Maud Olofsson i riskfylld utmaning av Maria Wetterstrand

"Här är riksdagsspärren..."

Maud Olofsson har inte lyckats slita upp sitt centerparti från den så skräckinjagande spärren till riksdagen. Tidigare har centerledaren och bloggaren försökt profilera sig genom att utmana Mona Sahlin. Olofsson verkar nu har insett de informella reglerna i politiken och gör nu i stället försök att utmana Maria Wetterstrand. Olofsson är skarp i angreppet:

Miljöpartiet vill nu frånta människor rätten att bestämma själva i välfärden, införa socialistiska kontrollmekanismer i friskolorna och chockhöja inkomstskatter för vanligt folk och företag.

SvD-ledaren bistår inte oväntat med stöd till denna ganska nedsättande beskrivning av Mp, som förstås handlar om valtaktik från de borgerliga sida. Sofia Arkelsten hakar på.

Idag utmanar alltså Olofsson den kanske starkast lysande politiska stjärnan på den svenska politiska himlen. De rödgröna leder i opinionen och har inte minst med Maria Wetterstrands lyskraft stor chans att peta Reinfeldts regering. I det perspektivet kan man förstå bakgrunden till dagens utspel. Utgångsläget gör väl att Olofsson tar stora risker för sin egen del när hon vill få väljarna att jämföra henne och hennes parti med Maria Wetterstrand och Mp.

Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om politik, maud olofsson, val 2010, valet 2010, opinionen, opinionsläget, centern, centerpartiet, alliansen, miljöpartiet, maria wetterstrand

Vem och varför? Frågor kräver svar från Svenskt Näringsliv

Dagens scoop: Alliansfritt och unge herr Utbult, som har avslöjat ännu mer raderande på nätet för att försöka behålla trovärdighet i politik. Allianspolitiken alltså. Anders Utbult redovisar hur Svenskt näringsliv gått in för att "rädda" Maud Olofssons argumentation om de hushållsnära tjänsternas förträfflighet. För att citera, några textstycken snodda direkt från Johan Westerholms blogg:

Så här såg artikeln ut när den publicerades den 25, cachad av Google.
Så här såg den redigerade versionen ut, efter Olofssons framträdande i Agenda på söndagskvällen.
Så här såg den ut igen på måndagseftermiddagen efter att vi börjat utreda saken.

Man ställer sig onekligen ett antal frågor kring detta. Frågan är vem och om någon tänker besvara dem.

Fler bloggar
- Lisa, Erik, Calle, Anders Utbult om raderandet och mixtrandet på Newsmill

Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant? 

Läs även andra bloggares åsikter om politik, svenskt näringsliv, centern, centerpartiet, val 2010, maud olofsson, valet 2010, hushållsnära tjänster, pigavdrag

Maud Olofsson ny kandidat som alliansens statsminister?

Nej, så är det förstås inte. Maud Olofsson är näringsminister och centerledare. Inte kandidat att ta över efter Reinfeldt om nu, vilket gud förbjude, de borgerliga får fyra år till. Nu kan väl den mest optimistiske valarbetare för de borgerliga se lite tecken som sporrar i kampen. Dagens sammanvägda mätningar av opinionsmätningar ger de rödgröna nära hälften av väljarstödet men en aning "doppande" kurva. Och omvänt för de rödgröna. Samtidigt får Maud Olofssons parti se ett litet snäpp uppåt som räddar (c) från den obarmhärtiga riksdagsspärr där KD nu hänger sig fast.

Och Maud då? Varför min fråga? Ja, under dagen har det spritts ett litet rykte i kretsen av alliansbloggare med en viss tyngd åt centerns nätaktivister. Här talas om hushållsavdrag och ibland sägs det att Sahlin, och jag citerar faktiskt, "vågar inte möta Maud..." (var på väg att länka denna blogg också men där var musiklänkarna av sån hög kvalitet...så den bloggen bör besökas av det skälet. :-) Maud har ju själv också "utmanat" Sahlin på debatt idag. Så måste det förstås bli om Maud Olofsson är alliansens kandidat som statsminister. Då ska hon möta Sahlin om helheten i politiken, må vara hushållsavdrag, jobben eller världsfreden.

Om inte få centerledaren finna sig i att träffa riksdagsledamöter. Men Maud O bör i varje sådant möte ha i baktankarna att det troligen är en blivande minister som står där. Bäst att ta det säkra före det osäkra. Mona Sahlin bör ha fokus på så många debatter som möjligt med den som är allianspartiernas statsministerkandidat. Mandatperioden som gått ska utvärderas. Framtidsalternativen ska mejslas ut. Det räcker gott nog...

Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant? 
Läs även andra bloggares åsikter om politik, centerpartiet, maud olofsson, val 2010, valet 2010

Centern stoppar kärnkraft med skadeståndshot- Energiöverenskommelsen i papperskorgen?

 

lånat bild av Ett hjärta rött..

[uppdaterad]I partiledardebatten i Agenda nyligen berättade Maud Olofsson att de borgerliga riksdagsledamöter som inte ställer upp på utbyggnaden av ny kärnkraft skulle "hanteras". Ser idag att den "hanteringen" inte verkar vara slutförd. Minnet kommer tillbaks om gångna tiders samarbete med centerpartisterna då partiet gick under parollerna "vad ska väck - Barsebäck".

Måhända är det en god egenskap att kunna ändra sig. Men alla har inte gjort det. Frågan är om en borgerlig regering alls blir av med denna ständiga haverifråga? Så var budskapet när centern lämnade det blocköverskridande samarbete och senare träffade en så kallad energiöverenskommelse med allianspartierna.  

