Att dagens SIFO innebär en i och för sig inte "statistiskt säker" tillbakagång för (S) är förstås inte roligt. Många av oss som direkt påverkades av den jobbkongress som Expressen beskrev som Mona Sahlins "succe" hade nog omedvetet eller medvetet trott på ett direkt positivt avtryck i nästa väljarmätning. Men det tar tid att få genomslag för den nya politiken. Det finns bara en väg och det är direkta samtal med svenska folket om vår framtidssyn.
De rödgröna har ett fortsatt övertag. 48,9 mot 44. Miljöpartiet håller de rödgröna uppe inte minst hos de unga väljarna, och ökar drygt två procent.
Att människor i moderna samhället kan tänka sig att ge sitt stöd till partier som spelar på otrygghet och fördomar visar förstås mätningens stora demokratiska bakslag. Sverigedemokraterna som efter en artikel med utfall mot en religiös inriktning är nu större än KD och Centern med sina knappt sex procent.
Jag har som bekant haft en mycket tveksam hållning till det i och för sig ärofulla i att man ska "ta debatten med SD". Att det alls är möjligt att föra den typen av sakliga debatter med SD tror jag inte på. Däremot kan förstås direkta samtal med väljarna om de frågor som SD växer på vara viktiga. Här ser jag den senaste tidens "Vellingedebatt" som något som har försvårat. Genom det agerade som de lokala moderaterna i Vellinge har valt har man också legitimerat inte bara främlingsfientlighet i stort utan också bekräftat att man inte behöver särskilt mycket sakliga argument.
Det parlamentariska läget skriver bl.a. Krassman om. Det finns väl anledning att tro att spekulationerna ökar om detta. Som KK påpekar har de rödgröna varit tydliga med att något samarbete med SD inte är aktuellt. Samtidigt har SD skåpat ut (S) som samarbetsparti. Läget gör att de inviter från (m) och andra allianspartier som delats ut till miljöpartiet fortsätter trots att Maria Wetterstrand har stängt dörren, låst och kastat nyckeln till det. Kent Persson skriver om sina förhoppningar, som således är just...förhoppningar. Jag förstår förstås det intensiva skrivandet. Om det enda alternativet kommer att vara att säg (fp) ansluter sig till de rödgröna så ställs (m) helt vid sidan om. Inte konstigt att man kämpar på.
Det här blir än mer intressant idag, något som också Johan Ingerö uppmärksammar med rubriken "Westerber: Splittra alliansen och slut upp bakom Sahlin". Den före detta folkpartiledaren menar att om Miljöpartiet gör som miljöpartiet har gjort, dvs stänger och låser ute den blåtonade alliansen så måste ett av de mindre partierna samarbeta med de rödgröna.
–Jag tror att det skulle finnas utrymme för ett sådant samarbete, säger Bengt Westerberg.Så långt in i alliansen har insiktiten smugit sig. Kanske inte konstigt att Reinfeldt inte vill ge tydligare svar. Med tanke på alternativen är det inte märkligt om Bengt Westerbergs linje har stöd ganska brett i mittenpartierna. Och som bekant har redan de rödgröna samfället ställt sig positiva till ett sådant samarbete i ett "parlamentariskt krisläge".
Mer läsvärt om SIFOn: DN, AB, Sydsvenskan, GP, Ekot, Helsingsborgs Dagblad
Fler som bloggar: när jag "postar" varje månad om ex SIFOn brukar jag vid den här tiden tillgöra de första som kommenterar. Idag har SIFOn 49 bloggkommentarer till DN-artikeln kl 11.21. Och 270 kommentarer.
- SvD Ledarbloggen, Kulturbloggen, Edvin Alam, Mina moderata karameller, Scaber Nestor,
Vonkis, Mats Engström,
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, val 2010, opinionen, opinionsläget, socialdemokraterna, mona sahlin, moderaterna, fredrik reinfeldt, centern, kristdemokraterna, sverigedemokraterna, jimmie åkesson, främlingsfientlighet, vellinge, bengt westerberg, folkpartiet, miljöpartiet, maria wetterstrand,
6 kommentarer:
Visst undrar man över att S inte växer. Jag ser det som en konsekvens av det rödgröna samarbetet. Mp och Maria Wetterstrand blir alltmer populära inte minst bland unga och kvinnor. Mp ökar också statistiskt säkert. S är i den situation vi var när Gudrun Schymans V växte över 10 procent.
Men nu handlar den om upp till kamp för mobilisering. Vi ska upp emot 35-40 procent.
Kongressen beskrevs som en stor framgång för Mona Sahlin, partiet backar bara 2,4%.
Jag bor i en stad där vi har invånare födda i många olika länder. Vi har en mångfald.Vi möts på arbetsplatser och möten. Många har startat eget. Ingen frågar efter om man är ateist,kristen, muslim eller något annat. En fungerande integration. Farhågorna från den som döpts till klartext är helt främmande. Vi skulle ha varit fattigare utan de kamrater som kommit från annat land.
Inge.
Håller med dig, båda kommenterarna. Den så kallade "Klartext" inlägg är bortrensat. Har en ständig fundering över de där gränserna för vad som motiverar borttagande eller ej av inlägg men där gick det över gränsen. Min blogg kommer inte att upplåtas för någon slags allmänkampanj mot muslimer från bloggen "Klartexten". SOm dessutom inte verkar våga stå för vare sig innehavare eller kopplingar. FEGT!
Därmed inte sagt att kritik kan riktas mot det ena eller det andra. Men ibland går det för långt.
Alla etablerade partier är lika dåliga på att motarbeta Sd. Ta t.ex. Valstugedebatten, Göran Perssons tal om social turism eller fp:s uttalande i språkfrågan. Alla sådana uttalanden från andra partier än Sd, bara banar väg för Sd:s möjligheter att växa.
Sedan gjorde Aftonbladet bort sig fullständigt med Åkessons debattartikel. Det fanns inget stöd i statistiken och forskningen för Åkessons påståenden, men det innebär samtidigt att det inte heller fanns något stöd för Aftonbladets motargument mot Åkesson.
Med andra ord: Saknas argument för så saknas också argument mot. Hela debatten lämnas åt allmänt tyckande. Detta vinner bara Sd på.
Skicka en kommentar