebjörn, Roger Jönsson om extremhögern i centrum av debatten, Lena Sommestad om hatets grogrund och språk, Johan Westerholm om främlingsfientlighet och utanförskap, Röda Berget om en attack mot socialdemokraterna, Thomas Böhlmark om ett socialdemokratiskt sår i själen, Torbjörn Jerlerup om terroristen Breivik, Anna Andersson om attack på demokratin, Anders Ågren, Martin Moberg, Sebastian Stenholm, Olas tankar,

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern Intressant
Läs även andra bloggares åsikter om politik, oslo, norge, jens stoltenberg, sverigedemokraterna, expo, Anders Behring Breivik

Jimmie Åkesson dumpar retoriken om invandrarpolitiken?

Strax innan han ska inleda det sista talet under årets Almedalsvecka ser jag på Twitter att Sverigedemokraterna har tappat en tredjedel av väljarstödet. Allt enligt en ny mätning från SKOP. En annan mätning i Expressen från Demoskop visar att (S) har det största stödet på över ett år. Tecken? Och kanske är också att regnet börjar falla över Huddinge när Åkesson talar i Visby ett tecken.

I början av talet gjorde Åkesson som en del andra Sverigedemokrater: talade svenska helger. "Julafton kom också i år" påminde Åkesson men verkar missa att det faktiskt är Sd-företrädare som sagt sig finnas till för att rädda just julafton! Jag kom då att tänka på ett par inlägg jag skrivit tidigare. Om SDs ledare i värmländska Filipstad som berättade om de hot som Sd tyckte sig se och fanns till för att stoppa: Hotet mot traditioner och helger i Sverige. Det var före valet 2010. Eftersom partiet nu sitter i riksdagen, trots allt, är det väl bra att bli mer strikt i analysen av partiet. Det är inget skämt att man kan nå politiskt inflytande även med de rasistiska och nazistbefläckade rötter partiet har. (exempelvis "mannen i Filipstad)

Idag skriver Åkesson i SvD  om att lämna den här enkelspåriga linjen om invandringen som den enda frågan. Även i dagens tal anpassade sig Åkesson till detta genom att nästan inte alls tala om det. Ändå lyser det igenom på punkt efter punkt, även i de traditionella och så ofta absurda förvanskningar av fakta som SD gör för att legitimera sin främlingsfientliga politik. I dagens tal med att tala om svenska våldtäkter i världsledande nivå. "Bara Lesotho ligger högre". Och som bekant handlar det inte om att debattera våldtäkter utan om en mörkerretorik för att spy ut främlingsfientliga teser över landet.

Åkesson vill vara den "mittenkraft" som balanserar höger och vänster, säger han. Därmed tar han också kampen mot främst Miljöpartiet. De gröna verkar ju vara på väg att få statsminister Reinfeldts inbjudan till maktens korridorer. Frågan är om han har en chans. Ska man lyssna till Reinfeldt är det nej. Men samtidigt har Sd till allra största del röstat som den borgerliga regeringen. Och nu är Reinfedts stora dröm att kunna genomföra ett femte jobbskatteavdrag. Åkesson markerade idag att han gärna kan ställa upp på detta. SD menar som Reinfeldts regering, att jobbskatteavdragen har "haft en jobbskapande effekt".Det blir utan tvekan en intressant politisk höst.

Sverigedemokraterna må försöka förändra retorik och förändra bilden och spackla till sig med politisk  "make-up" för att befästa sina platser i riksdagen och därmed behålla ett politiskt inflytande. När man gör det försöket med citat av socialdemokratiska ledare, talar folkhem samtidigt som hela grunden för politiken tar utgångspunkt i förakt för människor av annan härkomst, ja då mår jag illa. Dagens förhoppning är väl att vädertecknen är just tecken om mörker för Sd, inte för Sverige, och att SKOP-signalen om att Sd har tappat en tredjedel av väljarstödet visar något om en ljusare framtid.



Mer: AB, DN1, DN2, DN3, Svd, Svd2, Exp, GP,
Fler som bloggar: Tokmoderaten om Nalle Puh, Lena Hörngren, Leines blogg,

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, sverigedemokraterna, almedalen, jimmie åkesson, alliansen, miljöpartiet, fredrik reinfeldt,

Riksdagen, twitterrykten och trista kampanjer

 

vännen Edvin får illustrera twitterkampanjandet...men han bloggar också...

Dagens pseudohändelse har ägt rum med riksdagshuset som epicentrum. Att det inte har hänt är en del väldigt tydliga med. Andra, en del valda och andra betalda, har på twitter varit oerhört ivriga med skicka meddelanden om att det har hänt. Så blir twitterflödet, som förstås också innefattar svensk media, en "händelse". Idag var ryktesspridningen från ett gäng unga/yngre ledamöter på allianssidan att (S) skulle förhandla med (Sd), något som tillbakavisas av båda partierna.

 En del i det politiska spelet är att få ut sin idé, sitt förslag eller till och med den bild man gärna ser väljarna ha av motståndaren. Jag är total motståndare till "negative campaigning" i den meningen att man sprider lort, talar osanning och i de allra flesta fall även om undantag förstås finns, talar negativt om person och inte om politiken. Till persondebatter måste trots allt få höra kommentarer om ledande politkers gärningar, handlingar och uttalanden. Att det görs med något som heter twitter och att det görs med pekfingret på mobilen, på laptopen eller på läsplattan bör inte vara fokuset. Däri ligger ingen större källa till kritik jämfört med händelser tidigare i historien där fjäderpennan, bläcket, skrivmaskinen, telegrafen, faxen eller liknande tingestar har används vid uppgiftsspridandet.