Man funderar över den där kritiken som Reinfeldt har fört fram om "fusköverenskommelser" och annat om de rödgröna. Att de konkreta beskeden inte har kommit. Som bekant gäller detsamma för de borgerliga partierna. Med Maud Olofssons svårigheter att "hantera" de fyra avhopparna funderar jag över vad den alliansgrupp som nu jobbar med energipolitiken för nästa mandatperiod kommer att lansera för spännande förslag? Räknar man måhända med centerpartiet i regeringen också efter valet? 

Centerns Magnus Svensson har en lösning. Eller bedömer snarare ett regeringsförslag som nu skickats i en lagrådsremiss. Genom att dra upp skadestånden för företagen bedömer MS helt enkelt att det inte blir fler kärnkraftverk i Sverige. En medveten strategi inom centern, Maud och Andreas? Eller ett miljödepartement som "busar" och därmed drar ner hela alliansens energipolitik i gruset? Bara Maud vet svaret.  

För den generation som ska leva med en framtida energipolitik verkar inte kärnkraft vara något alternativ. Läser i Handelskammartidningen om de gymnasieungdomar som arbetade fram förslag inför Köpenhamnsmötet. "Fasa ut" och "ersätt till 2010 med förnybart" är de europeiska ungas syn på saken.

- Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om politik, kärnkraft, energi, maud olofsson, val 2010, valet 2010

Maud Olofsson i ny röra om SAAB och Spyker

Lyssnade nu på Ekots lördagsintervju med Maud Olofsson. Ännu en gång hamnade centerledaren i en soppa när hon intervjuades. Den här gången om det har någon betydelse vilka "hemliga" finansiärer" som står bakom Spyker. Maud sade sig veta vilka ägarna är medan Tomas Ramberg påpekade att detta inte var känt hos Riksgälden / Bo Lundgren så sent som i onsdags.

När svenska staten går in och använder skattebetalarnas pengar som säkerhet finns det, oavsett det goda i att framtiden för SAAB tryggas, all anledning med en öppen redovisning. Ekots lördagsintervju gav intrycket av att de hemliga finansiärerna förblir hemliga ett tag till. Om än inte för centerledaren.


- Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om politik, saab, spyker, regeringen,

Avvecklingen av centerpartiet fortsätter?

Just idag får Centern en del uppmärksamhet när man har kommundagar. Intresset för partiet beror också på det krisläge man befinner sig i. Centern som under Fälldins tid fick stöd av var fjärde väljare såg sig i förra månaden placerad under spärren till riksdagen. Suckar av lättnad blev det möjligen från centerpartistiska strupar efter dagens mätning.

Idag skriver också Peter Hultqvist (S) en analys över centerns läge. Analysen visar partiets utveckling från en folk- och bonderörelse som tog samhällsansvar och som kunde säga nej till kärnkraft med ett djupt miljöengagemang. Den vägen kördes av och i stället fördes partiet av Maud Olofsson till att

"landa i nyliberalism och förtvinade rötter. Centern är idag ett parti som skvalpar omkring i den etablerade borgerlighetens högra ytterkant. Det visar sig i form av punktvisa krav på lägre löner för ungdomar och försämrad anställningstrygghet.

I stället för att avveckla kärnkraften som partiet har stått för "i alla tider" verkar man inte riktade på att avveckla sin egen "rörelse."

Maud Olofsson gör samma misstag som Reinfeldt. Hennes tes är precis som moderatledaren att politiken är helt rätt men att den har kommunicerats allför dåligt. Att människor själva ser och känner andra som blir utförsäkrade verkar man inte förstå. Att arbetslösheten slår hårt mot enskilda är en del av den svenska verkligheten, inte ett kommunikationsproblem. Att det fortfarande finns behov av att förbättra vården, skolan och omsorgen ser väldigt många. Det kräver både politik och pengar för att kunna betala för de lösningar man vill se genomförda. De sänkta skatterna som nu verkar lite oklart med, har hittills gått före sådana investeringar i vår gemensamma välfärd. 

Kampen fram till valdagen blir tuff. Ett inslag kommer att vara den borgerliga alliansens tjat om att de rödgröna saknar färdiga förslag. De själva framställer sig som färdigpratade men så är det inte. Precis som de rödgröna har alliansen arbetsgrupper som senare ska presentera politik. Och visst är det lite talande att Reinfeldt i gårdagens frågestund i riksdagen pikade Peter Eriksson (mp) för att inte ge besked förrän i april. Samtidigt ser jag Maud Olofssons svar om allianspolitiken: de kommer i vårbudgeten (april) och i ett valmanifest i höst.   

- Mats Engström om vikten att rädda C, Mats Berglund skriver om centerns högersväng, Törnebohms Hotspot om en "kylig och oberörd Maud Olofsson", Fredrik Pettersson om att c har sålt sin själ,
- Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om politik, centern, centerpartiet, val 2010, valet 2010, fredrik reinfeldt, moderaterna

Var väldigt försiktig med skattepengar till myndighetskampanjer

[uppdaterad] Politiker, det gäller förstås alla, ska vara oerhört försiktiga med skattebetalarnas pengar. Det gäller särskilt om det handlar om saker som kan gynna det egna partiet. Det gäller förstås också om det finns egna vinningar eller närståendes vinningar av ett visst beslut. Då är det ett skarpt läge för jäv.

Näringsminister Maud Olofsson anmäldes före jul till riksdagens Konstitutionsutskott av (S)-ledamoten Helén Pettersson. Då gällde det om näringsministern verkligen hade hållit rågången mellan statsrådsuppdraget och de privata intressena. Ett tillstånd för en vindkraftspark där sonen jobbar verkade ha fått snabbspår i tillståndsgivningen. Ärendet granskas sedvanligt av detta de folkvaldas kontrollorgan. Idag ser jag att Olofsson verkar vara ute på hal is igen. Centerledaren har anmälts till KU av Peter Hultqvist i en annan fråga. Reklamradion har spelat upp ett inslag med en kvinnoröst som uttalar ett budskap om kvinnliga företagarambassadörer. Allt betalt med skattepengar.

