Länge leve Helle Kleins Sahlinanalys

Inte utan viss förväntan tog jag del av morgonens Sahlinkommentarer i tidningarna. Men gud va´tråkigt! Läser DN:s ledare. (ser också att Sjölander har reagerat som jag) Rubriken som patetsikt och nästan i MUF-stil markerar mot Monas betoning av den facklig-politiska samverkan. I artikeln slås fast att "För Mona Sahlin är frihet utan jämlikhet ingen frihet". Ledaren snuddar här vi en central värderingsgrund för arbetarrörelsen men lämnar det på ytan med denna slagordsmässiga kommentar. Frihet, för vem och till vad? Frihet till och frihet från...Jämlikhet som förutsättning för att kunna äga sin frihet. Ja, också värderingen av friheten i förhållande till andras frihet måste in. Här gör Göteborgsposten i alla fall ett försök till resonemang. Inte DN.Tidningens uttalanden att Mona Sahlin "..inger föga förhoppningar om spännande förnyelse.."kan på sikt verkligen komma på skam.

Samma tråkiga anslag på SvD:s ledare som inte verkar vare sig deltagit på kongressen eller lyssnat på talet. Eller så finns där en oro över att högeralliansens tid snart ska vara förbi med en ny inspirerande och kraftfull partiledare för socialdemokratin. Att SvD:s ledarskribent inte tycker om Sahlins vision är väl föga oroande eller förvånande. Det viktiga var att kongressens ombud, partiets medlemmar och svenska folket tyckte det. Inte minst den grupp väljare som regeringen Reinfeldt lurade skjortan av inför valet förra året. Göran Eriksson,SvDs analytiker och kär gammal klasskompis, har till skillnad från ledaren lite substans och tänk bakom sin analys. Han berör Plikt och rätt-avsnittet i Monas anförande. En inte helt ny företeelse i svensk arbetarrörelse. Intressant är också jämförelsen med Reinfeldt. Han noterar att begreppet frihet användes av såväl moderatledaren som av Sahlin i deras installationstal. Enligt min mening inte alldeles förvånande med tanke på att friheten just varit utgångspunkten där socialdemokratin alltid hävdat att man inte kan stanna vid den formella friheten. Där krävs också jämlikheten om friheten ska bli verklig. För alla.

För den som ägnar en tanke extra åt den är Göran Erikssons analys av moderaterna viktig. Ett parti som vann på att lägga om sin politik i socialdemokratisk riktning? nja, inte riktigt. Däremot är kommentarerna i det följande klockrena. Att moderaterna har "lånat socialdemokratisk retorik och att "Reinfeldt skapat ett mycket effektivt kampanjparti". Hur man tar emot och lyssnar till ett tal kan självfallet bero på förväntningar och på egna värderingar. Möjligen är det därför jag tycker att Helle Klein i Aftonbladet har träffat mer rätt i analysen av kongresstalet.
Eller med HK:s slutmening: Den sahlinska socialdemokratin känns både klassisk och mycket modern. Den slår vakt om tryggheten och omfamnar äventyret.

Intressant: Andra bloggar om: politik, samhälle, DN, ledare, mona sahlin, socialdemokraterna, partikongress