Det som gör dagens medvetna placering och spinn så tveksamt acceptabelt (minst sagt..) är att det inte är sant. Det andra att det handlar om en fråga som är regeringens kanske känsligaste, vid sidan av sjukförsäkringen. Allianspartierna har inte egen majoritet i riksdagen. Däremot visar granskningar att regeringen får ett tämligen frekvent stöd från Sd. Kort sagt, som Ekots rubrik löd för en tid sedan: "Sverigedemokrater röstar oftast som regeringen". Att få försöka dra på med en nedsolkningskampanj mot (S) därför att någon har sett (kanske) en person sitta på ett rum (kanske)  och pratat ? skällt ? överlagt ? eller ..tyst bara suttit och väntat på...? ... är knappast seriöst. Ni har viktigare frågor att pyssla med i det där huset. Leda landet, till exempel.

Mer: AB om samarbetsrykten,

Fler: Annarkia, Peter Högberg, Peter Johansson, Martin Moberg, Högberg om sociala medier, Thomas Böhlmark, Tokmoderaten, Sebastian Stenholm om politik.

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, twitter, riksdagen, sverigedemokraterna,

Granskningen av SD värd att följa

Igår skrev jag ett inlägg om Aftonbladets och Expos granskning av Sverigedemokraterna. Tidningen fortsätter idag med en artikel om partiets inre kärna. Ledarsidan innehåller en krönika av Anders Lindberg som bland annat tar upp farhågor för att samarbetstankar sprids från de södra delarna av landet upp mot Stockholm, riksdagen och rikspolitiken.

I sig själv är granskningen av partiet oerhört angelägen. Jag vill inte att det ska vara tyst om att ett parti med den tragiska syn på andra människor som partiet har, fått ytterligare fäste i Sverige. Men AB gör också en viktig insats för att balansera andra som har "spårat ur". Att Svt:s nyhetsprogram nu rapporterar som om Sd är ett av flera partier är en sådan mycket dyster utveckling. Jag tillhör verkligen inte de som tycker att partier och politiker som tycker annorlunda ska "bort" i vanliga fall. Men de rötter, de värderingar och de sakpolitiska förslag som Sd står för hör inte hemma i ett modernt samhälle år 2011. De är mina värderingar som jag tänker fortsätta uttala.

Mer att läsa.

  Svek kompisarna för SD-karriären William Petzäll, 22 – framtidslöftet

  Här är alla SD:s riksdagsledamöter Aftonbladet har kartlagt de 20 nya makthavarna i riksdagen

  År för år – här är ”Fantastiska fyran”

  De fyras gäng Åkesson – ledaren 

  Sanning 1 – Så bildades partiet

  Sanning 6 – Vit makt-koppling

  Sanning 5 – Partisymbolen

  Sanning 3 – Ny Demokrati

  Sanning 4 – Flygbladen

  Sanning 2 – SD 1995

  SD – år för år Från nazistrotat parti i marginalen till riksdagen

  SD tiger om sin historia Vi granskar den tillsammans med Expo
Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, sverigedemokraterna, främlingsfientlighet,

En välkommen granskning

[uppdaterad] Ibland har det verkat som om hela Sverige efter valet har satt legitimitetsstämpel på de främlingsfientliga i Sverigedemokraterna. Visst har de andra partierna i riksdagen vid några tillfällen varit tydliga i sina markeringar mot SD. Men tonen, inte minst i medier som Sveriges television, har jag ändå uppfattat som en långsamt okey-stämpel på Sd. "De är faktiskt invalda". För mig är deras värderingar, deras sakpolitik och inte minst deras bakgrund med kopplingar till ytterkant, nazististiska rörelser och annat mörkt, ett hinder för att "gilla" eller ens acceptera. Att väljare har röstat är en sak. I politikens uppgift ligger också att övertyga och i det här fallet handlar det om att berätta vad partiet i grunden är, bakom partiledarens välkammade yta.

Anders Lindberg skriver bra om detta på Aftonbladets ledarsida idag. Därmed startar tidningen en granskning av Sverigedemokraterna som jag välkomnar. Kalla partiet för det de faktiskt är. Berätta varför partiet ser invandrare som ett hot mot julafton och midsommarafton. Berätta för de väljare som röstade Sd hur det kommer sig att partiledare Åkesson läser dikter som i dess mest aktuella användningsområde i övrigt jag kan hitta på nätet leder mig till Vit makt-musik och Ultima Thule. Och fortsätt klä av partiet all kosmetisk preparation man har utfört på sina få politiska förslag där syftet egentligen bara är en sak, en politik, en väg.

En politisk linje som däremot inte håller för någon som helst närmare titt.

Uppdatering: Sd fortsätter idag sin offensiv allt enligt de grundläggande fördomarna, idag genom att erbjuda Reinfeldt stöd för skattesänkningar mot förändringar i invandringspolitiken.

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, sverigedemokraterna, rasism, främlingsfientlighet,

Alliansen och överläggningar med SD?

Riksdagens utredningstjänst har räknat. Det handlar om voteringar i riksdagen och hur det ser ut med stödet från SD. Kartläggningen visar att partiet vid de flesta tillfällen har röstat med alliansen. Sverige har en minoritetsregering. Ibland kommer det bort lite i debatten. Och såna här undersökningar kan ibland vara lite korkade. I kommuner och landsting, precis som i riksdagen, fattas de flesta beslut i enighet. En del ärenden blir det debatt om och en del voteras om. Kartläggningen kan möjligen, som också Sven-Erik Österberg säger i Aftonbladet, vara mer en dementi och kontring om påståenden att (S) skulle samarbeta med SD. Nu är det väl också så att partiet (S) har betydligt mer angelägna uppgifter att pyssla med internt.