Den som har det politiska makten får ett naturligt försprång genom sitt uppdrag att presentera förslag som seda kan bli verklighet. Men det gäller att se upp och vara mycket återhållsam med hur funktionen "statsråd" deltar i myndigheters kommunikation. Det gäller inte bara valår men kanske man ska tänka till lite extra just då.

Det är inte första gången som man kan ana en sammanblandning med partiintressen. Jag blev själv oerhört irriterad på moderaterna i landstinget som under EU-valrörelsen körde en informationskampanj om vårdval Stockholm. Just två veckor före ett val där man själv drev frågan om "vårdval i Eu" och när den kraftigt ökade floran av samhällsbudskap rimligen gav landstinget mindre uppmärksamhet än vad som varit fallet om kampanjen kommet efter valet. Om den alls behövdes.

Just den frågan har inte kunnat prövas av något Konstitutionsutskott eftersom en liknande funktion saknas i kommun och landsting. Kanske borde det inrättas för att ge samma möjligheter till en prövning av liknande och andra fall. Det får förstås inte handla om att använda viktiga kontrollorgan som en väg att "komma åt" politiska motståndare. Det handlar om att hålla politiken ren från ens misstankar om att skattepengar vid sidan om beslutade partistöd används för parti- eller privata intressen. Sverige är inte och ska verkligen inte bli ett Berlusconi-Italien på det här området. För att vara tydlig: jag säger inte att det är så. Men frågan förtjänar att ständigt uppmärksammas.

- Kolla bloggar via NetRoots och Politometern 
- Mer i Svd.
Intressant?  Läs även andra bloggares åsikter om politik, demokrati, riksdagen, konstitutionsutskottet, maud olofsson, stockholms läns landsting, vårdval, vårdval stockholm, filippa reinfeldt, moderaterna, regeringen, centerpartiet

Uppdaterad: Självkritik av Reinfeldt,: Lunchblogg: S-förslag om SAAB och rykten att Maud Olofsson har räddat jobben

[uppdatering] Reinfeldt självkritisk om regeringens agerande. Så dags nu. Och jämför Olofssons positivare uttalanden nedan

En statssekreterare i USA för att försöka rädda en av svensk industris basnäringar. I alla fall en viktig del av dessa. Den frist som GM:s styrelse gav SAAB kan knappast tillskrivas vår regering. Eller? Ja, till TT/ DN säger Maud Olofsson:

det är bra att vi har lyckats övertyga GM om att de ska pröva de intressenter som nu finns och att vi har vunnit en del tid.

Mona Sahlin finns på plats i Trollhättan. "Räddaren Olofsson" ska väl dit? Det är i alla fall oppositionen som står för de offensiva förslagen, så mycket jag har sett. Idag är Sahlin tydlig om stöd till SAAB. De rödgröna bloggar om fler jobbförslag.

Ärligt talat, oavsett om vi tycker olika i sak om stöd till företag. (S) lägger i alla fall förslag och reagerar över de hot som finns. Jag saknar förslagen från den regering som styr. Har du sett några? Det lät annat förra året. Ett stödpaket presenterades. och bloggades också om. Nu är det skarpt läge, då pratas det bara.

Kd skrev exempelvis förra året:

– Regeringens stödpaket på 28 miljarder kronor till bilindustrin innebär att regeringen tar kommandot och ger fordonsindustrin förutsättningar att tillverka bilar som folk vill ha och motsvarar de krav en hållbar framtid ställer.

Maud Olofsson framhöll:

– Staten ska vara aktiv men inte äga, underströk Maud Olofsson.

Det var som sagt ett år sedan.

Fler bloggar på NetRoots.
Martin Moberg, Peter Högberg,

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, saab, trollhättan, GM, regeringen, maud olofsson, mona sahlin

Regeringens val av "inget att göra"-linjen

På nätet finns det förstås en webbsändning av dagens frågestund med statsminister Reinfeldt. Det första ämnet var nästan självklart: SAAB:s möjliga nedläggning och den kris som svensk industri, tillväxt och jobb står inför om det sker.

Mona Sahlin hade en viktig poäng när hon pekade på regeringens talarmanus när man svarar på frågor om krisen. Det svaren handlar alltid om vad regeringen inte ska göra. "Vi vill inte äga bilindustrier" är i princip det enda beskedet man ger. Så också om en kris som kostar tusentals jobb och sätter människor i personliga krissituationer, på många sätt. Som Mona också pekade på är andra regeringar engagerade i hur man i krisläget försöker se framåt. Reinfeldt och Olofsson säger bara "nej".

Lars Ohly följde upp. Att det Reinfeldt påstår är "satsningar" är egentligen bara att regeringen utökar utbildningssatsningar till den nivå Sverige hade i högkonjunktur. Det säger de flesta att det i vanliga fall krävs mer nu. Låter man svensk bilindustri gå under lär avsevärt mer krävas.

Regeringen får idag berättigad kritik från SAAB-VDn. Han lär ha talat på ett "Framtidsforum" som skulle handla om visioner för ett Trollhättan som nog för tillfället kan ses som dödshotat. Att kriser kan föda lösningar och vända till optimism visar Nynäshamn under Ilija Batljans ledning. En optimism som säkert fortsätter även med hans efterträdare, som bloggar på "Annas betraktelser". Nu är vare sig Trollhättan liktydligt med SAAB men inte heller med Nynäshamn. Förvisso en bit från city men dock i huvudstadsregionen. Jag vet inte men gissar att läget är något mörkare i trakterna kring Trollhättan.

