Centerpartiet och alliansens alla fail

Det är mycket som går fel för Maud Olofsson och Centerpartiet just nu. Vattenfail, Jobbfail, Vindfail, SAABfail och spel med tusentals jobb, Skattefail...

I kölvattnet börjar en intern debatt ta fart. Och en liten sak som ger en mycket tydlig bild av problemen är att partiet nu sänker sina mål för valresultatet nästa år. Från 16 procent till 10 procent.

På gårdagens DN debatt ville Maud ha lägre ungdomslöner och försämrat anställningsskydd för unga. Brännpunkt skrev centerpartister om partiets nya inriktning av skattepolitiken. Man vill ta över moderaternas gamla positition och vara skattesänkarna nummer ett. Följande analys gör partiet:

Låga skatter tog Sverige från 1800-talets misär till 1900-talets välgång.

En förnuftig reaktion kommer idag i SvD från alliansvännen "folkpartiet" där Johan Pehrson säger:

–Att det var låga skatter på 1800-talet som ledde till Sveriges välståndutveckling är väl att gå lite väl långt. I det sammanhanget finns det en hel del andra faktorer att lyfta fram

Alliansvännerna i övrigt sågar förslagen.

Paniken att åka ut ur riksdagen har gjort Centern till ett vilt rusande kreatur som skuttar omkring på politikens höger-vänster-skala i ivern att finna den position där varje möjlig ny väljare finns. Det skapar otydlighet. Det skär säkert i hjärtat på en eller annan äldre centerpartist med förankring i det som kallades "centerrörelsen".

En varning bara: det finns en risk att debatten och centerns svåra position ger någon form av automatisk fokusering på just centern i alla "misslyckandefrågor". I sak riktigt och rätt. Men det är moderaternas partiordförande Fredrik Reinfeldt som är statsminister och ansvarig för alliansregeringens alla "fail". Det ansvaret ska också utkrävas.

Mer läsning:
- Henrik Brors analys i DN.

Fler bloggar föruom alla på NetRoots:
- Peter Högberg om "utnämningsfail".
- Johan Westerholm om samma "utnämningsfail".
- Stefan Wikén om att skylla på andra...
- Ygeman om det som kan bli regeringens "KlimatFail".
- Jytte Guteland om Trollhättan och näringsministern
- Veronica Palm om slag mot jobben...
- Kulturbloggen om en förändrad värld
- Utredarna om avsaknaden av industripolitik..
- Röda Berget med ett avgångskrav...
- Esbati om turordningsförslag och låga löner-förslag...
- SvD-ledarblogg. De ena som uppmanar att lyssna på centern?
- Annarkia om SAAB-minnet...

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, regeringen, maud olofsson, skatter, centern, centerpartiet, jobbävning, arbetslöshet, saab, vattenfall, trollhättan, LAS, vindkraft,

Vattenfail: Nya svar och nya snurrar av Maud Olofsson

Ser att Maud Olofsson fortsätter förvirra i frågan om "Vattenfail". Eftersom svaren på frågor i riksdagen går något långsammare än de mediala artiklarna skrivs blir det rörigt. Igen. Det är Eva-Lena Jansson som nu har fått svar på en riksdagsfråga hon ställde till statsrådet förra veckan om regeringens ambitioner eller ej att sälja det svenska elnätet.

Näringsminister skriver i svaret:

Det är inte sant att Vattenfall tänkt sälja elnät för att finansiera köp av kärnkraft i Storbritannien.

Som Eva-Lena noterar:

Det märkliga med svaret är att samma Olofsson så sent som förra veckan skrev SvD att "Hon bekräftar att planerna på att sälja elnätet och investera i brittisk kärnkraft varit uppe till diskussion i styrelsen".

Det där med att komma med nya varianter på vad man sagt olika dagar börjar bli ganska besvärande. Börjar det bli så invecklat att man inte längre har koll på vad som sagts tidigare och därav motsägelsefulla svar

Vem vet: Hela frågan kanske är ointressant om Jan Björklund får gehör för sina förslag att sälja hela "skiten". Hela härvan om "Vattenfail" har kartlagts väl av "konkurrentbloggen" Alliansfritt.