En sak i Aftonbladet "stör" mig nästan ännu mer än voteringssiffrorna: Enligt Österberg finns indikationer på överläggningar mellan allianspartierna och Sverigedemokraterna. Jag är väldigt nyfiken på detta. Vad är det för indikationer? Och om nu (S) gruppledare i riksdagen uttalar så? Vilket svar får han då från allianspartierna? Om det stämmer.

Ibland får jag en ilande känsla av att både andra partier och medier alltmer börjar acceptera Sd som ett parti som många andra. De grunder som partiet vilar på, med främlingsfientligheten som fundament, blir därmed mer och mer legitimerad i Sverige. Jag köper inte det.

Fler som bloggar: Alliansfritt,
Mer i DN, SvD

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, sverigedemokraterna, alliansen, främlingsfientlighet, riksdagen,

Bra att Nobelstiftelsen portar Åkesson från festen

Ser i medierna att Nobelstiftelsen har beslutat porta Sverigedemokraternas ledare från festligheterna. Man, i form av en enig styrelse i denna privata stiftelse, gör det med hänsyn till att de värderingar som Åkessons parti står för inte "platsar" i Alfred Nobels anda.

Vi gillar olika!

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, nobelfesten, jimmie åkesson, sverigedemokraterna, alfred nobel

Vilket ansvar tar man på sig om man legitimerar Sverigedemokraterna?

En del röster i debatten har haft budskapet: "okey att Sd är främlingsfientliga. Men nu är de invalda - därför ska de ses som ett vanligt parti". Jag har ohyggligt svårt att förstå den synen. Det är självklart att väljarna bestämmer. Och alltför många av dem har genom sin röst placerat partiet i riksdagsbänkar. Men att bortse från SD:s verkliga syften, ena stora hjärtefråga som bygger på främlingsfientlighet och mörk människosyn får inte vara effekten nu när partiet uppträder som politisk kraft i riksdagen. Jag tror inte att lärarfacken aktivt har "legat på" medierna för att uttala sitt stöd för SD:s betygsmotion. Men problemet för alla krafter som vill ha ett Sverige som tar ansvar för människor i nöd är att man indirekt bidrar - utan egna syften - till att Sd får en betydelse i svensk politik. Ett parti som andra? Även om jag alltså inte tror att lärarfacken ringer redaktionerna för att lyfta fram SD-förslag är det nog viktigt att tänka på frågan: vad har man / tar man på sig för ansvar om man i olika sammanhang lyfter upp och / eller legitimerar SD som parti rent allmänt?

DN skriver en viktig ledare. Ta debatten men inte utifrån Sd:s världsbild, är tidningens budskap och som många andra slår man hål på den grund som Sd bygger sin argumentation på. Det finns oerhört mycket för riksdagens övriga partier att debattera och lägga om för att stärka integrationen, bekämpa främlingsfientligheten och motverka segregationen. Det kommer aldrig att kunna göras i någon form av samspråk med Sd. Om nu någon tror det. Jag har inte läst Sd:s motion om betygen men möjligen finns där ett papper som undantagsvis inte tar utgångspunkt i en främlingsfientlig syn. Det vore just undantag, om det nu är så.

Mer: Peter Soilander, Jesper Strömbäck, Svensson,

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, sverigedemokraterna, riksdagen, främlingsfientlighet,

Jag gillar olika! Jag ogillar Sd!

Sverigedemokraterna, partiet som enligt egen utsago slåss för att rädda våra fornminnen och julafton, är invalda i riksdagen. Är det ett resultat av att partiet stärkts genom att vara "offer" i svensk politik? Eller finns andra förklaringar? Och är det  rätt eller fel att stänga ute det främlingsfientliga högerpartiet med upprepade nazistkontakter och nazistprofiler i sina led från riksdagens utskott? "De kan ju öka ännu mer"?

Jag är oerhört tveksam till tesen att "ta debatten med Sd", att behandla partiet som vilket som helst och att helt enkelt köpa den smörkletiga variant av en samling för rasister som Sd har blivit och som gett nuvarande positioner.

En följd av resonemanget "se SD som ett parti som andra" kunde den som såg Kvällsöppet tidigare i veckan se. Jimmie Åkesson i studion, han får en fråga, han vräker ur sig någon drapa om muslimer - "och så är det reklam". TV4 står som förmedlare av ett direkt vidrigt uttalande som inte bemöts, inte ges perspektiv. De ska behandlas som andra. Jag spyr.

De svenska partierna har inte ett dyft att skämmas för om de i riksdagen ser till att minimera partiets möjligheter att påverka så mycket de nu kan. Ta gärna diskussionen med de väljare som har röstat på partiet om vad de i grunden står för men låt "eländet" sitta i ett hörn så ensamma de nu kan. Det finns ett aber som är principiellt och det är att partiet har fått så pass starkt väljarstöd att man ändå har valts in av väljarna. Enligt min uppfattning tack vara denna veka syn på att hålla rasismen stången för att i stället leva efter övertygelsen att "får de vara med vill ingen ha dom". Svenska väljare ansluter sig nu i strida strömmar till olika upprop för mångfald och mot rasism. Det är viktigt och angeläget nu och framöver. Och jag vågar lova svenksa folket: vare sig fornminnen, julafton eller midsommarafton är hotade, som SD-ledaren i Filipstad varnar för på youtube-klippet som i sig är en god upplysning om vad väljare nu har valt in i riksdagen. 