Regeringen kunde ändå peppa, driva på, stimulera, ta initiativ. Men icke något.

Fredrik Reinfeldt är statsminister därför att han ställde ut löften om fler jobb och färre i utanförskap. Man kan förvisso diskutera hur det beräknas. Eller man kan ta bort gamla beräkningar och införa nya, allt efter den profil som önskas.
Resultatet blev trots trixandet färre jobb och fler i utanförskap. Effekterna av SAAB kan inte trixas bort. Eller är de till och med så fräcka om ödestimmen kommer?

Fler som bloggar, utöver progressiva på NetRoots är t.ex Alliansfritt Sverige som har liknande postning, Hartman som har hittat högerfolk som hellre ser sossar rodda SAAB.


Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, saab, regeringen, fredrik reinfeldt, mona sahlin, riksdagen, jobbävning, arbetslöshet, val 2010

Centerpartiet och alliansens alla fail

Det är mycket som går fel för Maud Olofsson och Centerpartiet just nu. Vattenfail, Jobbfail, Vindfail, SAABfail och spel med tusentals jobb, Skattefail...

I kölvattnet börjar en intern debatt ta fart. Och en liten sak som ger en mycket tydlig bild av problemen är att partiet nu sänker sina mål för valresultatet nästa år. Från 16 procent till 10 procent.

På gårdagens DN debatt ville Maud ha lägre ungdomslöner och försämrat anställningsskydd för unga. Brännpunkt skrev centerpartister om partiets nya inriktning av skattepolitiken. Man vill ta över moderaternas gamla positition och vara skattesänkarna nummer ett. Följande analys gör partiet:

Låga skatter tog Sverige från 1800-talets misär till 1900-talets välgång.

En förnuftig reaktion kommer idag i SvD från alliansvännen "folkpartiet" där Johan Pehrson säger:

–Att det var låga skatter på 1800-talet som ledde till Sveriges välståndutveckling är väl att gå lite väl långt. I det sammanhanget finns det en hel del andra faktorer att lyfta fram

Alliansvännerna i övrigt sågar förslagen.

Paniken att åka ut ur riksdagen har gjort Centern till ett vilt rusande kreatur som skuttar omkring på politikens höger-vänster-skala i ivern att finna den position där varje möjlig ny väljare finns. Det skapar otydlighet. Det skär säkert i hjärtat på en eller annan äldre centerpartist med förankring i det som kallades "centerrörelsen".

En varning bara: det finns en risk att debatten och centerns svåra position ger någon form av automatisk fokusering på just centern i alla "misslyckandefrågor". I sak riktigt och rätt. Men det är moderaternas partiordförande Fredrik Reinfeldt som är statsminister och ansvarig för alliansregeringens alla "fail". Det ansvaret ska också utkrävas.

Mer läsning:
- Henrik Brors analys i DN.

Fler bloggar föruom alla på NetRoots:
- Peter Högberg om "utnämningsfail".
- Johan Westerholm om samma "utnämningsfail".
- Stefan Wikén om att skylla på andra...
- Ygeman om det som kan bli regeringens "KlimatFail".
- Jytte Guteland om Trollhättan och näringsministern
- Veronica Palm om slag mot jobben...
- Kulturbloggen om en förändrad värld
- Utredarna om avsaknaden av industripolitik..
- Röda Berget med ett avgångskrav...
- Esbati om turordningsförslag och låga löner-förslag...
- SvD-ledarblogg. De ena som uppmanar att lyssna på centern?
- Annarkia om SAAB-minnet...

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, regeringen, maud olofsson, skatter, centern, centerpartiet, jobbävning, arbetslöshet, saab, vattenfall, trollhättan, LAS, vindkraft,

Det lilla partiet med de stora orden

Centern. Det bland åkrar och ängar sprungna partiet har i alla fall ett medialt flyt idag. Partiet har turen att både få in debattinlägg i DN och på SvD. Därmed inte sagt att budskapet gör att partiet lyfter från den riksdagsspärr man balanserar så när på. Det verkar generellt vara som Fredrik Mellgren idag skriver i Svd efter gårdagens landstingsdebatt i Stockholm. "Har alliansen glömt sina svaga kort?" Till dem hör just Centerpartiet.

Maud Olofsson har dagens DN debatt. En omväxling för henne att slippa prata Vattenfail, sonens vindkraftföretagande eller inte ens den nyuppseglande SAAB-krisen. I stället får Maud Olofsson prata centerpartistiska hjärtefrågor. Nej, det är inte företagandet jag tänker på. Ett parti som har medverkat till att höja arbetsgivaravgiften generellt, till företagarnas stora förtret, kanske ska hålla fanan något lägre. Centern har krav på lägre lön till ungdomar och vill försämra arbetsrätten. I och för sig inget nytt.

Så gör man det som Centern måste ha gjort i alla tider. Jag hör i mitt inre det ångermanländska dialekten från den tidigare partiledaren Fälldin. "Men Olo´Palme. Det är väl bättre att ungdomarna har något jobb att gå till än inget alls". Det är cynsikt. Det är kallt.

Att använda arbetslösheten som ett sätt att pressa tillbaka löntagarna, att hota med arbetslöshet om man kräver för mycket, att hota med utanförskapet om man önskar anställningstrygghet - det är ännu ett skäl till att arbetslöshet är så förödande. Och i veckan ordade Svenskt näringsliv om just det. Det är en förflyttning av makt och en försvagning av de anställda. Inte ett nytt jobb skapas av detta.

