Är man supporter för de rödgröna ska man vara väldigt försiktig med högljudda glädjerop. Är man sosse i en storstadsregion som Stockholm ska man vara ännu mer hovsam i den kanske tillbakahållna ilningen av skadeglädje. Valdagen avgör. Ingen röst är säker. Partiet har ett sämre utgångsläge i Stockholm.
Ändå kan man fundera över vad alliansens företrädare och supportrar kommer att göra i krisens timme. Ledaren i SvD har förvisso en eller annan punkt där man funderar över det egna laget. "Just nu är det för håglöst i de borgerliga leden" noterar Svd-ledaren och efterlyser någon form av Första maj-firande hos de borgerliga. Men i mångt och mycket är tyngdpunkten på hur dåliga de rödgröna kommer att bli.
Den stora otjänsten man gör sitt eget lag är frånvaron av tankar om att den egna politiken faktiskt har brister. Precis som hos Reinfeldt eller hos bloggare som Edvin Alam förefaller SvD ha övertygelsen att det är med lite kommunikation som regeringsmakten säkras igen. Inget om haveriet för "jobbpolitiken". Inget om fler i utanförskap. Inget om att människor i Sverige inte går på skattesänkningsretoriken när de upptäcker att tryggheten försämras, om inte för sig själva så för andra. Och verkligen inga funderingar över att det kanske är värderingarna som skapar politiken som inte platsar i Sverige? Så ungefär tänkte ju Reinfeldt själv i sin ungdoms litterära prestationer.
Statsrådet med ansvar för sjukförsäkringarna har fått ta mycket kritik för det som är hela regeringens politik. Men Husmark-Pehrsson ska också ha ett erkännande för ärligheten och öppenheten om syftet: "det är för att betala sänkta skatter som vi sparar på det sjuka". Där finns en tråd att nysta i om alliansvänner som Svd:s ledare vill förstå läget. Där finns något som svenska folket verkligen inte vill ha. En god gärning kanske är att lämna hackandet på de rödgröna och börjar tänka högt över varför borgerliga värderingar verkar stötas bort av svenska väljare så fort de får chansen att bli skarp politik. Svaret kanske svider alltför mycket?
Nya inlägg ser jag också från Johan Westerholm, Roger Jönsson, Ericas tillhåll,
Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, svenska dagbladet, val 2010, valet 2010, fredrik reinfeldt, sjukförsäkring, arbetslöshet, alliansen,
3 kommentarer:
Jaha, och vad har oppositionen att komma med? Det vi sett hittills är klagomål på vad alliansen gör. Några saker här, andra saker där men något helt program som man kan föra tillbaka kritiken till finns inte.
Herr Niisson, man får vara lite lyhörd och se att de rödgröna har mer gemensamt nu än vad alliansen hade vid samma tidpunkt när det begav sig.
I Januari 2006 var knappt Alliansen formerad och ngt gemensamt handlingsprogram fanns inte.
För den som följer den politiska debatten och tar sig tid att ta del av den, kan se att de rödgröna kommer med gemensamma förslag ett efter ett.
Ju längre fram vi kommer mot valdagen desto närmre kommer den dagen med en gemensam plattform för de rödgröna, precis som alliansen gjorde en gång.
Men, jag känner mig tryggare denna gång, de rödgröna har hunnit så mycket längre än vad alliansen gjorde.
Vi har ett antal debatter på riksplanetsom är i vardande, kan vara ett sätt just nu att värdera de två kombatanterna. Alliansen eller de rödgröna.
Herre jestrikanes.Har dårarna i Alliansen supportrar med !?.Trodde det räckte med att allt gick åt helvete.
Pelle
Skicka en kommentar