Läs mer:
Björn Nilsson, Kulturbloggen, Annarkia, Svensson,

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, sverigedemokraterna, val 2010,

Sverigedemokraterna - partiet som slåss för rätten till julafton

Jag lämnar biblioteket i Huddinge med boken "Slaget om svenskheten" av Lodenius/Wingborg i handen. Ett taxi kör förbi. Jag ser skymten av en kvinna i bilens baksäte. Kvinnan kan förstås komma från Sverige, precis som jag. Men hennes hy gör att jag gissar på en bakgrund eller kanske föräldrar från ett afrikanskt land. Kanske. Och föraren av taxin då? Om nu bakgrunden har någon betydelse. Kanske från turkiet. Eller grekland. Taxichaufför. Kanske en tidigare industriarbetare, hitlockad av svenskt näringsliv på sjuttiotalet. Var med och gav Sverige tillväxten. Sen i omstruktureringarnas tidevarv blev det taxin. Trots en, vad vet jag, ingengörskompetens? Som alla Taxi Stockholms bilar är den här också försedd med dekalen "Pride festival". En otänkbar taxi i Sverigedemokraternas drömSverige.

Boken jag lånade har undertiteln "Ta debatten med Sverigedemokraterna". Jag har tidigare skrivit om tveksamheter till just det rådet. Inte mot att debattera de frågor som partiet intresserar sig för, tvärtom. Men hellre ta debatten mot än med SD. Mer en känsla än genomtänkt taktik, helt enkelt därför att jag inte ett dyft tror på partiets nya fasad. En gammal sönderrostad folkracebil som nu ska säljas som en välpolerad Lamborghini, kanske.   

Boken är en genomgång av partiets bakgrund men framför allt sakpolitik. Jag ska läsa den. Men för att skriva ett inlägg i Kent Perssons "veckans bloggdebatt" om Sverigedemokraterna behöver jag inte ha läst boken. Jag börjar i värderingarna om samhället och synen på människor, mina egna och jämför det mot det jag utläser av partier längst till höger. Som SD.

Filipstad får vara min första utgångspunkt. Den ledande politikern i videon ovan (hittat hos Björn) är en före detta nazist. De finns i SD.s "bank" av kandidater. Han tar nu avstånd från detta historiska: Man kan inte vara nazist och företräda Sd, menar han. "Det är omöjligt". Samtalet med reportern ger intressant information om partiet.

Reporter: - Vad Sverigedemokraterna i Filipstad står för och vill driva för frågor    är inte helt glasklart
SD-man:  - ja, bevara den svenska kulturen
Reporter:   - vad tänkter du på då?
SD-man:  - Fornminnen... och ....ja, som till till exempel....Julafton och midsommarafton...

Den lokala ledaren i Filipstad ser inget direkt hot mot julafton från de andra partierna. Men på sikt så... Nu ska man vara försiktig. Att partiet lokalt har företrädare som inte är ordentligt "medietränade" ska inte tas som intäkt någon form av inkompetens hos partiets centrala ledare. I stället är väl Jimmie Åkesson en partiledare som, utan någon som helst genomförelse i övrigt, har försökt sig på Reinfeldts "Nya moderat"-förändring, allt för att få bort det gamla. Han verkar lyckas ganska bra i medierna men på interna möten kan inte ens topp-ledarna hålla sig borta från sina gamla rötter. Jimmie Åkesson med citat av dikter som i modern tid bara verkar ha använts i vit-makt-musik. En partisekreterare som talar om "förräderi i riksdagens korridorer". Ett parti som helt fräckt säger sig verka i Astrid Lindgrens anda men som vill ta bort rätten till vård för papperslösa. Och förvisso ett parti som säger: Inga religiösa byggnader, med en för svensk byggnadstradition, främmande arkitektur, skall få byggas.

 

Vice partiordförande Jonas Åkerlund fick entusiastiska applåder för slagordet ”ett folk, ett land, en nation”, en fras med antydningar bakåt i historien. Svd 19 oktober 2009  OM detta har Sd-företrädare protesterat och menar att det exakta citatet ska vara:”vi är ett folk, vi äger ett land och vi har våra traditioner”.

Det finns, menar jag, tillräckligt i SD:s syn på människor med annan bakgrund eller för den delen sexuell läggning som borde få väljarna att avstå från att lägga rösten där. Kadern av "före detta" nazister i partiets förtroendeled i sig också tillräckligt för att "Våga vägra SD riksdagsplats". Raddan av citat, uttalanden, jämförelser, påståenden och en anad uppväxt med vit-makt-musik som ibland visar tillbaks på partiets ursprung med personband till exempelvis Nordiska Rikspartiet, det senare bra kartlagt i boken Sverigedemokraterna av bl.a. Stieg Larsson.

En sak talar för att jag hade fel och många andra rätt: "Ta debatten..". Sd-företrädare verkar så uppfyllda av sin mission att göra "Sverige svenskt" att man i ekonomiska och sakliga debatter springer på minor efter minor. Man använder återkommande gånger helt tokiga beräkningar och exempel. Där tänker jag inte bara på de rena lögnerna om hur äldre invandrare tjänar så mycket och svenska dito drabbas av fattigdom, ett SD-favoritområde, väl retoriskt slaktat av bl.a. Lena Mellin.

Den närmast absurda fokuseringen vid att visa "invandringens kostnader" går ibland över alla gränser. Niklas Andersson som på SD-kurirens hemsida räknar på sitt speciella sätt, citerat i boken av Lodenius:

"Låt säga att en äldre invandrare kommer hit och får ålderspension. Han äger en bil och sliter på vägarna varje gång han kör.

Det kan verka like för mycket "tomtar" över SD. Jag tror det är ett farligt sätt att se dem. Det finns till och med i mina (säkert nu också) besökande SD-kommentarer sådant som ser ut som "puckat" men som har betydligt längre historia och mening. Ta exemplet med angrepp på inte minst S-märkta företrädare och kanske särskilt att slå mot "låg utbildning". Jag ser sådana kommentarer här men redan i Stieg Larssons bok tas det som ett av "signumen" på det sätt som SD och dess föregångare alltid har angripit demokratin. Detsamma om ifrågasättandet att Sverige är en demokrati.