Centerpartiets ekonomifolk skriver samtidigt på SvD. Redan rubriken saknar ju helt och fullt relevans i verkligheten. Att låga skatter skulle vara en direkt förklaring till vänstånd är så kallt skitprat. Och ännu säkrare : att låga skatter och den uteblivna fördelningen av det som skapas i form av tillväxt skulle bli bättre och omfatta alla...är samma slags tomprat.

Det är utmärkt att alternativen blir tydliga. Tron att sänkta skatter ger fler jobb har redan försatt Sverige i ett svårt läge med hög arbetslöshet och växande utanförskap. Hade man inte varit fastlåst vid sina tomma teoretiska modeller a la doktor Borg, hade man kanske gjort mer verkningsfullt för jobben.

Och det stora hotet finns där: att man fortsätter med sin ivriga tävlan om "mest sänkta skatter" samtidigt som man tävlar om "vem ger flest reformer". Minskade intäkter och högre utgifter. Ökade underskott och högre räntor. Besparingar och förlorade jobb. Så brukar det bli.

Mitt i läsningen av de bedrövliga förslagen är det i alla fall en sak som är spännande: Att följa hur de tidigare som kramiga allianspartierna allt mer måste positionera sig från varandra. För centern är det livsavgörande.

Media: DN, AB, SvD,
Bloggar:
- Progressiva på NetRoots.
- Peter Högberg, Roger Jönsson,

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, val 2010, centern, centerpartiet, maud olofsson, vattenfall, saab, vindkraft, skatter, fördelningspolitik, jobb, arbetslöshet, jobbävning

Mediadrev mot Maud? Eller mamma som dagen efter valsegern ger vind i seglen till sonens företag?

Är det en tillfällighet? Jag söker runt lite på nätet efter den obehagliga nyheten. Ser och hör att Tv4 och Expressen berättar om något som rör näringsminister Maud Olofsson. Ännu inte är färdig med alla Vattenfall-turer. Men redan på väg in i något annat. I medierna berättas om regeringens stöd till vindkraftsatsningen i Markbygden, där Olofssons son är IT-specialist och chef på företaget Svevind.

Efter lite surfande ser jag att första informationsbroschyren från företaget om Markbygden ser ut att ha kommit precis efter att den nya alliansregeringen tillträdde. Den 17 oktober verkar den första presskonferensen ha hållits om projektet.

När jag själv alltså satte mig hemma vid köksbordet i någon form av halvdeprimerat deckarförfattartillstånd, utsparkad från departementet vid Tegelbacken, skulle således de nyinflyttade - Allians för Sverige som de döpt om "borgerliga" till - ha gett direkt grönt ljus för Maud Olofssons sons företag att bygga vindkraft i Markbygden? Först kanske informellt. Sen en formell process. Men innan allt är klart ett skålande i fin skumpa. Det låter alltför mycket maffia för att vara Sverige.

Nu kan det förstås - och är säkert sant - att Maud inte deltar formellt i besluten (?). Men jag såg en notis från Norrbottenskuriren: (också hittad av Expressen)

Näringsminster Maud Olofsson ska göra allt för att snabba på regeringens klartecken för vindkraftparken i Markbygden utanför Piteå. Det sa hon på torsdagen vid EU:s ministermöte i Umeå. - Ärendet ligger hos miljödepartementet. Det är ett stort jobb. Men självklart gör vi allt för att snabba på hanteringen, säger Maud Olofsson, som också stolt berättade om projektet för sina internationella kollegor i samband med det informella mötet mellan EU:s konkurrenskraftsministrar

Okey om "Maudan" inte klubbar. Men vad avses ovan med att "snabba på hanteringen"? När det gäller om man agerar för intressen som inte borde vara de som styr så kan inte det formella beslutstillfället vara viktigast. Något känns fel...Man får innerligt hoppas att allt är, som Stefan Tornberg skriver, ett mediatrev. F-n trot.

- Alliansfritt Sverige skriver samtidigt och postar först.

Fler bloggar.
- Peter Högberg,
- Progressiva bloggar på NetRoots.
Mer läsning:
- Folkbladet, Västerbottenkuriren, Pressisen försvarar Maud,
- Piteåtidningen,

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, vindkraft, maud olofsson, regeringen, alliansen,

Vattenfail: Nya svar och nya snurrar av Maud Olofsson

Ser att Maud Olofsson fortsätter förvirra i frågan om "Vattenfail". Eftersom svaren på frågor i riksdagen går något långsammare än de mediala artiklarna skrivs blir det rörigt. Igen. Det är Eva-Lena Jansson som nu har fått svar på en riksdagsfråga hon ställde till statsrådet förra veckan om regeringens ambitioner eller ej att sälja det svenska elnätet.

Näringsminister skriver i svaret:

Det är inte sant att Vattenfall tänkt sälja elnät för att finansiera köp av kärnkraft i Storbritannien.

Som Eva-Lena noterar:

Det märkliga med svaret är att samma Olofsson så sent som förra veckan skrev SvD att "Hon bekräftar att planerna på att sälja elnätet och investera i brittisk kärnkraft varit uppe till diskussion i styrelsen".

Det där med att komma med nya varianter på vad man sagt olika dagar börjar bli ganska besvärande. Börjar det bli så invecklat att man inte längre har koll på vad som sagts tidigare och därav motsägelsefulla svar

Vem vet: Hela frågan kanske är ointressant om Jan Björklund får gehör för sina förslag att sälja hela "skiten". Hela härvan om "Vattenfail" har kartlagts väl av "konkurrentbloggen" Alliansfritt.