Läs också: Ett hjärta rött, Annarkia, Ann-Kristine Johansson, Gustav Andersson, Peter Högberg,
Johan Westerholm,
- Eget inlägg om att affären borde ha fällt Maud Olofsson
- Aftonbladet om hela Vattenfail.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, vattenfall, regeringen, maud olofsson, energi, energipolitik, miljö, klimat, centerpartiet

Dagens Nyheters utskåpning av Alliansens politik

Själv har jag förstås presterat ett antal inlägg här på bloggen som haft en kritisk ton mot den politik som Reinfeldts allians för. Men frågan är om något varit lika skarpt som den avrättning som dagens kolumn av Niklas Ekdal är av inte minst näringspolitiken. Ekdal gör efter rubriken "Tärande politik" analysen att för

"ägare och främjare av företag är regeringen en besvikelse. Listan över missarna var lång redan före kortslutningen i Vattenfall."

Sen börjar uppläxningen:

* Näringsdepartementet skickar folk som inte kan engelska att förhandla med amerikanska biljättar i Detroit

* Trots fagra löften har man inte underlättat företagandet.Var tredje småföretagare tycker att krångliga regler hindrar expansion,

* Regeringen bara levererat en tiondel av utfästelsen om 25-procentig minskning av företagens administrativa kostnader.

* Globaliseringsrådets slutsatser har spelats ned. Intresset för den dynamiska tjänstesektorn är på sin höjd förstrött, till exempel när det gäller satsningar på forskning.

* Storkapitalet stryks medhårs som alltid, genom generös behandling av bankerna, medan nyföretagandet behandlas styvmoderligt.

* De omtalade jobbskattesänkningarna inverkar föga på marginaleffekter, företagande och arbetslöshet. Hittills är det studenter och pensionärer som ökat sitt utbud av arbetskraft, eftersom de har mest att vinna.

* Till denna besvikelsernas lista kommer hanteringen av de statligt ägda företagen.

* Näringsdepartementets behandling av Josefsson har varit en sällan skådad uppvisning i dubbelspel. Maud Olofsson kände väl till både det tyska avtalet och planerna på att sälja av kraftnätet, genom sin representant i styrelsen.

*I ett par års tid försökte Josefsson få träffa näringsministern, ägaren, utan att beviljas audiens. I stället kommunicerade hon via medier­na, utan att passera styrelsen som var satt att kontrollera bolaget.

Till den listan med näringspolitiska misslyckanden kan man lägga fler exempel bara ur dagens morgontidningar som borde få den mest entusiastiske allianssympatisör att bli orolig. DN berättar om försäkringskassans redovisning av sjukersätttningar/förtidspension där man har granskat åren 1991–2006. Under den granskade perioden har andelen förtidspensionerade nästan dubblerats i åldersgruppen 40–49 år.

Siffrorna har inte förändrats nämnvärt sedan 2006

Kanske blir siffrorna mer användbara för att visa minskningar efter årsskiftet. Men det beror på att 54.000 sparkas ut ur systemet och där regeringen har tvingats till panikåtgärder. (rödgröna alternativ finns) Fler i utanförskap, inte färre som regeringen lovade före valet 2006.

Lägger man ovanpå detta att arbetslösheten har ökat blir förstås misslyckandet totalt. Det var ju den stora uppgiften, sa man. Före valet. Som jag skrev i ett inlägg igår handlar det inte främst om kalla siffror utan om människor vars hela livssituation sätts i gungning.

Och de två åtgärder man har räknat med, att försämra för sjuka och arbetslösa och att utan finansiering sänka skatter är två misslyckade åtgärder. Johan Ulvenlöv har tre postningar som också passar in här: han skriver om "jobbfail", "vattenfail" och "vellingefail". Efter gårdagens bakslag för Reinfeldt inför klimatmötet i Köpenhamn som jag bloggade om här kan ännu en rubrik sättas, "klimatfail".

Det finns förstås mycket mer att hämta i den granskning som de rödgröna gjorde av de tre första - och sista - alliansåren vid makten. Failinläggen kan som synes bli många, många fler.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, regeringen, alliansen, fredrik reinfeldt, val 2010, klimat, miljö, maud olofsson, centern, centerpartiet, vattenfall, vellinge, jobbävning, arbetslöshet, dagens nyheter,

Vattenfallaffären borde ha fällt näringsministern

Sedan mars 2008 har styrelsen för Vattenfall, inklusive den svenska regeringens företrädare, haft kunskap om att hela Vattenfall står ansvariga för en eventuell kärnkraftsolycka i säg Tyskland. Utöver att det stått i årsberättelsen hade regeringen en företrädare med på styrelsens möte.