Det är utmärkt att den här debatten upprepas igen. Även om SD som andra liknande "rörelser" har en jordmån i utestängningen, att kunna spela på "vi är nedtryckta-"argumentet så måste debatten tas. Ytterst handlar det om Sverige ska vara ett öppet och tolerant ställe att bo på, där människor får växa utifrån sina förutsättningar, kunskaper och drömmar. Mångfalden, ett av SD:s stora hatobjekt vid sidan av socialdemokratin, ger oss oerhörda värden både ekonomiskt och mänskligt.

Jag återkommer i SD-frågan och hoppas att fler kommer att bidra....


Fler som har bloggat:
Kulturbloggen, Peter S, Borgarbarnet, Nikke, Tokmoderaten, Thomas, Henrik, Moderata Perspektiv, Smurfgodis , Beelzebjörn ,  bloggen sverigedemokraterna.de/ (info om SD), Martin Moberg, Sagor från livbåten, Rasmus,

Har tidigare skrivet "ett par" inlägg om Sd.
- Aftonbladet publicerar anti-muslim-artikel av Åkesson -´Och "full strid" för "Ett folk, ett land, en nation"
-Sverigedemokraternas Astrid Lindgren-kupp väcker befogad vrede
- Stort och viktigt engagemang mot rasism och främlingsfientlighet!

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, sverigedemokraterna, val 2010, veckans  bloggdebatt,

Heder åt SvT - SD bjuds inte till partiledardebatt

Vaknar upp i solhettan på gräset, kollar datorn och ser till min glädje att SvT bestämt sig för att inte bjuda in de främlingsfientliga partiet Sverigedemokraterna till slutdebatten. Det finns fler anledningar att uppskatta beslutet. Det första är förstås att valdebatten hålls mellan partier som ändå har en gemensam utgångspunkt i en positiv syn på människor. 

Det andra är möjligen ett något mer teknokratiskt agument: Men SvT har svajat med principerna. Ska ett parti som i opinionsmätningar ligger bra till erbjudas plats i partiledardebatten? I sig kan ju en närvaro just där bekräfta partiet, ge status och därmed en skjuts över spärren. Så var det 1991 när Ny Demokrati med hjälp av SvT i flera sammanhang blev riksdagsparti. Men principen är viktig att hålla. Att partier med säte i riksdagen möts i den största av debatter är naturligt.

Visst: det kan vara jobbigt för partier som ställs utanför. Piratpartiet har tagit platser i EU-parlamentet och är i de sammanhang nu "etablerade". Men släpps principen blir det allför slumpmässigt, om man nu inte utgår från opinionsmätningar. Vad händer då om centern och kristdemokraterna strax före valdagen når lite lägre än spärren? Om principen vänds och partier utanför riksdagen deltar av andra skäl: hur sätts gränserna? Kalle Anka-partiet i slutdebatten?

Mitt i sommaridyllens Sverige ser jag genom Maria Ferm och Louise Persson att Magnus Betnér fortsätter skola sina läsare om Sverigedemokraterna och inte minst om deras sätt att "räkna kostnader". En räkneövning som Louise också har gjort.

Allt sånt hedrar de som lägger tid och kraft att sakligt bemöta tokerierna. Men egentligen räcker det att ta ta ställning till sig själv: vad är det för människosyn jag har? Ser jag människor som lika mycket värda? Ser jag ett gemensamt ansvar för andra som självklart? Tack och lov verkar en överväldigande andel av svenska väljare se "livet" just på det sättet. Därför kommer Sd inte in i riksdagen.


Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern 
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, sverigedemokraterna, val 2010, partiledardebatt, svt, främlingsfientlighet, magnus betnér,

Kapad opinionsmätning visade 46 procent för SD

Läser om en opinionsmätning på TV4 och Kanal 5 som gav SD så svindlande siffror som  över 46 procent. Partiet (eller ..sekten..) misstänks nu ha kapat hela projektet med en kraftfull mobilisering.
Det verkliga utfallet är väl snarare som dagens mätningssammanställning. Där fortsätter Sd ner mot fyraprocentspärren och vi kanske kan känna gott hopp om att det främlingsfientliga partiet stannar långt utanför Sveriges riksdag.

Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om politik, opinionen, sverigedemokraterna, tv 4, kanal 5

Sista sucken om Sverigedemokraterna...

Jag hoppas att debatten under valåret 2010 kommer att ha fokus på de två huvudalternativ som väljarna ska ta ställning till i september. Det finns förstås en risk att debatten, med jämnare opinionssiffror, åter vänder tillbaka till den roll som vågmästarpartier kan spela efter ett lika jämnt valresultat. Läser man dagens siffror är det inte, som i Eu-valet, Piratpartiet som kommer att nämnas utan det främlingsfientliga Sverigedemokraterna.

I partiets utveckling från att också röstmässigt vara den obehagliga sekt man är till att på allvar vara ett parti som kan få riksdagsplatser ligger en på ytan genomförd sminkning av partiet. I sak och programmässigt är det samma gamla gäng som förut. I några av mina inlägg har "Ledaren Åkessons" citat av texter som i modern tid nästan bara har använts av vit-makt-musikens Ultima Thule gett en bild av det "verkliga SD". Det partiet har inget i riksdagen att göra.

De väljare som ändå, utan att sympatisera med SD:s främlingsfientliga värderingar, saknar förmodligen svar av de invalda demokratiska riksdagspartierna. Grogrunden för främlingsfientlighet och rasism som kopplas till arbetslöshet och utanförskap är något de två alternativen måste ge svar på. Det handlar om arbetslösheten. Det handlar om diskrimieringen. Hur får vi bort det som i vårt land gör att behövda och kunniga personer ställs åt sidan från arbetsmarknaden enbart därför att de har en bakgrund utanför vårt lands gränser och kanske utanför det som betecknas som någon form av  "västerländsk kulturgemenskap". Det utanförskapet drabbat inte bara nya i vårt land utan också många födda här men med rötter i andra länder.