Läs också: Ett hjärta rött, Annarkia, Ann-Kristine Johansson, Gustav Andersson, Peter Högberg,
Johan Westerholm,
- Eget inlägg om att affären borde ha fällt Maud Olofsson
- Aftonbladet om hela Vattenfail.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, vattenfall, regeringen, maud olofsson, energi, energipolitik, miljö, klimat, centerpartiet

Dagens Nyheters utskåpning av Alliansens politik

Själv har jag förstås presterat ett antal inlägg här på bloggen som haft en kritisk ton mot den politik som Reinfeldts allians för. Men frågan är om något varit lika skarpt som den avrättning som dagens kolumn av Niklas Ekdal är av inte minst näringspolitiken. Ekdal gör efter rubriken "Tärande politik" analysen att för

"ägare och främjare av företag är regeringen en besvikelse. Listan över missarna var lång redan före kortslutningen i Vattenfall."

Sen börjar uppläxningen:

* Näringsdepartementet skickar folk som inte kan engelska att förhandla med amerikanska biljättar i Detroit

* Trots fagra löften har man inte underlättat företagandet.Var tredje småföretagare tycker att krångliga regler hindrar expansion,

* Regeringen bara levererat en tiondel av utfästelsen om 25-procentig minskning av företagens administrativa kostnader.

* Globaliseringsrådets slutsatser har spelats ned. Intresset för den dynamiska tjänstesektorn är på sin höjd förstrött, till exempel när det gäller satsningar på forskning.

* Storkapitalet stryks medhårs som alltid, genom generös behandling av bankerna, medan nyföretagandet behandlas styvmoderligt.

* De omtalade jobbskattesänkningarna inverkar föga på marginaleffekter, företagande och arbetslöshet. Hittills är det studenter och pensionärer som ökat sitt utbud av arbetskraft, eftersom de har mest att vinna.

* Till denna besvikelsernas lista kommer hanteringen av de statligt ägda företagen.

* Näringsdepartementets behandling av Josefsson har varit en sällan skådad uppvisning i dubbelspel. Maud Olofsson kände väl till både det tyska avtalet och planerna på att sälja av kraftnätet, genom sin representant i styrelsen.

*I ett par års tid försökte Josefsson få träffa näringsministern, ägaren, utan att beviljas audiens. I stället kommunicerade hon via medier­na, utan att passera styrelsen som var satt att kontrollera bolaget.

Till den listan med näringspolitiska misslyckanden kan man lägga fler exempel bara ur dagens morgontidningar som borde få den mest entusiastiske allianssympatisör att bli orolig. DN berättar om försäkringskassans redovisning av sjukersätttningar/förtidspension där man har granskat åren 1991–2006. Under den granskade perioden har andelen förtidspensionerade nästan dubblerats i åldersgruppen 40–49 år.

Siffrorna har inte förändrats nämnvärt sedan 2006

Kanske blir siffrorna mer användbara för att visa minskningar efter årsskiftet. Men det beror på att 54.000 sparkas ut ur systemet och där regeringen har tvingats till panikåtgärder. (rödgröna alternativ finns) Fler i utanförskap, inte färre som regeringen lovade före valet 2006.

Lägger man ovanpå detta att arbetslösheten har ökat blir förstås misslyckandet totalt. Det var ju den stora uppgiften, sa man. Före valet. Som jag skrev i ett inlägg igår handlar det inte främst om kalla siffror utan om människor vars hela livssituation sätts i gungning.

Och de två åtgärder man har räknat med, att försämra för sjuka och arbetslösa och att utan finansiering sänka skatter är två misslyckade åtgärder. Johan Ulvenlöv har tre postningar som också passar in här: han skriver om "jobbfail", "vattenfail" och "vellingefail". Efter gårdagens bakslag för Reinfeldt inför klimatmötet i Köpenhamn som jag bloggade om här kan ännu en rubrik sättas, "klimatfail".

Det finns förstås mycket mer att hämta i den granskning som de rödgröna gjorde av de tre första - och sista - alliansåren vid makten. Failinläggen kan som synes bli många, många fler.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, regeringen, alliansen, fredrik reinfeldt, val 2010, klimat, miljö, maud olofsson, centern, centerpartiet, vattenfall, vellinge, jobbävning, arbetslöshet, dagens nyheter,

Vattenfallaffären borde ha fällt näringsministern

Sedan mars 2008 har styrelsen för Vattenfall, inklusive den svenska regeringens företrädare, haft kunskap om att hela Vattenfall står ansvariga för en eventuell kärnkraftsolycka i säg Tyskland. Utöver att det stått i årsberättelsen hade regeringen en företrädare med på styrelsens möte.

Hade det inträffat kunde således det av skattebetalarna ägna Vattenfall ha tvingasts betala ohyggliga belopp i skadestånd, tack vare ett särskilt avtal som bolaget tecknat. Om detta har funnits eller inte, om det varit känt eller inte, om regeringen har känt till eller inte: detta har ansvarigt statsråd snurrat ordentligt med de senaste dagarna. Alterå, statssekreteraren, säger till DN ekonomi:

Det är ingen tvekan om att Vattenfall ska ta fullt ansvar för sin kärnkraft, men man måste fråga sig om det är ett rimligt risktagande att ta hela den svenska vattenkraften som säkerhet.

Om detta har näringsministern själv tyckt både "ja och nej". Under loppet av några dagar.
Statsminister Reinfeldt har trots det uttalat att han är nöjd. Att ansvaret för affären i hög grad ligger på Näringsministern beskriver DN:s ledare i dag. Sen får man ha överseende med att man som alltid inte kan andas kritik mot Reinfeldts regering utan att samtidigt rikta kängsparkar mot tidigare S-regeringar.

