I kölvattnet av inslaget i Ordförande Persson från tiden för Euro-folkomröstningen har en liten debatt om EU dragit igång. Ett inlägg i frågan har skrivits av bland andra Sjölander. Det här är precis så viktigt som också partiets extrakongress markerade med sitt beslut om att tillsätta en särskild internationell arbetsgrupp. Att partiet mobiliseras inför valet till Europaparlamentet är nödvändigt. Där behöver vi göra mycket mer än vad vi förmått tidigare i de lokala organisationerna. Men 2009 är inte bara val. Det är också tid för svenskt ordförandeskap i EU.
Där har socialdemokratin ytterligare en chans att bredda europadebatten. Det är väl viktigt att Sverige står för en tydlig linje. Av tradition sluter väl riksdagspartierna upp bakom regeringen linje, efter vissa överläggningar och diskussioner. Men lika befängt som att partier skulle tvinga ihop sina program inför kommunalval eller riksdagsval är det om det inte syns några skillnader i syn på hur Sverige ska använda sitt ordförandeskap. Socialdemokratin bör mobilisera intern redan nu till breda diskussioner om de ingångar och förslag som vi ska ställa som parti på ett ordförandeskap som leder EU-samarbetet framåt, som inte bara rör konstitutionsfrågor utan som tar sikte på frågor som miljö- och klimat, förnybar energi, jobb och välfärdsfrågor m.m
Det är, som Sjölander skriver, dags (för länge sen) att lämna "ja och nej" och nu bygga en skarp och framtidsinriktad sossepolitik också för europasamarbetet.
Intressant: Andra bloggar om: socialdemokraterna, politik, europa, eu, emu, Göran Persson, Leif Pagrotsky,