Integrationens problem måste tas upp i partiernas jobbprogram, i program om utveckling av våra förorter, på välfärdsområden som handlar om stöd till elever efter de behov man har och om en sjukvård som möter vårdbehov med resurser som har fördelats efter ohälsan. Jag hoppas att den debatten blir viktig, snarare än att låta Sverigedemokraterna prägla årets valrörelse. Ska man prata Sveriges framtid är det vägvalet mellan en ny rödgrön regering med Mona Sahlin som statsminister eller en fortsatt moderatledd regering med Reinfeldt som gäller.

Många fler har bloggat om detta, bland andra Tonårsmorsa med rubriken "SD-Go home". Ett mycket läsvärt inlägg! Mattias Lundbäck skriver sedvanligt kort och koncist, Lilla O som bloggar om Tomas Böhms analys av SD i gårdagens DN, Lilla O som också bloggar om dagens artikel av Dilsa Demirbag-Sten om retoriken kring muslimer, Anne-Marie Ekström om tolerans, blivande riksdagsleda(m)oten Maria Abrahamnsson om strategier för att blockera SD-inflytande. Roger Berzell skriver om politiskt ansvarstagande, Jerker Nilsson (v) som analyserar. Dick Erixon kommenterar DN:s ledare om "Dansk radikalisering, Mats Engström bloggar också om detta, precis som Per Altenberg, Röda Berget, Martin Jönsson, SvD och Kent Persson i söndagskrönika.

Kolla bloggar via NetRoots och Politometern 
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om främlingsfientlighet, islam, jimmy åkesson, Politik, rasism, Sverigedemokraterna, val 2010, valet 2010

Reinfeldt börjar ge upp? Hoppar av vid valförlust

Val 2010 - en given första bloggning nyss hemkommen från semesterresan. Ser att Svd i dag har en artikel om de två huvudalternativen: de rödgröna mot alliansen. Tänker återkomma med några tankar efter att ha läst den. Samtidigt fortsätter debatten om det parlamentariska läget efter valet där Sahlin idag gör utspel om ministerposter till mittenpartier om det krävs för att få en riksdagsmajoritet utan SD-inflytande.

Att moderatledaren Reinfeldt hoppar av partipolitiken vid en borgerlig valförlust förvånar inte mig. Hela upplägget av nya moderaterna, som jag bloggat om i otaliga inlägg, är ett "allt eller inget-"koncept i politiken. Det bygger från yta till kärna på just maktinnehavet. När de "nya moderaterna" föddes var det en rejäl chansning att retoriskt vrida moderaterna, samtidigt som partiet i grunden stod fast vid de gamla värderingarna. I första etappen vann alliansen valet, något som gav legitimitet åt Reinfeldt som den "Vd-liknande" partiledare som hans mandat kan liknas vid. En valförlust innebär omvänt ett sannolikt slut på "bladdrandet" om att vara som "sossar". Återgången till en "rak höger" måste då skötas av andra än Reinfeldt.

Visst kan man också tycka att Reinfeldt har en inställning till riksdagen som är anmärkningsvärt negativ. Att inte vilja "gneta" i oppositionen i riksdagen "duger inte". Samtidigt ska man minnas att han varit där, just i opposition mycket länge före regeringstiden. Det ligger nog mer en tanke att använda de självklara erbjudanden som den erfarenhet han har skaffat sig kan locka fram, sannolikt mycket välbetalda.

Det mest negativa* med dagens utspel är att det sänder signaler till alliansens valarbetare att till och med dess ledare börjar ge upp och tala om tiden efter regeringsperioden.

* förtydligande: "negativa.." ..för alliansen, alltså.."


Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?Läs även andra bloggares åsikter om politik, alliansen, regeringen, mona sahlin, socialdemokraterna, fredrik reinfeldt, val 2010, valet 2010, sverigedemokraterna

(S) måste orka med helheter i politiken- vem annars?

Jag ser att dagens DN debatt tar upp ett ämne som jag själv har berört i ett antal inlägg: effekterna av att bemöta de främlingsfientliga Sverigedemokraterna genom att "ta debatten". Statsvetare Björn Johnson vid Malmö högskola för fram samma tveksamheter eller möjligen ännu tydligare :ta inte "debatten" med SD. Det legitimerar partiet. Det sätter deras frågor på dagordningen. Det ger utrymme i medierna och därmed luft under vingarna mot en eventuell representation i riksdagen. Ve och fasa.
 
Jag har invändningar mot slutsatsen att integrationspolitik i stort inte ska finnas med i debatten. För mig är det långt mer än "invandringspolitik" och handlar ytterst om hur vi bryter stortstädernas segregation och utanförskap. Att de mest utsatta bostadsområdena har många med bakgrund i andra ländet må vara ett faktum men är inte huvudproblemet. Och här talar vi lika gärna om de idag "helsvenskar" vars far- och morföräldrar kom till Sverige när företagaen åkte på rekryteringsresor för att få personal. Det är också deras barn och barnbarn som nu bildar familjer i områden som Flemingsberg, Alby och Hallunda. Trots fast förankring i Sverige ses som ofta i debatten som något "problem". Jag kan inte acceptera den utgångspunkten.

Detsamma gäller de som kommer hit som flyktingar. Inte sällan med mycket god utbildning och stort yrkeskunnande. Vi måste förstås ha ett värdigt mottagande av dem utifrån en human människosyn. Att Sverige är en trygg fristad för de som flyr. Att många dessutom kan bidra redan från första dagen men tvingas till utanförskap, bidragsberoende eller i "bästa fall" jobb betydligt under den kompetensnivå de besitter är en skam för Sverige, eftersom förklaringen ofta handlar om diskriminering.   