Maud Olofsson-affären, eller " Vattenfallskandalen", sätter därmed en ny, högre och olycklig toleransnivå på vad som är acceptabelt av politiskt haveri. Visst ska man utgå från att det gäller för alla, att den politiska tröskeln för när man lämnar ett uppdrag har hissats rejält av Reinfedlt.

Mer att läsa:
- Gustav Fridolin på Brännpunkt

Fler nya bloggar:
- Peter Högberg; "Reinfeldt sover tryggt...."
- Eva-Lena Jansson "Riktigt illa av regeringen".
- Roger Jönsson: "Du är minister, Maud Olofsson..."
- Charles Berkow: "Spektaklet Vattenfall"
- Rasmus Lenefors: "Svårt med avtal?"
- Progressiva bloggare på NetRoots.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, vattenfall, regeringen, maud olofsson, energi, energipolitik, miljö, klimat, centerpartiet

Min fråga fick ett svar: Statsministern är nöjd!

På Twitter skrev jag i morse ner en liten försynt fråga efter mitt inlägg om Vattenfall. Under natten hade tydligen frågan diskuterats intensivt för det var tidigt i morse som regeringen tvärvände igen. Efter igen. Förutom blogginlägget "twittrade jag till" frågan: Vad säger statsministern?

Tack vare konkurrentbloggen Alliansfritt Sverige, (länk förstås: här) ser jag att Reinfeldt faktiskt har kommenterat, i Dagens industri. Statsministern är i och för sig inte "exakt insatt i de diskussionerna" men vågar ändå uttrycka nöjdhet "tills annat sägs".

Reinfedt vet förstås förutsättningarna. Det är väl kartlagda av medier och förstås, i mer blygsam skala, på min lilla blogg. Bland annat gäller det att regeringen redan i mars hade en företrädare med på det sammanträde med Vattenfalls styrelse där information lämnades om Vattenfalls åtaganden och risker vid en eventuell olycka.

Det är inte helt orimligt att detta "nöjdhetsindex" på näringsministern också kommer att stå statsministern mycket dyrt.

Fler bloggar på NetRoots.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, vattenfall, regeringen, maud olofsson, energi, energipolitik, miljö, klimat, centerpartiet

Vattenfall-affären - nattligt krismöte för att rädda kvar Olofsson?

Något har helt klart hänt under natten i Vattenfallaffären. Söndagen avslutades som bekant med att näringsminister Maud Olofsson gjorde bort sig i direktsändningen av Agenda. Trots att näringsministern kört med det välbekanta "det hade jag ingen aaaaning om" när det gällde Vattenfalls skadeståndsavtal, erkände hon i Agenda att hon vetat om det sedan i våras.

Som alltid i liknande situationer blir varje slingringsförsök något som bara gör saken värre. Det var allvarligt redan före sömnen. Under natten verkar regeringskansliet ha jobbat för högtryck för att rädda anseendet. Det är inte konstigt: Maud Olofsson beskrev mycket riktigt att det är "otroligt stora konsekvenser som det här skulle få" om avtalet.

På morgonen har ett utspel kommit som innebär att regeringen nu tycker att Vattenfall själva ska ta fullt ansvar om man driver kärnkraft i ex Tyskland. Den inställningen är tvärtemot det Maud Olofsson har deklarerat som i sin tur är tvärtemot det Maud Olofsson sagt före det. Det avtalet från 2008 handlar om är att ansvaret vid en olycka tas av det svenska moderbolaget i stället för, som tidigare, av dotterbolaget som opererar på den tyska marknaden. Kostnader för en stor olycka i Tyskland skulle således kunna äventyra hela Vattenfall.

I Agenda menade MO om ansvaret:

MO: Det var ju inte analyserat när man tog beslutet. Det är det som jag kritiserar, därför att som ägare och styrelse borde vi ha fått veta det och det är inte bra att det är vi själva som ägare som faktiskt får fram de uppgifterna och inte de i styrelsen och VD.

KH: Hur länge har du känt till det här avtalet .

MO: Ja, vi började fråga om det här i våras och försökte ju få reda på vilka konsekvenser det skulle få för Vattenfall men det är till för några veckor sen som vi fick det riktigt bekräftat skrifligt ifrån bolaget men en längre tid har jag anat och varit ganska säker..

Du menar att du sen i våras har känt till att det funnits ett obegränsat skadeståndsavtal?

Maud; JA

Säger Maud och avslutar med det som Expressen berättar: "Man behöver inte lufta allt offentligt"

I Ekot påminner man om fredagens uttalande av Maud Olofsson att man inte skulle ha godkänt ett ansvarstagande. Något som står i skarp kontrast (tvärt om, alltså) mot vad regeringen säger idag. I Eko-inslaget frågar man om regeringens kännedom om avtalet. Enligt inslaget har Vattenfalls styrelse fått information i mars 2008. Med på sammanträdet var en representant från Näringsdepartementet. Ändå menar statssekreterare Alterå att regeringen inte har informerats om de långtgående ansvarsförbindelser som avtalet innebär och som alltså gör Vattenfall fullt ut ansvariga för en eventuell tysk kärnkraftsolycka.

AB, SvD, DN,
Ab2,

Nybloggat:
- Fler progressiva bloggare på NetRoots.

Intressant?Läs även andra bloggares åsikter om politik, vattenfall, regeringen, maud olofsson, energi, energipolitik, miljö, klimat, centerpartiet

"Försvarstalet"

Vattenfall-affären vrids mot regeringen och Maud Olofsson

Jag läser Dalademokratens webb, där Robert Sundberg igår skrev lite av det jag tänker om den expanderande Vattenfall-affären:

Om ett stort statligt bolags vd sluter avtal där bolaget kan bli obegränsat skadeståndsskyldigt vid en kärnkraftsolycka i ett annat land, vad händer då med den på området ansvariga ministern?