Hade det inträffat kunde således det av skattebetalarna ägna Vattenfall ha tvingasts betala ohyggliga belopp i skadestånd, tack vare ett särskilt avtal som bolaget tecknat. Om detta har funnits eller inte, om det varit känt eller inte, om regeringen har känt till eller inte: detta har ansvarigt statsråd snurrat ordentligt med de senaste dagarna. Alterå, statssekreteraren, säger till DN ekonomi:

Det är ingen tvekan om att Vattenfall ska ta fullt ansvar för sin kärnkraft, men man måste fråga sig om det är ett rimligt risktagande att ta hela den svenska vattenkraften som säkerhet.

Om detta har näringsministern själv tyckt både "ja och nej". Under loppet av några dagar.
Statsminister Reinfeldt har trots det uttalat att han är nöjd. Att ansvaret för affären i hög grad ligger på Näringsministern beskriver DN:s ledare i dag. Sen får man ha överseende med att man som alltid inte kan andas kritik mot Reinfeldts regering utan att samtidigt rikta kängsparkar mot tidigare S-regeringar.

Maud Olofsson-affären, eller " Vattenfallskandalen", sätter därmed en ny, högre och olycklig toleransnivå på vad som är acceptabelt av politiskt haveri. Visst ska man utgå från att det gäller för alla, att den politiska tröskeln för när man lämnar ett uppdrag har hissats rejält av Reinfedlt.

Mer att läsa:
- Gustav Fridolin på Brännpunkt

Fler nya bloggar:
- Peter Högberg; "Reinfeldt sover tryggt...."
- Eva-Lena Jansson "Riktigt illa av regeringen".
- Roger Jönsson: "Du är minister, Maud Olofsson..."
- Charles Berkow: "Spektaklet Vattenfall"
- Rasmus Lenefors: "Svårt med avtal?"
- Progressiva bloggare på NetRoots.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, vattenfall, regeringen, maud olofsson, energi, energipolitik, miljö, klimat, centerpartiet

Min fråga fick ett svar: Statsministern är nöjd!

På Twitter skrev jag i morse ner en liten försynt fråga efter mitt inlägg om Vattenfall. Under natten hade tydligen frågan diskuterats intensivt för det var tidigt i morse som regeringen tvärvände igen. Efter igen. Förutom blogginlägget "twittrade jag till" frågan: Vad säger statsministern?

Tack vare konkurrentbloggen Alliansfritt Sverige, (länk förstås: här) ser jag att Reinfeldt faktiskt har kommenterat, i Dagens industri. Statsministern är i och för sig inte "exakt insatt i de diskussionerna" men vågar ändå uttrycka nöjdhet "tills annat sägs".

Reinfedt vet förstås förutsättningarna. Det är väl kartlagda av medier och förstås, i mer blygsam skala, på min lilla blogg. Bland annat gäller det att regeringen redan i mars hade en företrädare med på det sammanträde med Vattenfalls styrelse där information lämnades om Vattenfalls åtaganden och risker vid en eventuell olycka.

Det är inte helt orimligt att detta "nöjdhetsindex" på näringsministern också kommer att stå statsministern mycket dyrt.

Fler bloggar på NetRoots.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, vattenfall, regeringen, maud olofsson, energi, energipolitik, miljö, klimat, centerpartiet

Vattenfall-affären - nattligt krismöte för att rädda kvar Olofsson?

Något har helt klart hänt under natten i Vattenfallaffären. Söndagen avslutades som bekant med att näringsminister Maud Olofsson gjorde bort sig i direktsändningen av Agenda. Trots att näringsministern kört med det välbekanta "det hade jag ingen aaaaning om" när det gällde Vattenfalls skadeståndsavtal, erkände hon i Agenda att hon vetat om det sedan i våras.

Som alltid i liknande situationer blir varje slingringsförsök något som bara gör saken värre. Det var allvarligt redan före sömnen. Under natten verkar regeringskansliet ha jobbat för högtryck för att rädda anseendet. Det är inte konstigt: Maud Olofsson beskrev mycket riktigt att det är "otroligt stora konsekvenser som det här skulle få" om avtalet.

På morgonen har ett utspel kommit som innebär att regeringen nu tycker att Vattenfall själva ska ta fullt ansvar om man driver kärnkraft i ex Tyskland. Den inställningen är tvärtemot det Maud Olofsson har deklarerat som i sin tur är tvärtemot det Maud Olofsson sagt före det. Det avtalet från 2008 handlar om är att ansvaret vid en olycka tas av det svenska moderbolaget i stället för, som tidigare, av dotterbolaget som opererar på den tyska marknaden. Kostnader för en stor olycka i Tyskland skulle således kunna äventyra hela Vattenfall.