I går skrev Mona Sahlin med flera ett debattinlägg om den socialdemokratiska storstadspolitiken. Jag skrev också ett inlägg om det här. Det är viktigt för (S) som parti att ha en politik för hela storstaden. De områden som tas upp i artikeln är centrala för att politiken ska omfatta både den breda, "hardworking" medelklassen men kombinera det med en politik som möter Sveriges tydligaste klassklyftor. I artikeln skriver man:

Andelen fattiga hushåll bland alla barnfamiljer ökar med 50 procent under Moderaternas tid vid makten. En tredjedel av barnen till ensamstående föräldrar lever i fattigdom i Sverige i dag. Detta kan vi inte acceptera. Den nya barnfattigdomen är ett resultat av att regeringen har fördjupat utanförskapet och monterat ned välfärden. Det ska bekämpas med investeringar i välfärd och fler jobb.    

Just det avsnittet berör i hög grad de utsatta bostadsområdena. Ett väl så angeläget område att ha en politik för som vad gäller en låg fastighetsskatt och en modern syn på tjänsteföretagande som bl.a. Robert Noord skriver om.

Svenska dagbladet gillar det inte. Inte helt oväntat, förstås. Claes Arvidssons ledare utgår från att (S)-förnyelse är liktydigt med anpassning till Fredrik Reinfeldt. Därför dömer han ut det som att inget har skett i omprövningen och förnyelsen. Men fatta någon gång: Socialdemokratin är inte moderater. Inte ens nya dito!
Samtidigt kan (S) fortsätta förtydliga politiken även om deadlinen snart har gått ut. Nu måste Stockholms väljare få svaren på sina frågor. Det måste både handla om drömmarna, medelklassen, företagande och tillväxt och om att bryta klassklyftor. Om inte (S) orkar med den helheten - vem ska annars göra det?


Fler blogginlägg:
- Kristian Krassman: "Ödesval för storstäderna"
- Johan Westerholm: om skillnader och människosyn..


- Fler blogginlägg på NetRoots och Politometern. 
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, socialdemokraterna, sverigedemokraterna, val 2010, valet 2010, segregation, integration, främlingsfientlighet, stockholm, mona sahlin,

Klara av regeringsbildningsdebatten före nyår!

Idag fortsätter debatten om det parlamentariska läget efter valet nästa år. Nu mycket teorier - efter september kan det i hög grad vara skarpt och på allvar. Hur viktigt det än att att besked ges och att regeringsfrågan alltid diskuteras i en demokrati så finns det ändå en gräns för hur stort fokus en viss fråga ska få en debatten.

Hade det varit jobben och det växande utanförskapet som talades: inte mig emot. Och oerhört viktigt för alla dem som drabbats eller kommer att drabbas av arbetslöshetens gissel. Inte minst för den tredjedel av alla unga som går utan jobb. Jobbpolitiken, det stora sveket jämfört med löftena från alliansen 2006, måste få utrymme.

Detsamma gäller sjukvården: i vårt landsting utlovades köfri vård. Så är det inte, när över 20.000 har väntat längre än vårdgarantin för en behandling. Så kan listan på politiska frågor där väljarna kräver besked om framtiden göras mycket längre.

Nu talas regeringsbildning. Ett litet främlingsfientligt parti med en ganska primitiv syn på tillvaron och en nedlåtande syn på människor med annan hudfärd, tro eller sexuella läggning slår igenom oerhört. Inte med granskningar av politiken. Utan helt enkelt därför att mätningar visar att de kan väljas in. Dess ledare, som gärna läser dikter som också Vit makt-musiken använder sig av, är nöjd. Han, Jimmie Åkesson är i fokus. Frågan är om väljarna tjänar på detta.

Som Mats Knutson twittrade om igår är dagens debatt en upprepning. Att mittenpartierna också stängt dörren för ett samarbete med de rödgröna är inget nytt. De borgerliga partiledarna försökte tidigare under hösten vända frågan genom att göra som idag: tala om samarbete med miljöpartiet, trots att man vet att Maria Wetterstrand sen länge har slagit igen och låst dörren.

Varför blir det så här? Ja, den som ser Svenska Dagbladets ledare förstår helt och fullt varför. Situationen kan användas för att spela ut partier mot varandra. PJ Anders Linder visar det i ett inlägg att man gärna slår in kilar mellan partier. Så kan förstås allianspartier också reagera.

Olof Ruin är till och med inne på en ren Miljöpartiregering efter valet i en DN-debattartikel. Jisses!.

Att valåret 2010 får ägnas åt sakpolitik och värderingar är viktigt för väljarna och för demokratin. Klara av den här eländsdebatten före nyår, vila upp och kom tillbaks till ett valår där respekten för väljarna styr debatten åt ett annat håll. För socialdemokratin är det också viktigt: de parti som nu i alltför hög grad tillåts styra debatten är inget alternativ för de allra felsta i den viktiga Stockholmsregionen.

Men statsministern försvårar utan tvekan den där viktiga vändningen. I gårdagens telefonväkteri verkar han envist fortsätta att bara svara på frågor om "regera med". Han vägrar fortfarande svara på om det kommer att finnas utrymme för SD att ändå vara regeringsunderlag för en försvagad allians. Skälet är förstås att inte stänga dörrar. Men ett besked på den punkten gör att valrörelsen kan handla om det den borde.

I spåren av detta ökar till och med debatten om huruvida den ena eller andra har gett ett eller annat besked eller inte om detta ena eller andra eller möjligen tredje. Det kryddas med uttalanden om att den ena eller andra är "desperat", "desperat och vill dumpa v", "spelar fult" osv. Tänker inte länka "Spikharry" som beskriver Sahlin som "nära ett psykiskt sammanbrott".