Ja, hade det varit en S-minister hade avgångskraven varit igång.

Men nu är det borgerlig regering och medierna drar tydligen ogärna igång avgångsdrev mot ministrar i sådana

Efter kvällens Agenda verkar något ändå vara på gång. Ser att det jag bloggade om efter en DN-artikel börjar sprida sig. (menar inte pga av mitt inlägg!) Olofsson började tala om signaler hon fått i "våras". I kväll avslöjades att det bland annat har handlat om det avtal som Vattenfall har tecknat under hennes statsrådstid om skadeståndsskyldighet var känt av regeringen.

I alla fall sen i våras. Om det också var känt tidigare än så lär väl komma fram senare men det är väl mycket troligt, enligt min mening. Det verkar minst sagt ha varit en seg process när det gäller att stärka ägarstyningen, som Maud Olofsson pratade mycket om i Agenda. Nu ska i alla fall en ny VD in.

Det känns som frågan nu glider över mot regeringen. Vad den visste, vad den inte visste och framför allt: Vad den borde ha gjort men aldrig gjorde.

Fler bloggar:
Lilla O, Björn Sundin, Peter Högberg, Calle Fridén, Johan Westerholm, Norrblogg,
Fler progressiva bloggare på NetRoots.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, vattenfall, regeringen, maud olofsson, energi, energipolitik, miljö, klimat, centerpartiet

S-kongressen och företagandet föder alliansoro

Det är ohyggligt sällan. Men någonstans mellan raderna i dagens SvD-ledare av PJ Anders Linder så anar jag ett frö till kritik mot alliansen. Det är ovanligt. Johan Westerholm gör en bra analys av Linders arikel som handlar om alliansens framtid som företagarparti sett i ljuset av bland annat S-kongressens företagar- och entreprenörsfokus. Allt för att stimulera fler jobb, något oerhört viktigt i jobbkrisens och arbetslöshetens Sverige.

PJ Anders Linder varnas för att alliansen kan bli omsprungna av de rödgröna.

Entreprenörskap och självständighet hör nära samman med andra frihetsvärden, som man tyvärr ganska sällan får höra borgerliga politiker ta upp. Om Alliansen begränsar sig till arbetsutbud och budgetbalans medan oppositionen talar företagsamhet, integritet och frihet, kommer regeringen att tappa stort.

Det finns förvisso ännu mer där de rödgröna har en styrka framför alliansen. Sättet att se välfärden som en viktig förutsättning för tillväxt och företagande. En bra skola och goda kommunikationer, ett bostadsbyggandet som ger valfrihet för alla grupper och bostäder åt de man vill anställa. Det viktigaste ju nu tror jag ändå är hela den "kulturella" förändring som S-kongressen innenbär i synen på företagandet.

Möjligen ska man också komma ihåg att prat ger föga stöd hos "praktiker" som framför allt de mindre företagarna. Visst har socialdemokratin haft en lång resa att göra. Tidigare, och möjligen en del kvar också i dag, fokus vid storförtagen är viktigt att bryta. Med kongressen är förutsättningarna goda. Och Linder har en kommentar värd att delvis instämma i och delvis invända mot:

av minst tre skäl måste Alliansen ändå ta charmoffensiven på allvar och kraftigt höja sina egna ambitioner i småföretagarfrågorna. Maud Olofsson får inte lämnas ensam

Invändingen mot gäller Maud Olofsson. Hon må ha en hög ambition att prata mycket. Av resultatet är det sämre. Och när det är valtider förefaller fler företagare trots allt rösta på (S) än på Olofssons parti.

Årets företagarkommun blev Oxelösund. Med tanke på kommunens tradtionella dominans av (S) och industri är det kanske en ypperlig illustration av det som händer. Att Botkyrka, samma S-bastion, hamnar på en bra sjätte plats är väl samma viktiga signal.

1. Oxelösund, Södermanlands län
2. Mörbylånga, Kalmar län
3. Krokom, Jämtlands län
4. Salem, Stockholms län
5. Nacka, Stockholms län
6. Botkyrka, Stockholms län
7. Grästorp, Västra Götalands län
8. Norberg, Västmanlands län
9. Töreboda, Västra Götalands län
10. Orsa, Dalarnas län

Det rödgröna alternativet kommer på allvar att utmana alliansen i valet 2010. Också på området "bästa företagarklimat".

Fler bloggar: Camilla Littorin,
Fler progressiva på NetRoots.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, företagande, företagarna, jobbkongress, jobbkongressen, socialdemokraterna, val 2010, maud olofsson, centern, centerpartiet, svenska dagbladet,

Avklädd Åkesson inte värdig en riksdagsplats

Ser att Åkesson, han ledaren för Sverigedemokraterna, som har stora planer på att nå den svenska riksdagen inte ens har stöd i fakta för hälften av det han påstår. Inte bara Åkesson utan Sd som parti verkar ha det som kännetecken.

När jag skrev ett inlägg igår var det ungfär som i Aftonbladets resultat: Punkterna kommer och punkterna går där Åkesson o hans gelikar häver ur sig osanningar, illa underbyggda fakta om det mesta. Också SvD avslöjar partiet och partiledaren.

Nej! Någon riksdagsledamot borde man inte bli med den karaktären. Jag håller med Maud Olofsson.

Fler bloggar att läsa: Annarkia, Ett hjärta rött, Andersson på Kungsholmen, på NetRoots.


Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, sverigedemokraterna, jimmie åkesson, val 2010, rasism, främlingsfientighet, maud olofsson