I Agenda menade MO om ansvaret:

MO: Det var ju inte analyserat när man tog beslutet. Det är det som jag kritiserar, därför att som ägare och styrelse borde vi ha fått veta det och det är inte bra att det är vi själva som ägare som faktiskt får fram de uppgifterna och inte de i styrelsen och VD.

KH: Hur länge har du känt till det här avtalet .

MO: Ja, vi började fråga om det här i våras och försökte ju få reda på vilka konsekvenser det skulle få för Vattenfall men det är till för några veckor sen som vi fick det riktigt bekräftat skrifligt ifrån bolaget men en längre tid har jag anat och varit ganska säker..

Du menar att du sen i våras har känt till att det funnits ett obegränsat skadeståndsavtal?

Maud; JA

Säger Maud och avslutar med det som Expressen berättar: "Man behöver inte lufta allt offentligt"

I Ekot påminner man om fredagens uttalande av Maud Olofsson att man inte skulle ha godkänt ett ansvarstagande. Något som står i skarp kontrast (tvärt om, alltså) mot vad regeringen säger idag. I Eko-inslaget frågar man om regeringens kännedom om avtalet. Enligt inslaget har Vattenfalls styrelse fått information i mars 2008. Med på sammanträdet var en representant från Näringsdepartementet. Ändå menar statssekreterare Alterå att regeringen inte har informerats om de långtgående ansvarsförbindelser som avtalet innebär och som alltså gör Vattenfall fullt ut ansvariga för en eventuell tysk kärnkraftsolycka.

AB, SvD, DN,
Ab2,

Nybloggat:
- Fler progressiva bloggare på NetRoots.

Intressant?Läs även andra bloggares åsikter om politik, vattenfall, regeringen, maud olofsson, energi, energipolitik, miljö, klimat, centerpartiet

"Försvarstalet"

Vattenfall-affären vrids mot regeringen och Maud Olofsson

Jag läser Dalademokratens webb, där Robert Sundberg igår skrev lite av det jag tänker om den expanderande Vattenfall-affären:

Om ett stort statligt bolags vd sluter avtal där bolaget kan bli obegränsat skadeståndsskyldigt vid en kärnkraftsolycka i ett annat land, vad händer då med den på området ansvariga ministern?

Ja, hade det varit en S-minister hade avgångskraven varit igång.

Men nu är det borgerlig regering och medierna drar tydligen ogärna igång avgångsdrev mot ministrar i sådana

Efter kvällens Agenda verkar något ändå vara på gång. Ser att det jag bloggade om efter en DN-artikel börjar sprida sig. (menar inte pga av mitt inlägg!) Olofsson började tala om signaler hon fått i "våras". I kväll avslöjades att det bland annat har handlat om det avtal som Vattenfall har tecknat under hennes statsrådstid om skadeståndsskyldighet var känt av regeringen.

I alla fall sen i våras. Om det också var känt tidigare än så lär väl komma fram senare men det är väl mycket troligt, enligt min mening. Det verkar minst sagt ha varit en seg process när det gäller att stärka ägarstyningen, som Maud Olofsson pratade mycket om i Agenda. Nu ska i alla fall en ny VD in.

Det känns som frågan nu glider över mot regeringen. Vad den visste, vad den inte visste och framför allt: Vad den borde ha gjort men aldrig gjorde.

Fler bloggar:
Lilla O, Björn Sundin, Peter Högberg, Calle Fridén, Johan Westerholm, Norrblogg,
Fler progressiva bloggare på NetRoots.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, vattenfall, regeringen, maud olofsson, energi, energipolitik, miljö, klimat, centerpartiet

Maud Olofsson i förtroendekris - Det är svårt att styra en jätte i rätt riktning

Maud Olofsson har inte förklarat sitt handlande, bara talat om ”förtroendekris”. Är det någon som nu står inför en förtroendekris är det Olofsson själv.

Dagens Nyheter skriver det idag under rubriken "Olofssons haveri" på ledaren efter alla turer kring Vattenfall. Aftonbladets ledare ger en liknande bild av styrningshaveriet, om än med andra ideologiska utgångspunkter än DN som inte gillar "petande" i marknaden.