Ibland undrar man varför man befinner sig i bloggosfären. Som Annarkia säger, "Vilken soppa".

Reinfeldt kan bidra genom att deklarera att han avgår efter valet om inte hans allians får ett tydligt mandat. Det verkar han inte vara beredd att lova. Jag kan, till skillnad från en del andra debattörer, ändå hitta klara, rödgröna besked.

Några miljoner väljare vill snart ha svar om partiers färdriktning. 700.000 är första- eller andragångsväljare. En stor och viktig grupp bor i Stockholmsregionen, väljare som i många fall verkligen inte utgår från givna koalitioner i politiken utan dömer av den debatt som förs efter sina värderingar. Att vinna deras förtroende måste de kommande månaderna handla om vår färdriktning, vår samhällskritik och våra lösningar i viktiga frågor. Annars är det godnatt.


Fler bloggar, som exempelvis Claes Krantz som beskriver svagheterna i den borgerliga alliansen, Kulturbloggen som pekar på det respektlösa i att avvisa samarbete, Röda berget som har uppmaning till (S)-folket att i stället kavla upp ärmarna och jobba in de få procent som krävs för majoritet, Andrea Doria om risken att prata in SD i riksdagen, Martin Moberg om Sahlinsk handlingskraft, Maria Ferm om vad "vågmästare" är och inte är, detsamma gör Johannes Danielsson, ...och förstås fler progressiva på NetRoots.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, val 2010, socialdemokraterna, mona sahlin, miljöpartiet, maria wetterstrand, centern, centerpartiet, folkpartiet, moderaterna, alliansen, fredrik reinfeldt, sverigedemokraterna, jimmie åkesson, demokrati, jobb, jobbävning, sjukvård,

Fortsätt berätta om sanningen bakom SD:s påståenden

Inför valet nästa år kommer Sverigedemokraterna att försöka styra debatten. Allt för att få det drömläge de önskar med en vågmästarställning i Sveriges riksdag. För många av oss en skrämmande tanke. Jag har tidigare bloggat om min stora tveksamhet till att "ta debatten med" SD. Jag tror inte det går och de är definitivt inte värda det.

Men att ta debatten mot SD, genom att andra partier svarar på väljarnas oro om de SD tar upp, är viktigt. I grunden är denna min syn inget som handlar om sakfrågor i sig. Normalt är debatter självklara i politiken. Att SD bygger hela sin existens på värderingar och en människosyn som inte platsar i ett modernt samhälle är mina skäl till att man inte ska legitimeras som ett parti bland andra.

Argumentationen från SD bygger på förvanskningar, förnekanden av komplicerade samband och förenklingar. Argumenten bygger mer på att känslor ska styra. Rädslan för "det okända" ska vara vägvinnande.

Det behövs fler som möter SD:s förljugna påståenden. För en tid sedan läste jag Lena Mellins artikel i Aftonbladet, (bloggat här) som avslöjade deras mångåriga påståenden om att svenska pensionärer får så mycket mindre än äldre invandrare. Det är helt och fullständigt fel. Syftet är ganska ruggigt, att använda äldre invandrare för att locka äldre svenskas stöd. Och för den delen de som reagerar på det det (som inte är sannt) är fel.

I dagens Expressen skriver Leif GW Persson om SD:s stora profilfråga, kriminaliteten hos invandrare som används i mycket förvanskad form och med syften som inte går att ta miste på. Två delar ur artikeln tillhör de fakta som borde nå alla dem som känner sig lockade av SD:s budskap:

Om det faktum att nitton av tjugo av de som bor och vistas här i landet, oavsett om de är svenskar, invandrare eller flyktingar, är hederliga och strävsamma människor, fullt upptagna med att sköta sitt och de sina utan att harma sina medmänniskor, har Sverigedemokraterna intet att säga. Precis som deras meningsmotståndare som redan från början frånsagt sig det argumentet.

Brottsförebyggande rådet har visat hur bilden ser ut och varför.

Närmare 60 procent av de nästan 1 520 000 brotten som dessa personer var registrerade för under perioden kan hänföras till personer födda i Sverige av två svenskfödda föräldrar. Nästan en fjärdedel av brotten är registrerade på utrikes
födda och närmare 20 procent på svenskfödda personer med en eller bägge
föräldrarna födda utomlands.

På samma sätt som benägenheten att göra brott påverkas av sociala och ekonomiska faktorer för oss svenskar gäller detsamma för personer födda i annat land. Att det skulle legitimera brott är förstås inte en rimlig tolkning men det är en förklaring. Att minska utanförskapet på olika sätt är här en första linjens brottsbekämpning. Det tillsammans med ett förebyggande arbete och fler synliga poliser i närområdet.

Att minska de brotten handlar förstås också om brott mot invandrare. Självklart. Det som nu har hänt i Vellinge är helt oacceptabelt och kan, som dagens brand, leda ohyggligt fel. SD passar på att genom sitt ungdomsförbund demonstrera. Politiskt behöver deras argument och så kallade fakta avslöjas.

Fler som bloggar.
- Svensson: "Få deltagare vid SD-möte i Vellinge"
- Signerat Kjellberg: "En brinnande lövhög är en allvarlig symbolhandling"
- Kent Persson: "Låt inte branden i Vellinge spridas vidare i Sverige"
- Maria Ferm: "Vem försöker bränna ner ett hem för traumatiserade barn?
- Mimmis mammaliv: "Nära ögat Vellinge".
- Karin Reuterswärd: "Migration är en självklarhet".
- Annarkia: "Gör upp med rasismen".

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, sverigedemokraterna, vellinge, främlingsfientlighet, leif gw persson, rasism, val 2010, migragion