Vid presentationen av socialdemokraternas arbetsgrupper om framtidens politik utlovade Mona Sahlin också ett uppdrag till Arbetarrörelsens ekonomiska råd om att kartlägga skillnaderna mellan samhällsgrupper. Det hade varit ett viktigt uppdrag också med en socialdemokratisk regering kvar vid makten. Som det är nu, en alliansregering som retoriskt står för samma "rättvisa" som goda socialdemokrater, men som i de konkreta förslagen går motsatt väg, ökar behovet av mer djupgående studier.
Där finns ett delikat uppdrag att försöka förklara hur klyftorna utvecklats under vår egen tid vid makten. Och att lyfta fram och belysa politikens svårigheter att skapa jämlikhet i ett samhälle där också andra krafter, och starkare krafter, driver utvecklingen i fel riktning. Arbetslösheten är den kanske största alstraren av klyftor. Så har det alltid varit. Men nu leder en allians Sverige som i hela sitt politiska program har byggt in ökade klyftor som något önskvärt och nödvändigt. Sänkt ersättning till arbetslösa och i kontrast till det den sänkta förmögenhetsskatten för "golfspelande direktörer boende på Östermalm (eller för den delen också i Reinfeldts Täby) Debatten om jobbavdragets effekter är också signal om behovet. Här vill några debattörer gärna beskriva förslagets effekter med en avgränsning till de som har jobb och exkludera stora grupper som redan i dag står vid sidan om. Visst KAN det göras. Den beräkningen är intressant men måste kompletteras med det bredare perspektviet om inte själva kärnan i "fördelningspolitik" och "rättvisa" ska vattnas ur till något annat.
Men lägg också in kommun- och landstingsperspektiven i studien. Hur påverkas klyftorna av fri etablering av vårdens resurser, som ofta slutar i etablering i relativt friska, välbärgade områden. Hur slår det fördelningspolitiskt när nu medicinska bedömningar av människors möjligheter att jobba ska kompletteras av en överordnad, politisk diagnos, som utgår från sjukskrivning som något fult? Hur slår kommande utförsäljningar av statliga företag och av allmännyttans bostäder utifrån ett klassperspektiv? Vilka blir effekterna av borgerliga avgiftshöjningar för tex akut barnsjukvård och kollektivtrafik i Stockholm?
På en rad områden känns den riktning som Sverige nu tar oerhört fel, oerhört orättvis och oerhört BAKÅT. En bred, forskningsinriktad studie som ser bakåt men också följer utvecklingen framöver känns som ett viktigt arbete. I alla fall för den som ser minskade klasskillnader som något önskvärt och nödvändigt.
Intressant: Andra bloggar om: politik, socialdemokraterna, fördelningspolitik, orättvisor, förmögenhetsskatt, mona sahlin, framtidsarbetet, förnyelse
