Min efterträdare virrar om bostadspolitiken...

I det fortsatta lyssnandet på P1-granskningen om allmännyttans framtid, hörde jag min efterträdare som sakkunnig för bostadsfrågor, Daniel Liljeberg, uttala sig. Det är i sanning stor skillnad på det politiska budskapet mot det som hans företrädare hade försökt plädera för. Något som självklart handlar om att vi jobbat för olika regeringar. Den nuvarande sakkunniges besked till svenska folket var att det är rätt och riktigt att skrota hela det stöd vi har haft för att bygga hyresrätter, som har gett fler bostäder till hyror som folk har råd att betala än vad som annars blivit fallet. Utöver det ska nu, enligt regeringen, kommunerna tvingas sälja ut sitt bestånd för att få pengar att bygga nytt. Därtill ingenting om hur vi klarar upprustning, ingenting om omställningen till energismart boende och byggande, ingenting om hyresgästinflyt- ande....osv

För att slippa ansvaret verkar regeringen nu fly till Bryssel, peka med fingret och säga att EU är det stora hotet. EU:s behandling av en anmälan från de svenska fastighetsägarna till kommiss- ionen pekades ut. I den påstås att svenska kommuner ger ett otillåtet stöd till allmännyttan och därigenom snedvrids konkurrensen. Jag håller verkligen med om att bostadspolitiken måste vara något som vi sköter i svensk politik. Inte i Bryssel. Problemet är att de svenska fastighetsägarna inte kände att den dåvarande regeringen drev en politik tillräckligt i deras intressen. Därför sågs EU-kommissionen som en framkomlig väg. Att den förra regeringen skulle ha varit saktfärdig med behandlingen som hävdades i inslaget är direkt felaktigt. Däremot är det nu mycket besvärande att vi har fått en regering som i grunden har samma inställning som anmälaren: marknadshyror, bra. Allmännytta: dåligt. Att allmännyttan ska sätta ett tak. Fel. Sveriges hyresgäster har stor anledning att fortsätta granska den sittande regeringens icke-politik på området.

Andra bloggar Intressant om: politik, regeringen, samhälle, allmännyttan, bostadspolitik