Ägarstyrning är sannerligen ett område med brister. Jag tror att det gäller både lokalt och på nationell nivå. Möjligen ska man nyansera något: att i privata företag på en "vanlig" tjänste- eller varumarknad sätta resultatmål är möjligen enklare än att styra utifrån bredare direktiv som företrädare i ett bolag som också har samhälleliga intressen. Problemet är ibland de där med "bredare direktiv". Ofta är det uttalade och något som "förväntas". Men den direkta påverkan på styrelse och företagsledningar inte alltid tydlig, för att uttrycka det milt. Per Kågesson utvecklar det om Vattenfall och energi på dagens DN Debatt.

SvD har idag en analys som jag också tog i ett inlägg i veckan. Jag skrev då efter Maud Olofssons uttalanden och noterade att det "borde leda till att Josefssons DN-artikel är det sista han gör för Vattenfall. Inlägget fortsatte: På presskonferensen, som rapporteras av SVD och DN säger Olofsson enligt den sistnämnda:

- Det har skadat bolaget och är inte bra för Vattenfall. Varumärket skadas, vd är ytterst ansvarig

Ett sådant uttalande kan väl bara leda till ett ledarbyte. Vi får se framöver.

Till skillnad från DN kan SvD:s ledarredaktion inte förmå sig till kritik mot alliansregeringens tafflighet utan att samtidigt väva in minst lika stor andel kritik mot de rödgröna som också har presenterat gemensamma utgångspunkter. Det är riktigt dåligt. Med viss historisk insyn i tankar hos den tidigare regeringen gör i alla fall jag bedömningen att regeringsskiftet också blev ett avbräck i att stärka ägarstyrningen. Vattenfall hade fått skarpare order att delta i omställningen av energisystemet, i riktning mot förnybart. Att en alliansregering som i stället haft fokus att bygga ny kärnkraft har sumpat till tydligheten i vilken färdriktning som gäller är förstås ytterst allvarligt.

Fler som bloggar:
- Johan Westerholm: "Om vad som är politiskt ansvar och ledarskap".
- Schlaug: "Nästan helt orealistiskt".
- Jonas Sjöstedt: "Vattenfall och den spanska vinden".
- Robert Noord: "Vattenfall - “one-man-show” men med folk i kulissen"
- Mats Engström: "Ny VD måste ändra kurs".
- Eva-Lenas blogg: "Jag vill inte peta i detaljerna, sa Olofsson"
- Peter Högberg om bla. Vattenfall.
- Martin Moberg: "Vart är Vattenfall och dess VD på väg?"
- Krohniskt: "Sparka Josefsson eller sälj".

Fler bloggar på NetRoots.

- SvD: "Skrarp kritik mot regeringen".

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, energi, vattenfall, elnät, regeringen, maud olofsson, kärnkraft, folkpartiet, alliansen, centern, centerpartiet

Vattenfall-VD i ett sista uttalande? Nytt energibråk inom alliansen

Direktören för Vattenfall ser sig nödgad att skriva på DN Debatt. Ett direkt budskap till de "yttersta uppdragsgivarna", svenska folket. De kraftiga reaktionerna mot uppgifterna att Vattenfall planerar sälja ut elnätet för att investera i engelsk kärnkraft visar ett engagemang i frågan. Kontrollen över viss grundläggande infrastruktur kan inte privatiseras, verkar vara mångas helt riktiga uppfattning. I artikeln vet jag inte riktigt vad VD:n vill säga. Om elnätsförsäljningen skriver Josefsson:

"Den typen av överväganden måste självfallet göras i samförstånd med vår ägare. Det är det tydliga besked som vi vill ge.

Det verkar inte heller regeringen nu tycka. Alldeles utmärkt. Men Olofsson gör också uttalanden som borde leda till att Josefssons DN-artikel är det sista han gör för Vattenfall. På presskonferensen, som rapporteras av SVD och DN säger Olofsson enligt den sistnämnda:

- Det har skadat bolaget och är inte bra för Vattenfall. Varumärket skadas, vd är ytterst ansvarig

Ett sådant uttalande kan väl bara leda till ett ledarbyte. Vi får se framöver. Mp har begärt riksdagsdebatt som säkert tydliggör regeringens positioner.

Det blåser samtidigt upp till nytt energipolitiskt gräl inom regeringspartierna. Folkpartiet har snart landsmöte och kärnkraftskramarna riskerar att sabotera den borgerliga alliansens energiöverenskommelse. I och för sig något som mest innehåller vad man inte ska göra, mer än det offensiva. Förklaringen är ju att centerpartisterna gick under de gulröda nej-banderollerna medan folkpartiet har många kramare av uranet som bränsle i sina led.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, energi, vattenfall, elnät, regeringen, maud olofsson, kärnkraft, folkpartiet, alliansen, centern, centerpartiet